Kapitel 3 (2) Kapitel 3 (2) Chapter 3 (2)

Amanda blev den ständiga barnvakten. |||constant|the babysitter Amanda became the constant babysitter. De fick till och med dela rum och jag blev ensam i mitt. |got|||||||||alone|| They even had to share a room and I was left alone in mine. Vart vi gick drog Amanda på Emma. |||pulled||| Wherever we went, Amanda pulled on Emma. I lekparken. |the playground In the playground. När vi lekte på ängen bakom huset. ||||the meadow|| When we played in the meadow behind the house.

När vi byggde koja eller spelade teater. ||built|hut|||theater When we built a hut or played theater. Emma var med överallt. Emma was everywhere. Amandas tålamod och kärlek visste inga gränser. |patience|||||limits Amanda's patience and love knew no bounds. Jag borde ha accepterat det. |||accepted it| I should have accepted it. Inte krävt mer än vad Amanda förmådde ge. |required|||||could| Not demanding more than Amanda was able to give. Jag borde ha varit trygg i vetskapen om att hon älskade mig, och inte dragit mig undan. |should|||safe||knowledge||||loved||||pulled||away I should have been safe in the knowledge that she loved me, and not pulled away. Men det är så det är med mig. But that's how it is with me. Jag kan inte dela. I cannot share. Jag avstår hellre helt än nöjer mig med smulor. |abstain|rather|||settle for|||crumbs I would rather abstain completely than settle for crumbs.

Gökuret på väggen inne i vardagsrummet slog elva och jag reste mig. Gökukello||||||||||| clock||the wall|||the living room|||||got up| The cuckoo clock on the wall in the living room struck eleven and I got up. När jag kom ner satt Emma där jag lämnat henne på morgonen, men hon hade bytt om och det såg ut som om hon sminkat sig lite diskret. |||||||||||||||changed|||||||||put on makeup|||subtly When I came downstairs, Emma was sitting where I had left her in the morning, but she had changed and it looked as if she had put on some discreet makeup. När hon hörde mig släckte hon cigaretten och reste sig. ||||extinguished||||| When she heard me, she put out her cigarette and got up.

”Har du lust att ta en kaffe på mitt vanliga ställe och sedan gå en promenad nere i stan?” |||||||||usual||||||||| "Would you like to have a coffee at my usual place and then go for a walk downtown?"

Hon nickade och tog sin kofta från stolsryggen. |||||||tuolin selkänojasta |nodded her head||||cardigan||chair back She nodded and took her cardigan from the back of the chair.

* Första gången jag kom till Cadaqués upplevde jag något som jag annars bara hört beskrivas: en omedelbar känsla av tillhörighet. |||||Cadaqués|experienced||||||||described||immediate|||belonging * The first time I came to Cadaqués, I experienced something I had only ever heard described: an immediate sense of belonging. Som om jag instinktivt var förtrogen med platsen utan att behöva utforska den. |||instinctively||familiar||||||explore| As if I was instinctively familiar with the place without having to explore it.

Det har gått många år sedan den där gången. It has been many years since that time. Sedan, långt senare när Maya och jag kom dit tillsammans och jag försökte förklara hur jag kände, lade hon bara sin hand på min arm, såg upp på mig och sa skrattande: ”Jag vet, Maria. ||later||Maya|||||||||||||she|||||||arm|||||||laughing||| Then, much later when Maya and I got there together and I tried to explain how I felt, she just put her hand on my arm, looked up at me and laughingly said, "I know, Maria. Jag känner precis likadant.” |||the same I feel exactly the same way."

Men nu gick jag här med min syster Emma. But now I came here with my sister Emma. Det var omöjligt för mig att veta vad som rörde sig i hennes huvud. ||impossible for||||||||||| It was impossible for me to know what was going on in her head. Och svårt att erkänna att jag egentligen inte ville veta. And hard to admit that I didn't really want to know. Vi gick sakta längs kajen. ||slowly||the pier We walked slowly along the quay. Några av båtarna var redan uppdragna och flera turist-butiker var stängda för säsongen. ||the boats|||pulled up|||tourist|stores|||| Some of the boats were already pulled up and several tourist shops were closed for the season.

Ända sedan jag var barn har jag tyckt om hösten. |||||||liked||autumn Ever since I was a child, I have loved fall. Det finns ett melankoliskt allvar i den som alltid har tilltalat mig. |||melancholic|seriousness||||||appealed to| There is a melancholy seriousness to it that has always appealed to me. Det är som om allting blir klarare och tydligare. ||||||clearer||clearer It's as if everything is becoming clearer and clearer. Som om en befriande stillhet lägrar sig efter sommarens intensiva aktiviteter. |||||laskeutuu||||| |||liberating|silence|settles in|||the summer's||activities As if a liberating stillness sets in after the summer's intense activities.

”Jag förstår att du trivs här, Maria.” ||||are happy|| "I understand that you like it here, Maria."

”Gör du?” sa jag med ett litet skratt. |||||||laugh "Do you?" I said with a little laugh. ”Du har ju knappt sett någonting än. |||barely|seen|| "You've hardly seen anything yet. Och vi känner ju knappt varandra efter alla dessa år. ||know||||||these| And we barely know each other after all these years. Om vi nu någonsin gjort det.” If we ever did."

”Det känns ändå att du passar här. ||still|||| "I still feel that you fit here. Eller att den här platsen passar dig.” Or that this place is right for you."

Vi promenerade till torget och jag köpte min tidning. |walked||the square||||| We walked to the square and I bought my newspaper. Jag skulle inte kunna läsa den på caféet som vanligt, så jag vek ihop den och stoppade ner den i min korg. |||||||the café|||||folded|folded||||||||basket I wouldn't be able to read it in the café as usual, so I folded it up and put it in my basket.

”Det stämmer som du sa.” |is true||| "It's true what you said."

Jag såg frågande på Emma. ||questioningly|| I looked at Emma questioningly.

”Det är ännu vackrare i dagsljus.” Hon såg ut över havet. "It's even more beautiful in daylight." She looked out to sea. ”Jag tänkte mig faktiskt någonting sådant här. |||||like that| "I was actually thinking something like this. Varje gång jag tänkte på dig, såg jag dig i en sådan här miljö. Every time I thought of you, I saw you in an environment like this. Och alltid vid havet.” And always by the sea. ”

”Det förvånar mig lite, Emma. |surprises||| "It surprises me a little, Emma. För det första att du överhuvudtaget har tänkt på mig. |||||at all|||| First, that you've thought of me at all. Och för det andra för att jag aldrig själv kunnat föreställa mig vid något hav. ||||||||||imagine||||ocean And secondly, because I have never been able to imagine myself by any sea. Egentligen kan jag bara minnas en enda semester vid havet och det var det där året då jag hyrde en stuga i skärgården och Anna kom och bodde hos mig ett par veckor.” ||||||||||||||||||rented||cottage||the archipelago|||||||me||| Actually, I can only remember one holiday by the sea and that was the year when I rented a cottage in the archipelago and Anna came and lived with me for a couple of weeks. ”

”Ja, det är konstigt, det inser jag när jag tänker efter. |||weird||realize||||| "Yes, it's strange, I realize that when I think about it. Men när jag såg hur lycklig du såg ut då vi stod där efter mammas begravning så kom det för mig att du bodde ungefär så här. But when I saw how happy you looked when we stood there after mom's funeral, it occurred to me that you lived something like this. Vid ett hav. By an ocean. I solen.” In the sun."

Jag visste inte vad jag skulle säga. I did not know what to say. För att vinna lite tid trevade jag i min väska efter solglasögonen. ||gain|||fumbled||||||sunglasses To save some time, I rummaged in my bag for the sunglasses. Det kändes som en lättnad att sätta dem på mig. ||||relief||||| It felt like a relief to put them on me.

”Ska vi gå och sätta oss på caféet där borta?” sa jag till sist. "Shall we go and sit in the café over there?" I finally said.

Vi slog oss ner och beställde kaffe och Emma tände en cigarett. |||||||||||cigarette We sat down and ordered coffee and Emma lit a cigarette.

”Brukar du bada i havet?” do you usually|||| "Do you swim in the sea?"

Jag skakade på huvudet. I shook my head.

”Inte jag heller.” "Me neither."

Plötsligt var det som ingen av oss kunde hitta något att säga och tystnaden låg mellan oss, tung och orörlig. |||||||||||||the silence||||||motionless Suddenly it was as if neither of us could find anything to say and the silence lay between us, heavy and unmoving.

”Vill du se kort på Anna och Jakob?” sa Emma till sist. "Do you want to see pictures of Anna and Jakob?" Emma finally said.

Jag nickade, tacksam över avbrottet och Emma tog fram sin mobil och knappade fram bilder på sina barn. ||||the interruption||||||phone||tapped||||| I nodded, grateful for the interruption, and Emma took out her cell phone and tapped out pictures of her kids. Hon lade mobilen på bordet och bläddrade fram en bild i taget. |put|the phone||||flipped through|||||one at a time She put her phone on the table and scrolled through one picture at a time. Jag kände igen dem, förstås. ||||of course I recognized them, of course. Vi hade ju setts vid begravningen två år tidigare. We had met at the funeral two years earlier. Men här var några nytagna närbilder. ||||newly taken|close-ups But here were some recent close-ups.

Jag var oförberedd på hur Anna förändrats. ||unprepared||||had changed I was unprepared for how Anna had changed. Det var inte många bilder på henne och alla verkade vara tagna vid samma tillfälle. |||||||||||taken|||occasion There were not many pictures of her and they all seemed to be taken at the same time. Hon hade en grå tröja med huva och håret var kortklippt. ||||||hood|||| She was wearing a gray hooded sweatshirt and her hair was cut short. Men det som berörde mig så illa var hur mager hon var. |||affected|||badly|||thin|| But what touched me so badly was how thin she was.

Och hennes blick. ||gaze And the look in her eyes. Jag hade ju bevarat bilden av den tioåriga Anna, så skälvande ivrig att få pröva allt nytt. |||preserved|the picture|||ten-year-old|||trembling|eagerly||||| I had kept the image of ten-year-old Anna, so tremblingly eager to try everything new. Men den Anna som låg här på bordet mellan oss såg uttryckslöst rakt in i kameran. |||||||||||expressionless|straight|||the camera But the Anna lying here on the table between us looked expressionlessly straight into the camera.

Det var bara en enda bild av henne där man tydligt såg hennes ansikte. ||||||||||clearly|||face There was only one picture of her where you could clearly see her face. På de övriga såg det ut som om hon helst inte ville bli fotograferad. ||the others|||||||||||photographed On the others, it looked as if she would rather not be photographed. Eller kanske inte ens varit medveten om det. |||||aware|| Or perhaps not even aware of it.

Jag har egentligen aldrig känt Emmas Jakob. I have never really known Emma's Jacob. När han var barn såg jag honom bara som ett bihang till Emma. ||||||||||lisäke|| ||||||||||appendage to Emma|| When he was a child, I only saw him as an appendage to Emma. Hon var väldigt mån om honom. |||caring about|| She was very concerned about him. Jag minns att jag tyckte att hon gjorde stor skillnad mellan barnen, trots att det bara var två års åldersskillnad. |||||||||||||||||||age difference I remember thinking that she made a big difference between the children, even though there was only a two-year age difference. Kanske det bidrog till mina känslor för Anna. ||contributed||||| Maybe that contributed to my feelings for Anna. Men här såg jag nu den unge man som Jakob blivit. ||||||young|||| But here I saw the young man that Jacob had become. Jag kunde se drag av Emma, mer i honom än i Anna nu när de var vuxna. |||traits||||||||||||| I could see traits of Emma, more in him than in Anna now that they were adults. Men Jakob hade Olofs bruna ögon. But Jacob had Olof's brown eyes.

”Fina bilder”, sa jag. "Nice pictures," I said. ”Roligt att få se dem. "It's great to see them. Vi sågs ju vid begravningen. I saw you at the funeral. Och Anna kom ju och hälsade på i London för några år sedan. |||||visited||||||| And Anna came to visit us in London a few years ago. Men annars vet jag inte när jag senast såg någon av dem. But otherwise, I don't know when I last saw any of them. Det är som om de gått från att vara småbarn till att bli vuxna utan någon barndom däremellan.” |||||||||toddlers||||||||in between It's as if they've gone from being toddlers to adults with no childhood in between."

Emma såg på mig med rynkade ögonbryn. |||||furrowed|furrowed brows Emma looked at me with furrowed brows.

”Det kanske ligger någonting i det”, sa hon. "Maybe there's something to it," she said.

Jag kunde inte riktigt tolka det hon sa, så jag kommenterade det inte. ||||interpret||||||commented|| I couldn't really interpret what she said, so I didn't comment on it.

”Efter det att Anna flyttat såg jag henne bara sporadiskt och ofta med långa mellanrum. |||||||||sporadically|||||intervals "After Anna moved away, I only saw her sporadically and often at long intervals. Ibland kom hon oväntat hem, men sen kunde hon försvinna i månader utan att höra av sig. |||||||||disappear for months||||||| Sometimes she would come home unexpectedly, but then she would disappear for months without being heard from. Så på sätt och vis blev jag förvånad när hon dök upp på begravningen. |||||||surprised|||showed up||| So, in a way, I was surprised when she showed up at the funeral. Jag hade hoppats det, förstås. ||hoped|| I had hoped so, of course. Men hon tyckte inte om mamma, så jag skulle ha förstått om hon uteblivit. ||||||||||understood|||has not shown But she didn't like my mom, so I would have understood if she didn't show up. Kanske ville hon se det med egna ögon. Maybe she wanted to see it for herself. Att mamma inte fanns längre.” Emma gav till ett litet glädjelöst skratt. ||||||||||joyless|laugh That mom wasn't around anymore." Emma gave a little mirthless laugh.

”Ja, jag tror att jag kände någonting liknande. |||||||similar "Yes, I think I felt something similar. Folk har så många egendomliga skäl för att gå på begravningar. ||||strange reasons|reasons|||||funerals People have so many strange reasons for going to funerals. Jag tror att jag hoppades på någon sorts avslut.” ||||||||conclusion I think I was hoping for some kind of closure."

Jag tystnade, förvånad över mina egna ord. |fell silent|surprised|||| I fell silent, surprised by my own words. Jag hade inte ens varit medveten om att jag känt så inför mammas begravning. |||||aware|||||||| I hadn't even been aware that I felt that way before my mother's funeral.

”Det var därför jag kom, tror jag. "That's why I came, I think. Men det hjälpte egentligen inte. But it didn't really help. Jag förstår inte hur jag kunde tro att det skulle göra det. ||||||believe||||| I don't understand how I could have thought it would do that. Man är för evigt förenad med sin mamma. |||forever|united with||| You are forever united with your mother. Det var ju många år sedan vi sågs, mamma och jag. It's been many years since we saw each other, my mom and I. Hemma hos dig, antar jag. At your home, I guess. Kanske en av de få jular vi firade tillsammans. |||||Christmas||| Maybe one of the few Christmases we celebrated together.

Det kändes som jag var osynlig då. |||||invisible then| It felt like I was invisible then. Som om hon inte var det minsta intresserad av mig och mitt liv. As if she wasn't the least bit interested in me and my life. Nu inser jag att hon avslutat vårt förhållande långt tidigare. |||||ended||relationship|| Now I realize that she ended our relationship long before. Hon hade ingen dotter, men jag hade fortfarande en mamma. She didn't have a daughter, but I still had a mother. Jag blev än en gång påmind om hur det kändes att vara helt ignorerad. |||||reminded||||||||ignored I was reminded once again of what it felt like to be completely ignored. Inte finnas till. |exist not| Not existing. Och hur jag än kämpade emot mina känslor, så vällde de upp igen. ||||struggled|||||surged||| And no matter how I fought my feelings, they kept coming back. Som de gör nu när vi pratar om det.” Jag kämpade för att hålla emot och svalde gång på gång. |||||||||I|struggled||||||swallowed||| Like they do now when we talk about it." I struggled to hold on and swallowed again and again.

”Du har fel, Maria. "You are wrong, Maria. Helt fel.” Completely wrong."

Jag ville inte höra vad hon hade att säga och gav servitören en gest. |||||||||||the waiter||gesture I didn't want to hear what she had to say and gestured to the waiter. Han kom genast fram till vårt bord och jag betalade, trots Emmas protester. |||||our||||paid|||protests He immediately came to our table and I paid, despite Emma's protests.

”Det jämnar ut sig. |levels out|| "It evens out. Du kan bjuda på middag någon kväll. ||invite to|||| You can invite them to dinner one evening. Ska vi promenera upp till katedralen?” Emma nickade och vi reste oss. |||||the cathedral|||||| Shall we walk up to the cathedral?" Emma nodded and we got up.

Jag är inte religiös. |||religious I am not religious. Inte så underligt, kanske, jag minns inte att vi någonsin gick i kyrkan när vi växte upp, eller att någon någonsin talade om religion. ||strange||||||||||church|||grew||||||||religion Not surprisingly, perhaps, I don't remember us ever going to church when we were growing up, or anyone ever talking about religion. Jag är visserligen döpt. ||indeed|baptized I am indeed baptized. Amanda och jag nöddöptes, eftersom det var osäkert om vi skulle överleva. |||nöidettiin|||||||| |||were baptized||||uncertain|||| Amanda and I were emergency baptized, as it was uncertain whether we would survive. Men jag är inte konfirmerad. ||||vahvistettu ||||confirmed in faith But I am not confirmed.

Och skulle jag ha gift mig, så hade det inte blivit i kyrkan. And if I had gotten married, it would not have been in church. Men den här ganska anspråkslösa kyrkan, som faktiskt går under beteckningen ”Katedralen”, och som ser ut att vaka över hela stan där den ligger upphöjd, mitt i centrum, är speciell för mig. ||||unassuming||||||designation|||||||watch over|||||||elevated||||||| But this rather unassuming church, which is actually called "The Cathedral", and which seems to watch over the whole city from its elevated position in the center, is special to me. Det kommer över mig en sorts ro när jag kliver in där. ||||||calmness|||step in|| A kind of calm comes over me when I step in there.

Ofta är det helt tomt och ingenting stör mig. ||||empty|||disturbs| Often it is completely empty and nothing bothers me. Jag kan gå in i mitt innersta, och samtidigt lämna mig själv helt och hållet. ||||||innermost self|||||||| I can go into my innermost being, and at the same time leave myself completely. Det är svårt att förklara. It is difficult to explain. Jag har inte upplevt något liknande någon annanstans. I have not experienced anything like this anywhere else.

Så det var med tvekan jag nu vandrade uppför de smala gränderna med Emma. ||||hesitation|||walked||||the narrow alleys|| So it was with hesitation that I now walked up the narrow alleys with Emma. Jag var på väg att dela ännu en plats som jag helst velat behålla för mig själv. |||||share|yet||||||wanted|keep for myself||| I was about to share yet another place that I would have preferred to keep for myself. Men hon skulle i alla fall inte förstå mina känslor. But at least she wouldn't understand my feelings. Jag tog henne bara på en liten tur genom stan, och så till kyrkan. |||||||trip|||||| I just took her for a little walk through town, and then to church.

Vi steg in i det svala dunklet. |||||cool|twilight We stepped into the cool darkness. Det är inte någon särskilt vackert utsmyckad kyrka och det finns ingenting av kulturhistoriskt värde i den vad jag vet, även om altartavlan i barockstil är nästan groteskt överdådig. ||||||decorated|||||||culturally historic|||||||||altar painting||baroque style|||almost absurd|extravagant It is not a particularly beautifully decorated church and there is nothing of cultural-historical value in it that I know of, although the Baroque altarpiece is almost grotesquely opulent. Men Emma ville gå runt och se det som fanns att se. But Emma wanted to walk around and see what there was to see. Själv slog jag mig ner på den yttersta platsen i en av de främsta raderna. |||||||outermost|||||||rows I myself sat down in the outermost seat in one of the front rows. Hela kyrkan låg i halvmörker, men några ljus fladdrade i de små sidokapellen och det luktade svagt av vax. ||||||||fluttered||||side chapels|||smelled faintly|faintly of||wax The whole church was in semi-darkness, but a few candles flickered in the small side chapels and there was a faint smell of wax. Jag blundade. |closed my eyes I closed my eyes.

När jag såg mig omkring en stund senare insåg jag att jag var ensam. When I looked around a while later, I realized that I was alone. Emma måste ha gått ut utan att jag märkt det. Emma must have gone out without me noticing.

Hon stod lutad mot den vita muren i det bländande solskenet utanför. ||leaning||||wall|||dazzling|the dazzling sunlight| She was leaning against the white wall in the blinding sunlight outside. Hon hade ansiktet halvt bortvänt och blicken riktad ut över havet. ||the face|half|partially turned away||gaze|directed||| Her face was half turned away and she was looking out to sea. Och jag såg henne för första gången så som hon skulle te sig för någon som inte kände henne. |||||||||she||behave||||||| And I saw her for the first time as she would appear to someone who did not know her. Vi bar på en sådan lång historia, hon och jag, trots att vi egentligen ju inte kände varandra. |carried|||||||||||||||| We had such a long history, she and I, even though we didn't really know each other.

Vi hade på något vis fått roller i samma pjäs utan att riktigt förstå vad den handlade om. |||||||||play|||||||was about| We had somehow gotten roles in the same play without really understanding what it was about. Vi hade spelat med, år efter år, tillsammans och ändå inte tillsammans. We had played along, year after year, together and yet not together. Vare sig vi ville eller inte, var vi oundvikligen förenade av vår gemensamma bakgrund. Whether||||||||inevitably|united|||common| Whether we wanted to or not, we were inevitably united by our common background. De skymde sikten, alla de där åren. |obscured|the view|||| They blocked the view, all those years.

Men just i det ögonblicket när jag såg henne avteckna sig mot det intensivt blå havet tyckte jag att jag kunde se hur min syster faktiskt såg ut. |||||||||stand out||||intensely|||||||||||||| But at that very moment, as I saw her silhouetted against the intense blue sea, I thought I could see what my sister actually looked like.

Jag insåg att Emma inte längre var ung. |realized|||||| I realized that Emma was no longer young. Här stod en medelålders kvinna. |stood||middle-aged| Here was a middle-aged woman. Inte heller var hon längre så vacker som jag alltid tyckt. Nor was she as beautiful as I had always thought. Det var som om någonting lämnat henne för alltid. It was as if something had left her forever. Inte bara hennes ungdom, utan någon del av hennes personlighet. |||youth|||||| Not only her youth, but any part of her personality. Någonting som tidigare hållit henne uppe. Something that had previously kept her going. Givit henne den där stolta hållningen och den självklara elegansen. Gave her|||||posture||||elegance Giving her that proud posture and obvious elegance.

Och insikten gjorde mig gråtfärdig. |the insight|||tearful And the realization made me tear up.

Jag ville inte se vad livet gjort med Emma. I didn't want to see what life had done to Emma. Ville på inga villkor dras in i hennes liv. |||conditions|be drawn|||| Didn't want to be dragged into her life under any circumstances. Ни при каких обстоятельствах не хотел быть втянутым в ее жизнь. Inte bli medveten om hennes behov. ||aware||| Not becoming aware of her needs. Jag ville faktiskt inte ha någonting alls med henne att göra. In fact, I wanted nothing to do with her at all. Innan hon dök upp här i Cadaqués hade jag tänkt att mammas död klippt de sista banden mellan oss. |||||||||||||cut||last|ties|| Before she showed up here in Cadaqués, I had thought that my mother's death had cut the last ties between us.

Men nu stod jag där och kämpade för att värja mig mot mina känslor. ||stood||||struggled|||defend|||| But now I was standing there, fighting to defend myself against my feelings.

Hon måste ha blivit medveten om min närvaro och vände sig om och vinkade. ||||aware|||presence||turned||||waved She must have become aware of my presence and turned around and waved. Jag gick sakta fram och ställde mig vid muren. ||slowly|||stood||| I walked slowly forward and stood by the wall.

”Jag tycker inte om kyrkor”, sa hon. ||||churches|| "I don't like churches," she said. ”Så jag gick ut. "So I went out. Jag blir alltid så nedstämd därinne i mörkret. ||||downcast|in there|| I always get so depressed in there in the dark. Jag gick runt och såg på konsten, målningarna och skulpturerna. ||||||the art|the paintings||the sculptures I walked around looking at the art, paintings and sculptures. Där fanns inte en enda lycklig människa. ||||single|| There was not a single happy person.