×

我们使用 cookie 帮助改善 LingQ。通过浏览本网站,表示你同意我们的 cookie 政策.

image

"Ondskan" Jan Guillous, Kapitel 2 : Läroverkets gråa tunga... (5)

Kapitel 2 : Läroverkets gråa tunga... (5)

Men de två bitna männen var ju bara sopkarlar och farsan hyrde lätt ett par stockholmsadvokater som fick det till att det hela skett på privat område och att sopkarlar inte får tränga sig in i privatlivets helgd hursomhelst och att man måste ha rätt att skydda sin egendom i tider då tjuvnadsbrotten var i tilltagande. Det hela slutade med förlikning, en sorts kompromiss som gick ut på att hundarna haft rätt att bita men att de bitit lite för mycket, att farsan måste betala sönderbitna kläder och läkarräkningar men att saken därvid skulle anses ur världen. Erik såg en av sopkarlarna något år senare. Han haltade fortfarande.

Farsan använde den flätade läderpiskan med metallclipen när han slog hundarna. Det var obegripligt hur de bara kunde yla och ta emot när farsan tog piskan och gick ner till dom vid stålvajern. Dom var ju bara hundar, varför kröp dom då ihop och ylade och tjöt när han piskade dom? Var farsan aldrig rädd att dom skulle få för mycket så att dom i plötsligt raseri kastade sig över honom och dödade honom? Farsan kunde stå och piska Romulus och Remus i fem minuter i sträck i en noggrann ritual där vartannat rapp gick till varannan hund. När Erik såg det slog det honom att om han själv haft en tvillingbror skulle farsan förmodligen ha gjort likadant.

En gång kom en lekfull collie in på tomten av misstag. Den stod på avstånd och skällde på Romulus och Remus som dräglande och vrålande hängde i sina strypkoppel. Erik satt i ett träd och såg allt som hände sen.

Farsan kom ut och såg sig omkring. Sen gick han snabbt fram till Romulus och Remus och släppte dom lösa. Farsan skrattade nästan hela tiden åt det som hände och han hejade på Romulus och Remus med såja såja duktiga hundar.

Jakten blev ganska kort eftersom Romulus och Remus i effektiv samverkan drev in inkränktaren i ett hörn. Sen slet dom den förtvivlat skrikande collien i stycken. Det hela var över på några sekunder. Erik mindes bilden av colliens buk när den revs upp och hur Romulus och Remus efteråt var alldeles nedblodade över nosarna.

Vid middagen några timmar senare, när resterna av den främmande hunden var återlämnade och i gentlemannamässig kompromiss betalade till hälften, fick Erik skulden av farsan.

Det måste ju finnas någon förklaring till att Romulus och Remus gått omkring lösa inne på tomten och den där jycken dom tog kål på var en dyr utställningsjycke.

Han insåg mycket väl att det skulle leda till katastrof om han sa att han sett farsan gå fram till Romulus och Remus, se sig omkring och sen släppa dom lösa för glädjen att få se dom döda. Berättade han det skulle stryket fördubblas med hänvisning till att han ljög. Sen skulle han tvingas erkänna att han ljög, med nya tillägg efter erkännandet. Och sen skulle han till slut tvingas be om ursäkt för att han ljugit och lova att inte göra om det. Alltså var det bara att erkänna direkt. Han hade alltså legat och kelat med hundarna, det gjorde han ju varje dag, och sen hade han alltså glömt att fjättra dom efteråt och nu när han erkände det hela och såg farsan rakt i ögonen så stod han som en man för vad han gjort och bad om ursäkt. Men det hade ju kostat pengar så det måste ju bli stryk under lite mera högtidliga former än ett rutinmässigt eftermatenstryk. Det blev björkrisritualen.

Björkrisritualen kunde bli ganska långdragen. Den gick ut på att han själv skulle gå ut och skära till ett ändamålsenligt ris. Men det ris han återvände med visade sig alltid ha något fel vid leveransen. Antingen var det för stort så att det blev ohanterligt på grund av för stort luftmotstånd och för stor träffyta. Eller också var det naturligtvis för litet så att det vägde för lätt i handen och inte gick att slå med tillräcklig kraft. Det kunde också ha för kort skaft så att det inte blev någon swing i slagrörelsen. Det kunde lika gärna bli för långt så att tyngdpunkten hamnade fel. Och även om han med tiden lärt sig att göra ett alldeles perfekt slagredskap av björkris så upprepades ritualen alltid så många gånger som farsan bestämt på förhand. Alltså började man budgivningen på 20 rapp. Redan därmed var förutsättningen given, eftersom det självfallet inte kunde bli tal om så lite som 20 rapp när det gällde något så allvarligt som att ha orsakat en främmande utställningshunds död. Han gissade att han skulle få underkänt och få göra om riset ett par tre gånger så att summan till slut stannade kring 40 rapp.

Men just den här gången när farsan bussat Romulus och Remus på den där stackars collien som såg ut som Lassie och som blivit sliten i tre fyra delar så slutade inte ristillverkningsritualen förrän vid 75 rapp.

Erik visste att huden inte skulle kunna motstå så mycket utan att spricka. Det skulle bli blodigt. Farsan kanske inte ens begrep själv hur blodigt det här skulle bli.

För att värja sig mot 75 rapp som blir blodiga rapp någonstans efter 50 måste man på något sätt tvinga fram mycket blått hat inom sig innan det börjar. Det visste Erik.

De gick in i barnens rum. Farsan tog lillbrorsan vid handen och ledde ut honom och stängde dörren försiktigt efteråt. Sen gick farsan fram och satte sig på sängkanten och slog riset i luften liksom för att pröva det som om han inte redan till förbannelse sysslat med att pröva detta ris.

– Knäpp ner byxorna, sa farsan tonlöst.

– Jag såg att det var du, far. Jag satt uppe i eken vid gungorna och såg hur du gick fram till Romulus och Remus. Du såg dej omkring. Sen släppte du först Remus och sen Romulus och du skrattade när du bussade dom på den där collien.

Farsan stirrade på honom med vidöppna ögon. Han stod kvar och såg rakt in i de vidöppna ögonen och bestämde sig för att inte blinka och inte ta bort blicken ens för en örfil. Han koncentrerade sig på sitt nödvändiga hat.

Det gick en evighet.

Sen reste sig farsan sakta och gick fram till dörren. Han öppnade dörren och tog in nyckeln som satt på andra sidan. Sen låste han dörren med två varv i låsvredet. Sen gick han, fortfarande med långsamma rörelser, tillbaks till sängen.

– Knäpp ner byxorna, sa farsan med tänderna hårt sammanpressade.

Han mindes nästan ingenting av stryket. Bara att han liksom drömde att modern till slut, halvvägs inne i den blå drömmen, stod där utanför och bultade på dörren och grät. Men han mindes det inte säkert.

Han fick inte gå till skolan på en vecka efteråt. ”Influensa” skrev farsan på sjukintyget till klassföreståndaren. Och långt efteråt när det var vår och skarpt ljus i rummet upptäckte han att det runt om på de vita tapeterna med segelbåtar och hästar och lekande hundar fanns små bruna stänk ända upp i taket.

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

Kapitel 2 : Läroverkets gråa tunga... (5) Chapter|of the school|| Chapter 2 : The gray tongue of the school... (5) Capitolo 2 : La lingua grigia della scuola... (5) 第2章 学校の灰色の舌... (5)

Men de två bitna männen var ju bara sopkarlar och farsan hyrde lätt ett par stockholmsadvokater som fick det till att det hela skett på privat område och att sopkarlar inte får tränga sig in i privatlivets helgd hursomhelst och att man måste ha rätt att skydda sin egendom i tider då tjuvnadsbrotten var i tilltagande. but|||hardened|||||garbage men|||rented||||Stockholm lawyers|||||that|||happened||private|property|||garbage men|||intrude||intrude||privacy's|sanctity of privacy|anyway||||||||||property||times||theft crimes|||increasing trend But the two bitten men were just garbage collectors and Dad easily hired a couple of Stockholm lawyers who made it clear that the whole thing had happened on private property and that garbage collectors shouldn't be allowed to intrude on private life anyway and that one must have the right to protect one's property in times when theft was on the rise. Det hela slutade med förlikning, en sorts kompromiss som gick ut på att hundarna haft rätt att bita men att de bitit lite för mycket, att farsan måste betala sönderbitna kläder och läkarräkningar men att saken därvid skulle anses ur världen. ||||settlement|||||||||||right||bite||||bit||too||||||bitten clothes|||medical bills||||in that regard|would be||out of|the world It all ended in a settlement, a kind of compromise whereby the dogs had the right to bite but had bitten a little too much, and the father had to pay for the torn clothes and medical bills, but that the matter would be considered closed. Erik såg en av sopkarlarna något år senare. ||||the garbage collectors||| Erik saw one of the sweepers a few years later. Han haltade fortfarande. |He still limped.|still He was still limping.

Farsan använde den flätade läderpiskan med metallclipen när han slog hundarna. |used||braided|leather whip|||||| Dad used the braided leather whip with the metal clip when he beat the dogs. Det var obegripligt hur de bara kunde yla och ta emot när farsan tog piskan och gick ner till dom vid stålvajern. ||incomprehensible|||||howl|||receive||||the whip|||||||steel wire rope It was incomprehensible how they could just howl and receive it when dad took the whip and went down to them by the steel wire. Dom var ju bara hundar, varför kröp dom då ihop och ylade och tjöt när han piskade dom? ||||dogs||crouched|||||howled||yapped|||whipped| They were just dogs, why did they huddle together and howl and yelp when he whipped them? Var farsan aldrig rädd att dom skulle få för mycket så att dom i plötsligt raseri kastade sig över honom och dödade honom? |||||||get||||||||fury||||||| Was dad never afraid that they would get too much and suddenly in a rage throw themselves over him and kill him? Farsan kunde stå och piska Romulus och Remus i fem minuter i sträck i en noggrann ritual där vartannat rapp gick till varannan hund. ||||whip||||||minutes straight||a row|||careful|||every other||||every other| Dad could stand and whip Romulus and Remus for five minutes straight in a careful ritual where every other lash went to every other dog. När Erik såg det slog det honom att om han själv haft en tvillingbror skulle farsan förmodligen ha gjort likadant. |||||||||||||twin brother|||probably|||the same When Erik saw it, it occurred to him that if he had a twin brother, his father would probably have done the same thing.

En gång kom en lekfull collie in på tomten av misstag. ||||playful|collie|||the yard|| Once a playful collie accidentally came onto the property. Den stod på avstånd och skällde på Romulus och Remus som dräglande och vrålande hängde i sina strypkoppel. |||distance||barked at||||||drooling||roaring|were hanging|||choke collars It stood at a distance and barked at Romulus and Remus, who were drooling and roaring hanging in their choke collars. Erik satt i ett träd och såg allt som hände sen. ||||tree|||||| Erik sat in a tree and saw everything that happened next.

Farsan kom ut och såg sig omkring. Dad came out and looked around. Sen gick han snabbt fram till Romulus och Remus och släppte dom lösa. Then he quickly went up to Romulus and Remus and let them loose. Farsan skrattade nästan hela tiden åt det som hände och han hejade på Romulus och Remus med såja såja duktiga hundar. |||||||||||cheered on||||||"there, there"|good|| Dad laughed almost the whole time at what was happening and cheered on Romulus and Remus with 'there, there, good dogs.'

Jakten blev ganska kort eftersom Romulus och Remus i effektiv samverkan drev in inkränktaren i ett hörn. the hunt|||||||||effective|collaboration|drove||intruder||| The chase was fairly short as Romulus and Remus, working together effectively, cornered the intruder. Sen slet dom den förtvivlat skrikande collien i stycken. |tore apart|||desperately|screaming|collie dog|| Then they tore the desperately screaming collie to pieces. Det hela var över på några sekunder. It was all over in a few seconds. Erik mindes bilden av colliens buk när den revs upp och hur Romulus och Remus efteråt var alldeles nedblodade över nosarna. ||||the collie's|belly|||tore|||||||afterwards|||covered in blood||noses Erik remembered the image of the collie's belly when it was ripped open and how Romulus and Remus afterwards were completely covered in blood on their noses.

Vid middagen några timmar senare, när resterna av den främmande hunden var återlämnade och i gentlemannamässig kompromiss betalade till hälften, fick Erik skulden av farsan. ||||||the remains|||strange|the foreign dog||returned|||gentlemanly|compromise|paid|||got||the blame|| At dinner a few hours later, when the remains of the strange dog were returned and, in a gentlemanly compromise, paid in half, Erik was blamed by his father. Birkaç saat sonra akşam yemeğinde, garip köpeğin kalıntıları geri getirilip centilmence bir uzlaşmayla yarısı ödendiğinde, Erik babası tarafından suçlandı.

Det måste ju finnas någon förklaring till att Romulus och Remus gått omkring lösa inne på tomten och den där jycken dom tog kål på var en dyr utställningsjycke. |||||explanation||||||have been|||||||||dog|they||killed|||||show dog Es muss eine Erklärung für die Tatsache geben, dass Romulus und Remus frei im Grundstück herumliefen und das, wo sie das Stichwort nahmen, ein teures Ausstellungsstück war. There must be some explanation for why Romulus and Remus were wandering around the grounds and the dog they killed was an expensive show dog. Romulus ve Remus'un neden arazide dolaştıklarının ve öldürdükleri köpeğin pahalı bir gösteri köpeği olduğunun bir açıklaması olmalı.

Han insåg mycket väl att det skulle leda till katastrof om han sa att han sett farsan gå fram till Romulus och Remus, se sig omkring och sen släppa dom lösa för glädjen att få se dom döda. ||||||||||||||||||||||||||||set free||loose||||||| He realized very well that it would lead to disaster if he said that he had seen his father walk up to Romulus and Remus, look around and then let them loose for the joy of seeing them dead. Babasının Romulus ve Remus'a doğru yürüdüğünü, etrafa bakındığını ve sonra onları ölü görmekten zevk almak için serbest bıraktığını gördüğünü söylerse bunun felakete yol açacağını çok iyi fark etmişti. Berättade han det skulle stryket fördubblas med hänvisning till att han ljög. |||||be doubled||referring to|to|||lied If he told them, the penalty would be doubled on the grounds that he was lying. Eğer onlara söylerse, yalan söylediği gerekçesiyle ceza iki katına çıkarılacaktı. Sen skulle han tvingas erkänna att han ljög, med nya tillägg efter erkännandet. |||be forced|admit that|||lied|||additions||the admission He would then be forced to admit that he lied, with new additions after the confession. Daha sonra yalan söylediğini itiraf etmek zorunda kalacak ve itirafın ardından yeni eklemeler yapılacaktır. Och sen skulle han till slut tvingas be om ursäkt för att han ljugit och lova att inte göra om det. ||||||be forced to|||apology||||had lied||promise||||| And then he would eventually have to apologize for lying and promise not to do it again. Ve sonunda yalan söylediği için özür dilemek ve bunu bir daha yapmayacağına söz vermek zorunda kalacaktı. Alltså var det bara att erkänna direkt. So it was just a matter of admitting it straight away. Bu yüzden hemen kabul etmek zorunda kaldık. Han hade alltså legat och kelat med hundarna, det gjorde han ju varje dag, och sen hade han alltså glömt att fjättra dom efteråt och nu när han erkände det hela och såg farsan rakt i ögonen så stod han som en man för vad han gjort och bad om ursäkt. |||lay||cuddled with||||||||||||||||tie up|||||||admitted it||||||||||||||||||||asked||excuse He had played with the dogs, which he did every day, and then he had forgotten to tie them up afterwards and now that he admitted it all and looked his father straight in the eye, he stood like a man for what he had done and apologized. Her gün yaptığı gibi köpeklerle oynamış, onlara sarılmış ve daha sonra onları bağlamayı unutmuştu ve şimdi her şeyi itiraf edip babasının gözlerinin içine bakarak yaptığı şey için bir erkek gibi durdu ve özür diledi. Men det hade ju kostat pengar så det måste ju bli stryk under lite mera högtidliga former än ett rutinmässigt eftermatenstryk. ||||cost|||||||||||ceremonial|former|||routine after-meal check| But it would have cost money, so it had to be a more formal ironing than a routine after-dinner ironing. Ama bu paraya mal olacaktı, bu yüzden rutin bir yemek sonrası ütüsünden daha resmi bir ütü olmalıydı. Det blev björkrisritualen. ||the birch rod ritual It became the birch twigs ritual.

Björkrisritualen kunde bli ganska långdragen. the birch twig ritual||||lengthy The birch twigs ritual could become quite lengthy. Huş ağacı ritüeli oldukça uzun olabilir. Den gick ut på att han själv skulle gå ut och skära till ett ändamålsenligt ris. ||||||||||||||suitable|stick It involved him going out to cut a suitable twigs. Fikir, kendisinin dışarı çıkıp uygun bir pirinç kesmesiydi. Men det ris han återvände med visade sig alltid ha något fel vid leveransen. but||rice||returned||showed|||||||the delivery But the rice he returned with always turned out to have something wrong on delivery. Ancak geri getirdiği pirinçte her zaman bir sorun olduğu ortaya çıktı. Antingen var det för stort så att det blev ohanterligt på grund av för stort luftmotstånd och för stor träffyta. |||||||||unmanageable||of too much||||air resistance|||| Either it was too big so that it became unmanageable due to too much air resistance and too large a surface area. Ya çok büyüktü, çok fazla hava direnci ve çok geniş bir hedef alanı nedeniyle yönetilemez hale geldi. Eller också var det naturligtvis för litet så att det vägde för lätt i handen och inte gick att slå med tillräcklig kraft. ||||||||||weighed|||||||||||sufficient force|force Or, of course, it was too small, so it weighed too little in the hand and could not be struck with sufficient force. Ya da elbette çok küçük olduğu için elde çok hafif kalıyor ve yeterli güçle vurulamıyordu. Det kunde också ha för kort skaft så att det inte blev någon swing i slagrörelsen. ||||||shaft|||||||swing||swing motion It could also have too short a shaft so that there was no swing in the striking motion. Ayrıca, vuruşta salınım olmaması için çok kısa bir şafta sahip olabilir. Det kunde lika gärna bli för långt så att tyngdpunkten hamnade fel. ||||||||||ended up| It could just as easily be too long so that the center of gravity ended up wrong. Och även om han med tiden lärt sig att göra ett alldeles perfekt slagredskap av björkris så upprepades ritualen alltid så många gånger som farsan bestämt på förhand. ||||||learned|||||||striking tool||birch twigs||was repeated||||||||||in advance And even though he had learned over time to make a perfectly good striking tool out of birch twigs, the ritual was always repeated as many times as dad had predetermined in advance. Alltså började man budgivningen på 20 rapp. |||the bidding|| So the bidding started at 20 rapp. Redan därmed var förutsättningen given, eftersom det självfallet inte kunde bli tal om så lite som 20 rapp när det gällde något så allvarligt som att ha orsakat en främmande utställningshunds död. |thereby||condition|given|||of course|||||||||||||||||||caused the death of||foreign|show dog's|death Right there the condition was given, since it could obviously not be a matter of as little as 20 rapp when it came to something as serious as having caused the death of a foreign exhibition dog. Han gissade att han skulle få underkänt och få göra om riset ett par tre gånger så att summan till slut stannade kring 40 rapp. |guessed||||get|fail|||||the exam|||||||the total||||around| He guessed that he would fail and have to redo the punishment a couple of three times so that the sum would eventually settle around 40 rapp. Testi geçemeyeceğini ve pirinci birkaç kez tekrarlamak zorunda kalacağını tahmin etti, böylece toplam 40 sent civarında olacaktı.

Men just den här gången när farsan bussat Romulus och Remus på den där stackars collien som såg ut som Lassie och som blivit sliten i tre fyra delar så slutade inte ristillverkningsritualen förrän vid 75 rapp. |||||||set on|||||||||||||Lassie||||worn out||||||||rice-making ritual||| But on this particular occasion, when Dad had bussed Romulus and Remus on that poor Lassie-looking collie that had been torn into three or four pieces, the rice-making ritual didn't stop until the 75th rap.

Erik visste att huden inte skulle kunna motstå så mycket utan att spricka. |||||||withstand|||||crack Erik knew that the skin would not be able to withstand so much without cracking. Det skulle bli blodigt. |||bloody It would be bloody. Farsan kanske inte ens begrep själv hur blodigt det här skulle bli. ||||understood|||bloody|||| Maybe the old man didn't even realize how bloody this was going to be.

För att värja sig mot 75 rapp som blir blodiga rapp någonstans efter 50 måste man på något sätt tvinga fram mycket blått hat inom sig innan det börjar. ||defend oneself||||||||||||||||||blue|hat||||| To defend yourself against 75 raps that become bloody raps somewhere after 50, you have to somehow force a lot of blue hatred inside you before it starts. Det visste Erik.

De gick in i barnens rum. They went into the children's room. Farsan tog lillbrorsan vid handen och ledde ut honom och stängde dörren försiktigt efteråt. The father took his younger brother by the hand and led him out, closing the door gently afterwards. Sen gick farsan fram och satte sig på sängkanten och slog riset i luften liksom för att pröva det som om han inte redan till förbannelse sysslat med att pröva detta ris. |||||sat down|himself||the bed's edge|||||||||||||||||damnation|been dealing with||||| Then my father went and sat on the edge of the bed and threw the rice in the air as if to test it, as if he hadn't already been cursed to test this rice.

– Knäpp ner byxorna, sa farsan tonlöst. button||||| - "Button your pants," said the old man tonelessly.

– Jag såg att det var du, far. – I saw that it was you, father. Jag satt uppe i eken vid gungorna och såg hur du gick fram till Romulus och Remus. ||||the oak||the swings|||||||||| I was sitting up in the oak by the swings and saw how you walked up to Romulus and Remus. Du såg dej omkring. You looked around. Sen släppte du först Remus och sen Romulus och du skrattade när du bussade dom på den där collien. |||||||Romulus||||||buzzed||||| Then you first let go of Remus and then Romulus and you laughed when you set them on that collie.

Farsan stirrade på honom med vidöppna ögon. |||||wide open| Dad stared at him with wide open eyes. Han stod kvar och såg rakt in i de vidöppna ögonen och bestämde sig för att inte blinka och inte ta bort blicken ens för en örfil. |||||||||wide open||||||||blink|||||his gaze||||slap in the face He stood there looking straight into the wide-open eyes and decided not to blink or look away even for a slap. Orada öylece durup, ardına kadar açık gözlere baktı ve bir tokat için bile gözlerini kırpmamaya ya da başka tarafa bakmamaya karar verdi. Han koncentrerade sig på sitt nödvändiga hat. |||||necessary|hate He concentrated on his necessary hatred.

Det gick en evighet. |||an eternity It took an eternity.

Sen reste sig farsan sakta och gick fram till dörren. Then dad slowly got up and walked over to the door. Han öppnade dörren och tog in nyckeln som satt på andra sidan. |opened|||||||||| He opened the door and took in the key that was on the other side. Sen låste han dörren med två varv i låsvredet. ||||||turns||the lock knob Then he locked the door with two turns of the knob. Sen gick han, fortfarande med långsamma rörelser, tillbaks till sängen. |||||slow|movements|back|| Then, still moving slowly, he went back to bed.

– Knäpp ner byxorna, sa farsan med tänderna hårt sammanpressade. Snap||||||||compressed – Pull down your pants, said dad with his teeth pressed tightly together.

Han mindes nästan ingenting av stryket. He remembered almost nothing of the beating. Dayakla ilgili neredeyse hiçbir şey hatırlamıyordu. Bara att han liksom drömde att modern till slut, halvvägs inne i den blå drömmen, stod där utanför och bultade på dörren och grät. ||||dreamed|||||halfway|||||the dream|||||knocked|||| Only that he seemed to dream that his mother, halfway into the blue dream, was standing outside, banging on the door and crying. Sadece, mavi rüyanın yarısında annesinin dışarıda durup kapıya vurduğunu ve ağladığını hayal etti. Men han mindes det inte säkert. But he was not sure he remembered it. Ama hatırladığından emin değildi.

Han fick inte gå till skolan på en vecka efteråt. He was not allowed to go to school for a week afterwards. Sonrasında bir hafta boyunca okula gitmesine izin verilmedi. ”Influensa” skrev farsan på sjukintyget till klassföreståndaren. Flu (1)||||the sick note||class teacher "Influenza" wrote dad on the sick note to the class teacher. Babam sınıf öğretmeninin sağlık raporuna "Grip" yazdı. Och långt efteråt när det var vår och skarpt ljus i rummet upptäckte han att det runt om på de vita tapeterna med segelbåtar och hästar och lekande hundar fanns små bruna stänk ända upp i taket. ||||||||bright|||||||||||||the wallpapers||sailboats||||playing||||brown|splotches|all the way||| And long afterwards, when it was spring and bright in the room, he noticed that all around the white wallpaper with sailboats and horses and playing dogs, there were small brown splashes all the way up to the ceiling. Ve uzun zaman sonra, bahar geldiğinde ve odada parlak ışık varken, yelkenli, atlar ve oynayan köpeklerin olduğu beyaz duvar kağıdının her yerinde tavana kadar küçük kahverengi sıçramalar olduğunu fark etti.