Introduktion till Existentialism Einführung in den Existentialismus Introduction to Existentialism Introducción al existencialismo Varoluşçuluğa Giriş

Hej filosofer, och välkomna till det här momentet om existentialism.

Existentialism, eller existensfilosofi, är en filosofisk rörelse som föddes under 1800-talet

med tänkare som Søren Kierkegaard, Friedrich Nietzsche och Fjodor Dostojevskij.

Men det var först efter andra världskriget som existentialismen fick sitt verkliga genombrott

med Jean-Paul Sartre och författare som Franz Kafka och Albert Camus.

Vad är det då som knyter samman dessa filosofer och författare?

Jo, de försökte alla beskriva den mänskliga existensen och frågor som:

"Vad innebär det att vara människa?"

"Vad är meningen med livet?"

"Hur ska jag leva mitt liv?"

Olika existentialister har haft olika svar på dessa frågor,

men de delar åsikten att svaret är subjektivt snarare än objektivt.

En existentialist tar därför i regel avstånd från alla allomfattande teorier (dvs teorier som gäller för alla) |||||||||teorías abarc||||||| Un existencialista, por lo tanto, normalmente se distancia de todas las teorías abarcadoras (es decir, teorías que aplican para todos)

som försöker förklara meningen med livet, oavsett om de är religiösa, vetenskapliga eller filosofiska. que intentan explicar el significado de la vida, ya sean religiosas, científicas o filosóficas.

Existentialismen är därmed en relativistisk filosofi. La existentialismo es, por lo tanto, una filosofía relativista.

Det är lätt att se dragningskraften i religioner som hävdar sig ha svaren på de existentiella frågorna. |||||la atracción||||||||||| Es fácil ver la atracción de las religiones que afirman tener las respuestas a las preguntas existenciales.

Hela 84 procent av jordens befolkning är också troende El 84 por ciento de la población mundial también es creyente.

(i Sverige, som är världens mest sekulariserade land, är motsvarande siffra 35 procent). (en Suecia, que es el país más secularizado del mundo, la cifra correspondiente es del 35 por ciento).

Att begrunda meningen med livet utan stöd från religiös eller filosofisk teori är otvivelaktigt svårt, |||||||||||||sin duda|

men det är vad existentialister menar att vi måste göra.

Många existentialister menar till och med att religion är skadligt för individens utveckling

till en fri och autentisk människa som själv tar ansvar för sina handlingar.

Problemet med dessa allomfattande teorier är att de inte tar tillräcklig hänsyn

till vad det innebär att vara människa.

De utgår från att mening och syfte härstammar från en alternativ och objektiv sfär

såsom himmelen eller Platons idévärld. ||||mundo de ideas

Många av de traditionella religionerna besvarar också de filosofiska frågorna

utifrån en allvetande guds perspektiv, vidarebefordrat till oss via profeter. |||||transmitido|||| desde la perspectiva de un dios omnisciente, transmitida a nosotros a través de profetas.

En existentialist menar att vad vi behöver är inte ett gudomlig perspektiv, utan ett mänskligt sådant. Un existencialista sostiene que lo que necesitamos no es una perspectiva divina, sino una humana.

Eller som Nietzsche uttryckte det, vi är trots allt ”mänskliga, allt för mänskliga”. O como lo expresó Nietzsche, somos, después de todo, 'humanos, demasiado humanos'.

Ytterligare ett problem med det gudomliga perspektivet är att det missar en fundamental aspekt ||||||||||||fundamental|

av människans existens – vår dödlighet. de la existencia humana - nuestra mortalidad.

De flesta religioner förnekar livets förgänglighet genom tron på någon form av efterliv. La mayoría de las religiones niegan la transitoriedad de la vida a través de la creencia en algún tipo de vida después de la muerte.

Existentialister har pekat på insikten om vår död Los existencialistas han señalado la comprensión de nuestra muerte.

som ett sätt att sluta följa andra och skapa sin egen mening med livet.

Tanken att meningen med livet är individuell är nära besläktad med en annan existentialistisk idé

– att för människan kommer existensen före essensen.

För att förstå detta centrala påstående om människans liv måste vi först förstå termen ”essens”.

Begreppet myntades av den grekiska filosofen Aristoteles. El concepto fue acuñado por el filósofo griego Aristóteles.

Han ansåg att varje ämne eller ting har en essens – något som ibland kallas för dess natur. Él creía que cada tema o cosa tiene una esencia, algo que a veces se llama su naturaleza.

Detta är egenskaper eller kännetecken som är nödvändiga för att tinget ska vara vad det är. Estas son propiedades o características que son necesarias para que la cosa sea lo que es.

Aristoteles menade att människans essens var förnuftet – vi är det förnuftiga djuret.

Men till skillnad från andra djur har människan också möjligheten att välja Pero a diferencia de otros animales, el ser humano también tiene la posibilidad de elegir

om hon vill agera i enlighet med sin natur eller ej. si quiere actuar de acuerdo con su naturaleza o no.

Däremot trodde han inte att individen kunde påverka sin essens då denna var medfödd. |||||||||||||innata Sin embargo, no creía que el individuo pudiera influir en su esencia ya que esta era innata.

Inte heller för den som tror att Gud har utformat och skapat världen är essensen något påverkbart. ||||||||||||||||susceptible a cambios Tampoco para quien cree que Dios ha diseñado y creado el mundo, la esencia es algo que se puede influir.

Individens essens är någonting i förväg bestämt av Gud, varför essensen föregår existensen. La esencia del individuo es algo previamente determinado por Dios, por lo que la esencia precede a la existencia.

Samma sak kan sägas om många naturvetenskapliga teorier. Lo mismo se puede decir de muchas teorías científicas.

Hävdar man att meningen med livet går att spåra till biologi, eller att en persons agerande är en konsekvens

av individens genetiska arv, menar man också att essensen föregår existensen. del legado genético del individuo, se dice también que la esencia precede a la existencia.

Enligt existentialismens förgrundsgestalt, Jean-Paul Sartre, är människans tillvaro unik. ||||||||existencia| Según la figura prominente del existencialismo, Jean-Paul Sartre, la existencia del ser humano es única.

Vi är inte, likt tingen som omgärdar oss, skapta med ett förbestämt syfte. ||||||nos rodean|||||| No estamos, como los objetos que nos rodean, creados con un propósito predeterminado.

En klockas essens är att visa tid. La esencia de un reloj es mostrar la hora.

Den är alltså skapad för ett specifikt syfte, varför dess essens föregår dess existens.

Människan däremot föds utan syfte och vår förmåga till fria val

ger oss möjlighet att skapa vår essens genom livet.

Det finns ingen på förhand given mänsklig natur eller något objektivt syfte med vår existens,

utan det är upp till var och en att själv skapa mening med sitt liv.

För människan kommer existensen före essensen.

Sartre, som var ateist, menade att eftersom det inte finns någon Gud

så finns det heller inga förbestämda värden – inget facit för rätt och fel eller gott och ont.

Han gick till och med så långt att han hävdade att människan är ”dömd till frihet”, Él llegó incluso tan lejos que afirmó que el ser humano está "condenado a ser libre",

det vill säga att vi inte bara kan utan faktiskt också måste ta ställning och själva skapa vårt liv. es decir, que no solo podemos, sino que de hecho también debemos tomar posición y crear nuestra propia vida.

I det här kapitlet kommer vi titta närmare på Søren Kierkegaard, Friedrich Nietzsche, En este capítulo, vamos a mirar más de cerca a Søren Kierkegaard, Friedrich Nietzsche,

Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir.