×

我们使用 cookie 帮助改善 LingQ。通过浏览本网站,表示你同意我们的 cookie 政策.


image

Existentialism: Søren Kierkegaard

Existentialism: Søren Kierkegaard

Hej filosofer, jag heter Joakim och idag ska vi prata om den danske filosofen Søren Kierkegaard.

”Det gäller att finna en sanning, som är sanning för mig, att finna en idé för vilken jag vill leva och dö.”

Så skrev den danske filosofen Søren Kierkegaard.

Han tog tydligt avstånd från alla generella definitioner av vad det innebär att vara människa

och satte individens val i fokus – det vi idag kallar existentialism.

Kierkegaard växte upp i Köpenhamn under svåra förhållanden.

Fadern var sträng, deprimerad och djupt religiös.

Han krävde fullkomlig lydnad av sin son och allt slarv bestraffades.

Som barn fick Kierkegaard inte ha några leksaker och han fick aldrig gå ut på egen hand.

Istället tog fadern med sonen på fantasipromenader i lägenheten där de låtsades att de gick omkring i staden.

Det är inte konstigt att Kierkegaard växte upp som en ensamvarg och att han hade svårt att få vänner.

Under ungdomsåren växte också en påträngande ångest fram som kom att prägla honom genom livet.

Trots sin uppväxt menade Kierkegaard att vi alltid kan ingripa och förändra vår situation.

Vi är aldrig offer för omständigheterna utan kan bryta oss fria från vårt öde.

Våra liv kännetecknas av att nuet är fyllt med alternativ och möjligheter.

Det är just detta som skiljer oss från djur och ting, menade Kierkegaard.

En hund kan aldrig vara något annat än en hund, och den funderar sannolikt aldrig över sin ”hundighet”.

Men människan reflekterar över sig själv, sin plats i tillvaron och hur hon ska förhålla sig

till att vara människa.

Vi präglas av vårt arv och vår miljö, men har ändå ett handlingsutrymme som djur och ting inte har.

Vi är fria att bestämma över vårt handlande.

Som filosof var Kierkegaard intresserad av idéer som frihet, ångest, förtvivlan

och vad det innebär att vara människa.

Hans tankar om dessa ämnen har påverkat efterföljande filosofer,

varför han ofta benämns som den förste existentialisten.

Han menade att en människa lever sant och äkta först när hon ”väljer sig själv”, tar personlig ställning.

Sanningen som Kierkegaard pekade på var inte en abstrakt sanning skild från den mänskliga existensen.

Sådana objektiva sanningar är användbara om man strävar efter vetenskaplig förståelse,

men när det kommer till vad det innebär att vara människa är sådana objektiva sanningar meningslösa.

Sanning han sökte var den subjektiva eller existentiella sanningen,

eller som han själv uttryckte det: ”subjektiviteten är sanningen!”

Motsatsen till all leva sant är att göra som alla andra; att låta livet rinna iväg utan att egentligen bry sig.

Detta medför att meningen med livet är subjektivt.

Vi skapar därmed oss själva, och det finns ingen mening i världen bortom den mening vi själva tillför den.

Varje människa måste själv välja sitt liv och det blir därför omöjligt att presentera det rätta sättet att leva.

Det finns inget svar på hur vi ska leva våra liv utan varje individ måste själv göra alla dessa stundtals svåra val.

Vad Kierkegaard ansåg sig kunna bidraga med var därför enbart en demonstration

av de val han själv tagit i livet.

Liksom alla andra var han tvungen att ta ställning till njutning, kärlek, äktenskap, moral, religion och död.

På så sätt innehåller hans livsval och tänkande något som angår alla.

Kierkegaard menade att möjligheten att välja våra liv leder till ångest

och beskriver känslan som svindel inför ett stup.

Människan drabbas av svindel inför de oändliga valmöjligheter friheten skänker

och söker krampaktigt efter något ändligt att klamra sig fast vid.

Det finns inga manualer med hur vi bör välja, och därför inga standarder för framgång.

”Ångest kan jämföras med svindel. Den, vars öga kommer att skåda ned i ett gapande djup, han får

svindel… Ångest är den frihetens svindel, som uppstår då anden skall sätta syntesen och friheten skådar ned i

sin egen möjlighet och då griper tag i det ändliga att hålla sig i. I denna svindel segnar friheten ned.”

Kierkegaards ångest är inte en rädsla inför speciella situationer,

det är känslan av tomheten man kan känna inför själva livet och existensen.

Livets väg måste man dessutom ”vandra utan att möta en enda resenär”.

Enligt Kierkegaard är de allra flesta för fega för att uthärda den ångest och fruktan detta medför,

och letar ständigt efter sätt att fly undan ångesten och valmöjligheterna.

Det vanligaste är att göra sig till en dussinmänniska.

En sådan väljer att följa och låta sig styras av sociala konventioner.

Vi har alla en dussinmänniska inom oss, men det gäller att inte låta denna styra.

Eller som Kierkegaard uttryckte det:

”För varje enskild individ som flyr in i folkmassan… flyr i feghet från att vara en enskild individ.”

Samtidigt är det i de svåra valsituationerna som våra liv blir som mest verkliga.

Vi känner i valet hur ensamma vi är och söker desperat efter ett sätt att välja rätt.

Kierkegaard förkastar dock alla tankesystem och regler för hur vi ska välja,

något som inkluderar såväl religion som filosofi.

Det är här Kierkegaards subjektivitet kommer in – i valsituationen är vi helt utelämnade åt oss själva.

Det enda råd han ger oss är att göra våra val så ärligt som möjligt.

Tanken på den existentiella ångesten kom att bli ett centralt tema

för framtida existentialister såsom Jean-Paul Sartre.

Enligt Kierkegaard var ”Livet inte ett problem som ska lösas utan en verklighet som ska upplevas.”

I boken ”Antingen - eller” beskriver Kierkegaard tre olika livsstilar, eller livsstadier, för att hantera vår ångest,

tre sätt att lämna dussinmänniskan bakom oss:

Den estetiska människan eftersträvar njutning, materiella ting och upplevelser

genom att leva i nuet och frånsäga sig förpliktelser.

Han exemplifierar människotypen med äventyraren, förföraren eller konstnären.

Men ofta räcker inte detta, människan längtar efter något mer.

Man bli uttråkad, livet blir ensamt, tomt och fyllt av leda.

Ur detta leverne uppstår ångest och förtvivlan, och estetikern väljer mellan att begå självmord eller bli en

ironiker som raljerar över allt och alla, inklusive sig själv.

Ur ovanstående kan den etiska människan uppstå.

Här värdesätter man själslig njutning såsom vänskap, godhet och ett ”meningsfullt” liv.

I denna fas tar man sitt ansvar som medborgare, familjemedlem och yrkesman.

Man hänger sig åt livsprojekt och upplever en känsla av mening.

Etikern är inte alltid god, men han kan i alla fall uppfatta sina handlingar som goda eller onda.

Detta till skillnad från estetikern som inte kan lägga denna moraliska aspekt på sitt beteende.

Men också etikerns liv är problematiskt, varför Kierkegaard menar att vi inte behöver stanna där.

Det är lätt att se sina egna begränsningar och sin oförmåga, trots uppoffringar och goda intentioner.

Kanske blir han då en humorist,

en person som tror på det goda men inser det löjliga i människors storslagna planer.

I strävan efter att finna en mening som är större än det egna livsprojektet måste man hänge sig åt Gud.

Den religiösa människan lämnar förnuftet och moralen bakom sig.

Kierkegaard exemplifierar med bibelberättelsen där Gud befaller Abraham att offra sin son Isak.

Först när han står vid offeraltaret med kniven höjd förklarar Gud att det hela bara varit en prövning.

Ur ett etiskt perspektiv ter sig Abraham som en potentiell mördare,

men ur ett religiöst perspektiv var han en man som lydde Gud.

Äkta kristendom är, enligt Kierkegaard, i motsats till kyrkans och prästernas kristendom alltid obekväm.

Han förkastade alla kompromisser som försökte harmonisera kristendomen med förnuftet,

vetenskapen, filosofin eller humanismen.

Han förkastade den etablerade kyrkan, och menade att tron måste präglas av ensamhet,

ångest, förtvivlan, syndkänsla och utsatthet.

För honom var det att vara kristen främst att vända sig bort från det borgerliga livets värden med trygghet,

rimlighet och värdighet, för att istället leva i tron på något absurt.

Att som Kierkegaard gör kombinera en existentialistisk livsåskådning med

en religiös övertygelse kan tyckas motsägelsefullt.

Det är också någonting som efterkommande existentialister ofta anmärker på.

Han dog endast 42 år gammal, mer eller mindre utfrusen och utskrattad av sin samtid.

Utanför Danmark var han i det närmaste okänd fram till att han populariserades av Jean-Paul Sartre

som kom att bygga vidare på hans idéer och skapa det som vi idag känner som existentialismen.

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

Existentialism: Søren Kierkegaard Existentialism|Søren|Kierkegaard Existentialismus: Søren Kierkegaard Υπαρξισμός: Søren Kierkegaard Existentialism: Søren Kierkegaard Esistenzialismo: Søren Kierkegaard Existentialisme: Søren Kierkegaard Экзистенциализм: Сёрен Кьеркегор

Hej filosofer, jag heter Joakim och idag ska vi prata om den danske filosofen Søren Kierkegaard. Hi philosophers, my name is Joakim and today we will talk about the Danish philosopher Søren Kierkegaard.

”Det gäller att finna en sanning, som är sanning för mig, att finna en idé för vilken jag vill leva och dö.” |it applies||||truth|||||||||||||||| "It is about finding a truth that is truth to me, to find an idea for which I want to live and die."

Så skrev den danske filosofen Søren Kierkegaard. Then wrote the Danish philosopher Søren Kierkegaard.

Han tog tydligt avstånd från alla generella definitioner av vad det innebär att vara människa He took clear distances from all general definitions of what it means to be human

och satte individens val i fokus – det vi idag kallar existentialism. and put the individual's choices in focus - what we today call existentialism.

Kierkegaard växte upp i Köpenhamn under svåra förhållanden. Kierkegaard grew up in Copenhagen under difficult conditions.

Fadern var sträng, deprimerad och djupt religiös. ||strict|||| The father was stern, depressed and deeply religious.

Han krävde fullkomlig lydnad av sin son och allt slarv bestraffades. |||obedience||||||sloppiness| He demanded complete obedience from his son and all carelessness was punished.

Som barn fick Kierkegaard inte ha några leksaker och han fick aldrig gå ut på egen hand. As a child Kierkegaard did not have any toys and he never had to go out on his own.

Istället tog fadern med sonen på fantasipromenader i lägenheten där de låtsades att de gick omkring i staden. |||||||||||pretended|||||| Instead, the father took the son on fantasy walks in the apartment where they pretended to be walking around the city.

Det är inte konstigt att Kierkegaard växte upp som en ensamvarg och att han hade svårt att få vänner. ||||||||||loner|||||||| It's no wonder that Kierkegaard grew up as a lone wolf and that he had a hard time making friends.

Under ungdomsåren växte också en påträngande ångest fram som kom att prägla honom genom livet. During adolescence, an urgent anxiety also emerged that came to characterize him throughout life.

Trots sin uppväxt menade Kierkegaard att vi alltid kan ingripa och förändra vår situation. Despite his upbringing, Kierkegaard meant that we can always intervene and change our situation.

Vi är aldrig offer för omständigheterna utan kan bryta oss fria från vårt öde. |||||||||||||fate

Våra liv kännetecknas av att nuet är fyllt med alternativ och möjligheter. |||||present||||||

Det är just detta som skiljer oss från djur och ting, menade Kierkegaard. It is precisely this that sets us apart from animals and things, said Kierkegaard.

En hund kan aldrig vara något annat än en hund, och den funderar sannolikt aldrig över sin ”hundighet”. |||||||||||||||||dogness A dog can never be anything but a dog, and it probably never thinks about his "doggy".

Men människan reflekterar över sig själv, sin plats i tillvaron och hur hon ska förhålla sig But man reflects on himself, his place in existence and how she should behave

till att vara människa.

Vi präglas av vårt arv och vår miljö, men har ändå ett handlingsutrymme som djur och ting inte har. ||||||||||||scope for action|||||| We are characterized by our heritage and our environment, but still have a space of action that animals and things do not have.

Vi är fria att bestämma över vårt handlande. We are free to decide our actions.

Som filosof var Kierkegaard intresserad av idéer som frihet, ångest, förtvivlan As a philosopher, Kierkegaard was interested in ideas such as freedom, anxiety, despair

och vad det innebär att vara människa. and what it means to be human.

Hans tankar om dessa ämnen har påverkat efterföljande filosofer, His thoughts on these subjects have influenced subsequent philosophers,

varför han ofta benämns som den förste existentialisten. why he is often referred to as the first existentialist.

Han menade att en människa lever sant och äkta först när hon ”väljer sig själv”, tar personlig ställning. ||||||||||||chooses||||| He meant that a person lives true and genuine only when she "chooses herself", takes personal stand.

Sanningen som Kierkegaard pekade på var inte en abstrakt sanning skild från den mänskliga existensen. The truth that Kierkegaard pointed out was not an abstract truth separate from human existence.

Sådana objektiva sanningar är användbara om man strävar efter vetenskaplig förståelse, Such objective truths are useful if one pursues scientific understanding,

men när det kommer till vad det innebär att vara människa är sådana objektiva sanningar meningslösa. but when it comes to what it means to be human, such objective truths are meaningless.

Sanning han sökte var den subjektiva eller existentiella sanningen, Truth he sought was the subjective or existential truth,

eller som han själv uttryckte det: ”subjektiviteten är sanningen!” or as he himself put it: "subjectivity is the truth!"

Motsatsen till all leva sant är att göra som alla andra; att låta livet rinna iväg utan att egentligen bry sig. The opposite of all living true is to do as everyone else; to let life run away without really bothering.

Detta medför att meningen med livet är subjektivt. This means that the meaning of life is subjective.

Vi skapar därmed oss själva, och det finns ingen mening i världen bortom den mening vi själva tillför den. |||||||||||||||||add to| We thereby create ourselves, and there is no meaning in the world beyond the meaning we give it to ourselves.

Varje människa måste själv välja sitt liv och det blir därför omöjligt att presentera det rätta sättet att leva. Each person has to choose his or her own life and therefore it is impossible to present the right way to live.

Det finns inget svar på hur vi ska leva våra liv utan varje individ måste själv göra alla dessa stundtals svåra val. |||||||||||||||||||at times|| There is no answer to how we should live our lives, but each individual must make all these sometimes difficult choices.

Vad Kierkegaard ansåg sig kunna bidraga med var därför enbart en demonstration Was Kierkegaard sich für möglich hielt, war daher nur eine Demonstration What Kierkegaard considered to be able to contribute was therefore only a demonstration

av de val han själv tagit i livet. of the choices he himself made in life.

Liksom alla andra var han tvungen att ta ställning till njutning, kärlek, äktenskap, moral, religion och död. Like everyone else, he had to decide on enjoyment, love, marriage, morals, religion and death.

På så sätt innehåller hans livsval och tänkande något som angår alla. |||||life choices|||||| In this way, his life choices and thinking contain something that concerns everyone.

Kierkegaard menade att möjligheten att välja våra liv leder till ångest Kierkegaard said that the opportunity to choose our lives leads to anxiety

och beskriver känslan som svindel inför ett stup. ||||dizziness|||cliff and describes the feeling as a scam before a fall.

Människan drabbas av svindel inför de oändliga valmöjligheter friheten skänker Man suffers from scams before the endless choices freedom gives

och söker krampaktigt efter något ändligt att klamra sig fast vid. and is looking for convulsions for something final to cling to.

Det finns inga manualer med hur vi bör välja, och därför inga standarder för framgång. There are no manuals on how to choose, and therefore no standards for success.

”Ångest kan jämföras med svindel. Den, vars öga kommer att skåda ned i ett gapande djup, han får “Anxiety can be compared to scams. The one whose eye will look down into a gaping depth, he gets

svindel… Ångest är den frihetens svindel, som uppstår då anden skall sätta syntesen och friheten skådar ned i |||||||||||||||looks|| Schwindel… Angst ist der Schwindel der Freiheit, der entsteht, wenn der Geist die Synthese setzen muss und die Freiheit auf sie herabschaut

sin egen möjlighet och då griper tag i det ändliga att hålla sig i. I denna svindel segnar friheten ned.” their own opportunity and then seize the end to stay in. In this scam, freedom slows down. "

Kierkegaards ångest är inte en rädsla inför speciella situationer, Kierkegaard's|||||fear||| Kierkegaard's anxiety is not a fear of special situations,

det är känslan av tomheten man kan känna inför själva livet och existensen. it is the feeling of emptiness one can feel for life itself and existence.

Livets väg måste man dessutom ”vandra utan att möta en enda resenär”. |||||||||||traveler In addition, the path of life must be "wandering without meeting a single traveler".

Enligt Kierkegaard är de allra flesta för fega för att uthärda den ångest och fruktan detta medför, |||||||too cowardly|||endure|||||| According to Kierkegaard, most people are too cowardly to endure the anxiety and the fear this brings,

och letar ständigt efter sätt att fly undan ångesten och valmöjligheterna. |searching|||||||||

Det vanligaste är att göra sig till en dussinmänniska. ||||||||average person The most common is to make a dozen people.

En sådan väljer att följa och låta sig styras av sociala konventioner. One chooses to follow and let himself be guided by social conventions.

Vi har alla en dussinmänniska inom oss, men det gäller att inte låta denna styra. We all have a dozen people within us, but it is important not to let this rule.

Eller som Kierkegaard uttryckte det: Or as Kierkegaard put it:

”För varje enskild individ som flyr in i folkmassan… flyr i feghet från att vara en enskild individ.” |||||||||||cowardice|||||| "For every single individual who escapes into the crowd ... flees in cowardice from being an individual."

Samtidigt är det i de svåra valsituationerna som våra liv blir som mest verkliga. At the same time, it is in the difficult election situations that our lives become the most real.

Vi känner i valet hur ensamma vi är och söker desperat efter ett sätt att välja rätt. We know in the election how lonely we are and are desperately looking for a way to choose the right one.

Kierkegaard förkastar dock alla tankesystem och regler för hur vi ska välja, However, Kierkegaard rejects all thought systems and rules for how to choose,

något som inkluderar såväl religion som filosofi. something that includes both religion and philosophy.

Det är här Kierkegaards subjektivitet kommer in – i valsituationen är vi helt utelämnade åt oss själva. This is where Kierkegaard's subjectivity comes in - in the election situation we are completely left out to ourselves.

Det enda råd han ger oss är att göra våra val så ärligt som möjligt. The only advice he gives us is to make our choices as honest as possible.

Tanken på den existentiella ångesten kom att bli ett centralt tema

för framtida existentialister såsom Jean-Paul Sartre. ||||||Sartre for future existentialists such as Jean-Paul Sartre.

Enligt Kierkegaard var ”Livet inte ett problem som ska lösas utan en verklighet som ska upplevas.” According to Kierkegaard, "Life is not a problem to be solved without a reality to be experienced."

I boken ”Antingen - eller” beskriver Kierkegaard tre olika livsstilar, eller livsstadier, för att hantera vår ångest, In the book "Either - or", Kierkegaard describes three different lifestyles, or life stages, to deal with our anxiety,

tre sätt att lämna dussinmänniskan bakom oss: ||||dozen person|| three ways to leave the dozen people behind us:

Den estetiska människan eftersträvar njutning, materiella ting och upplevelser The aesthetic man seeks pleasure, material things and experiences

genom att leva i nuet och frånsäga sig förpliktelser. ||||||renounce|| by living in the present and renouncing obligations.

Han exemplifierar människotypen med äventyraren, förföraren eller konstnären. |||||seducer||

Men ofta räcker inte detta, människan längtar efter något mer. But often this is not enough, man longs for something more.

Man bli uttråkad, livet blir ensamt, tomt och fyllt av leda. ||bored|||||||| You get bored, life gets lonely, empty and filled with lead.

Ur detta leverne uppstår ångest och förtvivlan, och estetikern väljer mellan att begå självmord eller bli en From this liver anxiety and despair arise, and the aesthetist chooses between committing suicide or becoming a

ironiker som raljerar över allt och alla, inklusive sig själv. ||railing||||||| ironics who rally over everything and everyone, including himself.

Ur ovanstående kan den etiska människan uppstå. From the above, the ethical person can arise.

Här värdesätter man själslig njutning såsom vänskap, godhet och ett ”meningsfullt” liv. Here you value spiritual enjoyment such as friendship, kindness and a "meaningful" life.

I denna fas tar man sitt ansvar som medborgare, familjemedlem och yrkesman. In this phase, you take responsibility as a citizen, family member and professional.

Man hänger sig åt livsprojekt och upplever en känsla av mening. You get used to life projects and experience a sense of meaning.

Etikern är inte alltid god, men han kan i alla fall uppfatta sina handlingar som goda eller onda. The ethicist is not always good, but he can at least perceive his actions as good or evil.

Detta till skillnad från estetikern som inte kan lägga denna moraliska aspekt på sitt beteende. This is unlike the aesthetist who cannot put this moral aspect on his behavior.

Men också etikerns liv är problematiskt, varför Kierkegaard menar att vi inte behöver stanna där.

Det är lätt att se sina egna begränsningar och sin oförmåga, trots uppoffringar och goda intentioner. It is easy to see their own limitations and inability, despite sacrifices and good intentions.

Kanske blir han då en humorist, Maybe then he becomes a humorist,

en person som tror på det goda men inser det löjliga i människors storslagna planer. a person who believes in the good but realizes the ridiculous in people's grand plans.

I strävan efter att finna en mening som är större än det egna livsprojektet måste man hänge sig åt Gud. ||||||||||||||||commit||| In seeking to find a meaning greater than one's own life project, one must indulge in God.

Den religiösa människan lämnar förnuftet och moralen bakom sig. The religious man leaves behind reason and morality.

Kierkegaard exemplifierar med bibelberättelsen där Gud befaller Abraham att offra sin son Isak. ||||||||||||Isaac Kierkegaard exemplifies with the Bible story where God commands Abraham to sacrifice his son Isaac.

Först när han står vid offeraltaret med kniven höjd förklarar Gud att det hela bara varit en prövning. Only when he is standing at the sacrificial altar with the knife height, God explains that it was all just a trial.

Ur ett etiskt perspektiv ter sig Abraham som en potentiell mördare, ||||appears|||||| From an ethical perspective, Abraham appears to be a potential killer,

men ur ett religiöst perspektiv var han en man som lydde Gud. but from a religious perspective he was a man who obeyed God.

Äkta kristendom är, enligt Kierkegaard, i motsats till kyrkans och prästernas kristendom alltid obekväm.

Han förkastade alla kompromisser som försökte harmonisera kristendomen med förnuftet, He rejected all compromises that sought to harmonize Christianity with reason,

vetenskapen, filosofin eller humanismen. science, philosophy or humanism.

Han förkastade den etablerade kyrkan, och menade att tron måste präglas av ensamhet, He rejected the established church, saying that faith must be characterized by solitude,

ångest, förtvivlan, syndkänsla och utsatthet. ||guilt feeling||vulnerability Angst, Verzweiflung, Schuld und Verletzlichkeit.

För honom var det att vara kristen främst att vända sig bort från det borgerliga livets värden med trygghet,

rimlighet och värdighet, för att istället leva i tron på något absurt. reasonableness and dignity, to instead live in the belief of something absurd.

Att som Kierkegaard gör kombinera en existentialistisk livsåskådning med |||||||worldview|

en religiös övertygelse kan tyckas motsägelsefullt. a religious belief may seem contradictory.

Det är också någonting som efterkommande existentialister ofta anmärker på. ||||||||remark on|

Han dog endast 42 år gammal, mer eller mindre utfrusen och utskrattad av sin samtid. ||||||||frozen out||||| He died only 42 years old, more or less frozen and laughed at by his time.

Utanför Danmark var han i det närmaste okänd fram till att han populariserades av Jean-Paul Sartre Outside of Denmark, he was virtually unknown until he was popularized by Jean-Paul Sartre

som kom att bygga vidare på hans idéer och skapa det som vi idag känner som existentialismen. who came to build on his ideas and create what we today know as existentialism.