×

我们使用cookies帮助改善LingQ。通过浏览本网站,表示你同意我们的 cookie 政策.


image

Ekot (with Audio), Det blir bättre i vår

Det blir bättre i vår

2020-11-13 15:07:00

"Det blir bättre i vår" är titeln på en roman av författaren Gustaf Rune Eriks. Det är en stockholmsskildring som är både vacker och dyster. Några arbetslösa grabbar på söder, fångna i 30-talets ekonomiska depression, kämpar mot fattigdom och sin känsla av hopplöshet.

Hoppet står till våren, som med sin tinande värme ska få allt att lossna. Isen ska smälta i hamnarna och luften fyllas med värme som får byggkranar att svinga sig över hus som växer ur marken och förlöser efterfrågan på arbete.

Även idag närs förhoppningar till våren; trots smittspridning och ökande dödstal i covid-19.

Nyheten i måndags om Pfizer och Biontechs vaccin har satt fart på flyg- och hotellbolags aktiekurser. I turistländer som Grekland och Spanien hoppade börsindexen upp kraftigt. Även oljepriset har stigit. Med ett vaccin ökar resandet och då stiger konsumtionen av drivmedel.

Samtidigt varnar både Finansinspektionen och Riksbanken för risken att pandemin kan leda till en finanskris. Faran är långt ifrån över. Bankerna måste vara beredda på kraftigt stigande kreditförluster och därför ska de inte heller nästa år få dela ut några vinster till aktieägarna. Pengarna ska vara kvar i valven som buffertar vid eventuellt skenande förluster. Utdelning kan bara ske ifall ekonomin tydligt stabiliseras, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen i P1-morgon. Riksbanken är inne på samma spår.

Så hur tänker då marknaden?

Ja, ett förlösande vaccin hägrar, men det finns också en förhoppning om att stimulanser, sjösatta i våras och som är långverkande, ska samverka med nya ekonomiska åtgärder. Effekten på ekonomin skulle i så fall bli påtaglig.

FED, ECB, Riksbanken och många andra centralbanker, har under pandemin skruvat upp köpen av värdepapper. Effekterna av sk penningpolitiska stimulanser brukar dröja; det tar tid innan de sipprat igenom i det ekonomiska systemet, men till våren tror en del att det kan börja röra på sig i form av ökande investeringar.

Samtidigt kommer nya pengar från regeringar som vill stötta och stimulera företagande för att hålla nere arbetslösheten. I USA får den nya presidenten igenom ett nytt stort stimulanspaket. EU:s gigantiska räddningspaket på 750 miljarder euro börjar också rullas ut. I OECD ekonomierna handlar det om tusentals miljarder i olika bidrag, samt skattesänkningar parat med troligtvis nya åtgärder från centralbankerna. Lägg därtill nyheter om ytterligare framgångar i utvecklingen av nya vaccin. Allt sker till våren.


Det blir bättre i vår

2020-11-13 15:07:00

"Det blir bättre i vår" är titeln på en roman av författaren Gustaf Rune Eriks. Det är en stockholmsskildring som är både vacker och dyster. Några arbetslösa grabbar på söder, fångna i 30-talets ekonomiska depression, kämpar mot fattigdom och sin känsla av hopplöshet.

Hoppet står till våren, som med sin tinande värme ska få allt att lossna. Isen ska smälta i hamnarna och luften fyllas med värme som får byggkranar att svinga sig över hus som växer ur marken och förlöser efterfrågan på arbete.

Även idag närs förhoppningar till våren; trots smittspridning och ökande dödstal i covid-19.

Nyheten i måndags om Pfizer och Biontechs vaccin har satt fart på flyg- och hotellbolags aktiekurser. I turistländer som Grekland och Spanien hoppade börsindexen upp kraftigt. Även oljepriset har stigit. Med ett vaccin ökar resandet och då stiger konsumtionen av drivmedel.

Samtidigt varnar både Finansinspektionen och Riksbanken för risken att pandemin kan leda till en finanskris. Faran är långt ifrån över. Bankerna måste vara beredda på kraftigt stigande kreditförluster och därför ska de inte heller nästa år få dela ut några vinster till aktieägarna. Pengarna ska vara kvar i valven som buffertar vid eventuellt skenande förluster. Utdelning kan bara ske ifall ekonomin tydligt stabiliseras, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen i P1-morgon. Riksbanken är inne på samma spår.

Så hur tänker då marknaden?

Ja, ett förlösande vaccin hägrar, men det finns också en förhoppning om att stimulanser, sjösatta i våras och som är långverkande, ska samverka med nya ekonomiska åtgärder. Effekten på ekonomin skulle i så fall bli påtaglig.

FED, ECB, Riksbanken och många andra centralbanker, har under pandemin skruvat upp köpen av värdepapper. Effekterna av sk penningpolitiska stimulanser brukar dröja; det tar tid innan de sipprat igenom i det ekonomiska systemet, men till våren tror en del att det kan börja röra på sig i form av ökande investeringar.

Samtidigt kommer nya pengar från regeringar som vill stötta och stimulera företagande för att hålla nere arbetslösheten. I USA får den nya presidenten igenom ett nytt stort stimulanspaket. EU:s gigantiska räddningspaket på 750 miljarder euro börjar också rullas ut. I OECD ekonomierna handlar det om tusentals miljarder i olika bidrag, samt skattesänkningar parat med troligtvis nya åtgärder från centralbankerna. Lägg därtill nyheter om ytterligare framgångar i utvecklingen av nya vaccin. Allt sker till våren.