×

我們使用cookies幫助改善LingQ。通過流覽本網站,表示你同意我們的 cookie 政策.

image

Lysande Lagom, Avsnitt 8: Är svenska ett svårt språk? För vem? (3)

Avsnitt 8: Är svenska ett svårt språk? För vem? (3)

Emil:

Och i engelska är det väldigt fräckt. You, hey you.

Sofi:

Ja, precis. Och det är nästan ännu värre på några andra språk. Eller så har de det där och säger, ja men okej, så ska man säga. Men de har inte den här nyansen när vi pratar om ton och röstläge utan då blir det liksom det här du. Som inte alls uppfattas som trevligt att svenska.

Sofi:

Så det där är väldigt svårt att snappa upp och lära sig om inte någon verkligen visar på det där. Jag hade en kursdeltagare en gång, vi övade just på det här med tonläge och det var ganska tidigt på en kurs. Och i kurslitteraturen som vi använde, det var en dialog som visade på det här att vi kan vara ganska straight to the point.

Sofi:

För att använda ett engelskt uttryck.

Emil:

Ja, och vi kan gå rakt på sak, heter det på svenska.

Sofi:

Precis, och då är det en person som är i en matvaruaffär och säger parmesan. Till och med någon annan säger, ja där borta till höger, bland ostarna. Och sen nästa dag så kommer den här killen in på kursen.

Sofi:

Han var en jättetrevlig, jättegöte social kille från Kina. Och så ser han mig och så lyser han upp på hela ansiktet och säger, parmesan, så fint.

Emil:

Ja men precis, det är ju nästan fräckt att bara säga parmesan. Istället för att säga, ursäkta mig, kan du berätta var parmesanen finns? Men det är acceptabelt i Sverige.

Sofi:

Ja, det är acceptabelt. Och du kan gå in på ett café och säga en kaffe. Utan att vara otrevlig, men då måste tonläget vara rätt.

Emil:

Och kroppsspråket och ansiktsuttrycket kanske också.

Sofi:

Precis, svenskan är ju inte bara beroende av rätt ord utan väldigt mycket av hur man använder ordet.

Emil:

Men på ett sätt är vi artigare och det är ju att vi tackar en himla massa. Dels så använder vi tack som please, en kopp kaffe tack. Det blir någon sorts please där egentligen. Men har du testat att säga tack för maten i något annat land? De tittar på en bara, varför säger du det?

Sofi:

Det finns ju inte som uttryck. Fast det är väl inte tacket de reagerar på, det är ju maten. Åh vad trevligt vi har haft, men tack för maten. Det är ju sällskapet man ska vara glad för.

Emil:

Eller tack för senast. Ja, den är ju jätteabsurd. Eller tack för idag. Tack för idag. När man har umgåtts med någon, sin vän, och har gått på stan. Tack för idag. Tack för att du var med mig idag.

Sofi:

Men det är ju många tider där vill inte jag använda det. Jag vill inte visa min tacksamhet och hamna i någon slags underläge om jag ska säga tack för idag. Det blir jätte, det tar verkligen emot för många. Samtidigt så håller ju svenskan på att förengelskas.

Emil:

Ja, gör den det? Har du siffror på det?

Sofi:

Jag har inga siffror, men min mamma som är i över 60-årsåldern säger att vi ska lämna senast klockan 11 här. Oh, vad jag ryser.

Emil:

Lämna vadå undrar man ju då.

Sofi:

Ja, men då är det ju det engelska liv som...

Emil:

Ja, men då betyder det att vi ska åka när man säger det. Nej, fruktansvärt.

Sofi:

Ja, och det är ju...

Emil:

Det har jag inte hört.

Sofi:

Nej? Ja, då är det Stockholm City.

Emil:

Jag har hört folk säga så här istället. Ja, nu tycker jag att Hora Sängdal borde lämna. Att man lämna akademin. Då är det ju bara att man har tagit bort objektet där, men time to leave, alltså dags att lämna. Nej...

Sofi:

Jo då, men det är jättevanligt. Och där har jag sett ganska mycket, nu är inte jag någon större tv-tittare, men jag har sett det på översättningar i textad tv. Att man översätter to leave, alltså som lämna. Ja, usch.

Sofi:

Även om det inte finns något objekt. Din favorit är väl det här med stå ut, stand out, sticker ut, blir stå ut.

Emil:

Ja, det är ju uruselt. Du står verkligen ut. Det är ju så dumt. Ja, fy. Men det där stå ut, det är ju min petpiv. Och petpiv är ju ett ord som inte finns på, eller två ord som inte finns på svenska.

Emil:

Min favorithatobjekt. Och där måste jag ju säga petpiv, eftersom det inte finns något bra. Jag tycker jag måste det, eller ska jag säga favorithatobjekt?

Sofi:

Jag slänger i mig jättemycket engelska, och det är en petpiv för mig själv att jag inte kan hålla mig till svenska. Men det är väl ganska vanligt egentligen att man behöver de här extra orden som man inte kan hitta någon bättre motsvar.

Emil:

Ja, men det är ju också lathet, eller att man vill låta cool, för engelska är coolt. Alltså om man hör ungdomar som pratar så säger de, ja det är awesome, det är så jävla awesome. Och så blir det precis sådana här idiotiska amerikanska folk som bara säger awesome. De har inget annat adjektiv för något som är bra. Allt är awesome.

Sofi:

Men sen kan det ju bli som nice, som har fått en nästan ny betydelse på svenska. Man börjar skriva det en a g s, och inte alls liksom.

Emil:

Ja, men det tycker jag är helt okej. Då är det en annan sak. Det får en ny betydelse, en ny användningsområde, en ny stavning.

Sofi:

Ja, men det måste ju ha varit någon slags process där, där man fortfarande använder nice på engelska. Men om vi tittar tio år framåt, då kanske awesome skrivs med ett svenskt å. Åsom. Ås, om det betyder något. Ja, och har liksom en ny betydelse. Så det kanske finns en framtid för det också.

Emil:

Det kan ju bara hända med engelska ord. Alltså någon tycker att det låter så coolt, för det låter som engelska.

Sofi:

Ja, och coolt är ju också då ett exempel på det, tänker jag.

Emil:

Ja, coolt. Ja, men där har vi ju böjt den. Där säger vi cool, coolt, coola. Ja, precis. Men det är awesome, åsom, åsomt, åsomma. Ja. Ja, det blir så då. Lysande lag om säsong 25, då kommer vi använda det ordet.

Sofi:

Men är problemet där att vi använder engelska inte problemet att det blir ett ord för alla? Det är ju så folk som svär mycket. Jag tycker inte det är något fel att svära. Jag lär mina barn att svära hemligt. Men de ska ju användas i rätt tillfälle. Det är ju problem om man ska säga liksom jävlar för allt, för att man saknar andra ord, tycker jag.

Sofi:

Och problemet här är väl kanske inte att vi använder engelska, utan istället att vi använder ett och samma ord för allt. Istället för att ha många svenska, engelska, libanese, arabiska ord och så vidare.

Emil:

Jo, men det är sant. Det är inte språkets fel, det är bara att folk är dumma rent allmänt.

Sofi:

Folk är dumma rent allmänt när de tittar mycket på tv. Eller det gör de inte heller nu i tiden, de tittar på Netflix och Youtube.

Emil:

Ja, men är det det som gör att folk är dumma menar du? Jag kollar jättemycket på Netflix.

Sofi:

Jag tror verkligen att vi överskattar vår förmåga att kommunicera. Att vi tänker att nu tar jag det här på engelska och då löser sig allt. Och jag brukar ju komma in på mitt pet peeve och det är den här med den svenska kulturen och så. Det blir ju liksom, bara för att vi byter språk så byter vi inte sättet vi kommunicerar.

Sofi:

Och det där är ju väldigt, väldigt vanligt. Jag är ju väldigt ofta inne på företag där man har bytt till engelska som företagspråk, även om majoriteten, kanske 70 procent, är svenskar. Och visst, de har bytt alla ord och grammatik och pratar rätt okej. Men de säger till exempel inte please.

Sofi:

Nej, precis. För det existerar liksom inte för dem, även om de pratar engelska. Och de kör verkligen, jag hade någon som berättade för mig här ett tag att de hade suttit i ett stort möte med några amerikanska underleverantörer och pratade om child disease.

Emil:

Och vad då sa du?

Sofi:

Child disease. Child, mm. Och vad de försöker säga är ju child disease, alltså barnsjukdom direkt översatt. Och det där, alltså i tekniska branscher, att man hade problem i början, men det där går ju överhuvudtaget inte att översätta till engelska på samma sätt.

Sofi:

Nej, precis. Det var ju som om ingen förstod vad de sa. Och de förstod inte varför ingen förstod, för de sa ju precis vad de tyckte var helt korrekt engelska.

Emil:

Ja, men precis. Det blir som svenska fast översatt. Ja, och sen? Ja, nej men man fördummar sig själv lite grann. Men det är svårare att vara, man kan vara duktig på engelska, men det är mycket svårare att vara rolig eller att vara precis, eller att vara lite vag, eller lite subtil.

Emil:

Det är mycket svårare. Och sen så tycker jag man exkluderar ju folk också. Alltså om du skriver en inbjudan till någonting där ute du vill ha folk och så skriver du den på engelska för att du ska inkludera, då exkluderar du de som är dåliga på engelska eller som känner sig obekväma, och då tänker man, jaha det där med på engelska, väst jag inte går.

Emil:

Det finns faktiskt ganska många i Sverige som inte är superbra på engelska. Dels många som har flyttat hit från andra länder där man inte lär sig engelska. Det finns äldre i Sverige, det finns även folk som är så unga som i vår ålder som inte är bekväma med engelska, som inte pratar mycket engelska.

Emil:

Sen engelska är ju jätteviktigt såklart, det är ju det. Men det är många som får svårt på arbetsmarknaden också, av invandrare som har flyttat hit för att de inte kan engelska så bra. Till exempel nu om du kommer hit som läkare och måste göra kunskapsprovet för att få svensk legitimation, då måste du läsa svåra medicinska artiklar på engelska också.

Emil:

Sen just läkare är ju kanske en grupp som kan bra engelska, men även i, till exempel om du vill studera på universitet här, för att vara behörig så måste du ha betyg i svenska och i engelska. Så då gäller det inte bara att lära sig svenska upp till en hög nivå, nej du måste lära dig engelska till samma höga nivå också.

Emil:

Så det är liksom dubbelt så svårt och dubbelt så hårt arbete.

Sofi:

Ja, och det kan man ju tänka på, tänk om jag skulle flytta till Saudarabien och så när jag väl har lärt mig arabiska så säger de, ja men hur är det med din franska då? Och så måste jag lära mig ett språk till och sen kan jag få komma in på utbildningen eller hur de gör det.

Sofi:

Jätteprojekt att lära sig ett språk och tänk då att behöva lära sig två språk.

Emil:

Ja men precis, det är ju ett väldigt högt krav.

Sofi:

Det här är ju vårt sista avsnitt för den här omgången av Lysande Lagom så vi tänkte, om vi ska liksom summera det här så är väl egentligen budskapet att alla ska lära sig svenska.

Emil:

Ja, alla ska få chansen och möjligheten att göra det, helt klart. Alla som flyttar hit alltså från andra länder, dels för vårt samhälle så är det bättre, inkludering och integration och så vidare. Men för mig som träffar många som har flyttat hit så är det ju för den individens skull att få chansen att ta del av samhället och få leva sitt liv till full och kunna uttrycka sig som man vill, kunna arbeta med det man vill, inte bara äldreomsorgen.

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

Avsnitt 8: Är svenska ett svårt språk? För vem? (3) Episode 8: Ist Schwedisch eine schwierige Sprache? Für wen? (3) Episode 8: Is Swedish a difficult language? For whom? (3) Episodio 8: ¿Es el sueco un idioma difícil? ¿Para quién? (3) Épisode 8 : Le suédois est-il une langue difficile ? Pour qui ? (3) Aflevering 8: Is Zweeds een moeilijke taal? Voor wie? (3) Эпизод 8: Является ли шведский язык сложным? Для кого? (3) Bölüm 8: İsveççe zor bir dil mi? Kim için? (3)

Emil:

Och i engelska är det väldigt fräckt. ||||||cool And|||||| ||||||cheeky And in English it is very naughty. You, hey you. |hey|

Sofi:

Ja, precis. Och det är nästan ännu värre på några andra språk. |||||worse|||| And it is almost even worse in some other languages. Eller så har de det där och säger, ja men okej, så ska man säga. |||de||||||||||| Or they have it there and say, well, okay, that's how to say it. Men de har inte den här nyansen när vi pratar om ton och röstläge utan då blir det liksom det här du. ||||||оттенка||||||||||||||| ||||||shade|||||||voice tone|||||||| ||||||matiz|||||||voice|||||||| But they don't have this nuance when we talk about tone and pitch, so it's kind of like this "you". Som inte alls uppfattas som trevligt att svenska. |||воспринимается|||| |||is perceived|||| |||вважається|||| |||is perceived||||sueco Which is not at all perceived as nice to Swedish.

Sofi:

Så det där är väldigt svårt att snappa upp och lära sig om inte någon verkligen visar på det där. ||||||||||||||||shows||| So this is very difficult to pick up and learn unless someone really demonstrates it. Jag hade en kursdeltagare en gång, vi övade just på det här med tonläge och det var ganska tidigt på en kurs. |||||||||||||tone of voice|||||||| |||||||||||||intonation|||||early||| Och i kurslitteraturen som vi använde, det var en dialog som visade på det här att vi kan vara ganska straight to the point. ||the course literature||||||||||||||||||straight|||to the point ||||||||||||||||||||straight to the point||| And in the course literature that we used, there was a dialog that showed that we can be quite straight to the point.

Sofi:

För att använda ett engelskt uttryck. To use an English expression.

Emil:

Ja, och vi kan gå rakt på sak, heter det på svenska. |||||directly||||||

Sofi:

Precis, och då är det en person som är i en matvaruaffär och säger parmesan. |||||||||||grocery store|||parmesan cheese |||||||||||grocery store|||parmesan Exactly, and then there is a person who is in a grocery store and says parmesan. Till och med någon annan säger, ja där borta till höger, bland ostarna. ||||||||||||the cheeses ||||||||||||cheeses Even someone else says, yes over there to the right, among the cheeses. Och sen nästa dag så kommer den här killen in på kursen.

Sofi:

Han var en jättetrevlig, jättegöte social kille från Kina. |||really nice|really cool|||| ||||very|||| He was a very nice, very sweet social guy from China. Och så ser han mig och så lyser han upp på hela ansiktet och säger, parmesan, så fint. ||is|||||lights|||||the face|||parmesan|| And then he sees me and his whole face lights up and he says, "Parmesan, how nice.

Emil:

Ja men precis, det är ju nästan fräckt att bara säga parmesan. |||||||cheeky|||| |||||||cheeky|||| Yes, but it's almost cheeky to just say parmesan. Istället för att säga, ursäkta mig, kan du berätta var parmesanen finns? ||||||||||the parmesan| Men det är acceptabelt i Sverige. But it is acceptable in Sweden.

Sofi:

Ja, det är acceptabelt. Och du kan gå in på ett café och säga en kaffe. Utan att vara otrevlig, men då måste tonläget vara rätt. |||||||tone level|| |||||||tone of voice|ser|correcto Not to be rude, but the tone has to be right.

Emil:

Och kroppsspråket och ansiktsuttrycket kanske också. |body language||facial expression|| |body language||facial expression||

Sofi:

Precis, svenskan är ju inte bara beroende av rätt ord utan väldigt mycket av hur man använder ordet. ||||||dependent||||||||||| Indeed, Swedish is not only dependent on the right word, but very much on how the word is used.

Emil:

Men på ett sätt är vi artigare och det är ju att vi tackar en himla massa. ||||||politer|||||||||| ||||||politer|||||||||| But in one way we are more polite and that is that we thank a lot of people. Dels så använder vi tack som please, en kopp kaffe tack. On the other hand, we use please as please, a cup of coffee please. Det blir någon sorts please där egentligen. ||||||actually |||tipo de|||realmente There will be some kind of please there really. Men har du testat att säga tack för maten i något annat land? ||||||thank|||||| But have you tried saying thank you for the food in any other country? De tittar på en bara, varför säger du det? They just look at you, why do you say that?

Sofi:

Det finns ju inte som uttryck. It does not exist as an expression. Fast det är väl inte tacket de reagerar på, det är ju maten. |||||thanks||||||| |||||the ticket||||||| But it's not the thanks they're reacting to, it's the food. Åh vad trevligt vi har haft, men tack för maten. ||agradable|||||||la comida Oh what fun we have had, but thanks for the food. Det är ju sällskapet man ska vara glad för. |||the company||||| |||the company||||happy|por It's the company you have to be happy for.

Emil:

Eller tack för senast. |||last time |||last Or thank you for the last time. Ja, den är ju jätteabsurd. ||||очень абсурдно ||||really absurd Eller tack för idag. Or thank you for today. Tack för idag. När man har umgåtts med någon, sin vän, och har gått på stan. |||hung out||||||||| |||hung out||||||||| When you have spent time with someone, your friend, and have gone out. Tack för idag. Tack för att du var med mig idag.

Sofi:

Men det är ju många tider där vill inte jag använda det. |||||momentos|||||| But there are many times when I don't want to use it. Jag vill inte visa min tacksamhet och hamna i någon slags underläge om jag ska säga tack för idag. |||||gratitude||||||inferior position||||||| |||||gratitud||end up||||inferiority||||||| Ich möchte meine Dankbarkeit nicht zeigen und nicht im Nachteil sein, wenn ich für heute danke sage. I don't want to show my gratitude and be at a disadvantage if I say thank you for today. Det blir jätte, det tar verkligen emot för många. |||||realmente|it hurts||muchos Das wird ein riesiges Unterfangen, für das man wirklich viele Leute braucht. It's going to be huge, it's really going to take a lot of people. Samtidigt så håller ju svenskan på att förengelskas. ||||the Swedish language|||become anglicized al mismo tiempo|||||||to become English At the same time, the Swedish language is being simplified.

Emil:

Ja, gör den det? ||eso| Har du siffror på det? ||numbers on that||

Sofi:

Jag har inga siffror, men min mamma som är i över 60-årsåldern säger att vi ska lämna senast klockan 11 här. ||||||||||||says||||leave||| |||||||||||||||||at the latest|| I have no numbers, but my mother, who is in her 60s, says we should leave by 11am here. Oh, vad jag ryser. |||дрожу |||fröst |||shiver |||shiver Oh, how I shudder.

Emil:

Lämna vadå undrar man ju då. ||wondering what||| |what|||| Was verlassen, könnten Sie fragen. Leave what, you might ask.

Sofi:

Ja, men då är det ju det engelska liv som... ||||||||life| Yes, but then it's the English life that...

Emil:

Ja, men då betyder det att vi ska åka när man säger det. |||significa||||||||| Yes, but when you say that, it means we're leaving. Nej, fruktansvärt. |ужасно |terrible |terrible No, terrible.

Sofi:

Ja, och det är ju...

Emil:

Det har jag inte hört.

Sofi:

Nej? Ja, då är det Stockholm City.

Emil:

Jag har hört folk säga så här istället. I have heard people say this instead. Ja, nu tycker jag att Hora Sängdal borde lämna. ||||||Sängdal|| |||||||debería| Yes, now I think the whore Sängdal should leave. Att man lämna akademin. |||the academy ||leave|the academy Då är det ju bara att man har tagit bort objektet där, men time to leave, alltså dags att lämna. |||||||||||||||leave|||| ||||||||||the object|||time||to leave|||| Then it's just that you have removed the object there, but it's time to leave. Nej...

Sofi:

Jo då, men det är jättevanligt. Och där har jag sett ganska mycket, nu är inte jag någon större tv-tittare, men jag har sett det på översättningar i textad tv. |||||||||||||||||||||translations||subtitled| ||||seen|||ahora|||||||tv viewer|||||||translations||| Att man översätter to leave, alltså som lämna. Translating to leave, i.e. as leave. Ja, usch.

Sofi:

Även om det inte finns något objekt. even|||||| Din favorit är väl det här med stå ut, stand out, sticker ut, blir stå ut. |||||||||stand out|||||| Your favorite is probably this with stand out, stand out, stand out, become stand out.

Emil:

Ja, det är ju uruselt. ||||ужасно ||||really bad ||||жахливо ||||really poorly Yes, it's terrible. Du står verkligen ut. You really stand out. Det är ju så dumt. ||||tan tonto It's so stupid. Ja, fy. |фу |yuck |you Yeah, right. Men det där stå ut, det är ju min petpiv. |||||||||петпив |||||||||pet peeve |||||||||pet peeve Aber das ist mein Lieblingsärgernis. But that's my pet peeve. Och petpiv är ju ett ord som inte finns på, eller två ord som inte finns på svenska. |no existe|||||||||||||||| And petpiv is a word that does not exist in, or two words that do not exist in Swedish.

Emil:

Min favorithatobjekt. |favorite hat object |favorite Och där måste jag ju säga petpiv, eftersom det inte finns något bra. ||||||pet peeve|||||| And there I have to say petpiv, because there is nothing good. Jag tycker jag måste det, eller ska jag säga favorithatobjekt? Yo|||||||||favorite object

Sofi:

Jag slänger i mig jättemycket engelska, och det är en petpiv för mig själv att jag inte kan hålla mig till svenska. |throw|||||||||pet peeve||||||||||| |I throw|||||||||||||||||||| I throw a lot of English at myself, and it's a pain in the ass that I can't stick to Swedish. Men det är väl ganska vanligt egentligen att man behöver de här extra orden som man inte kan hitta någon bättre motsvar. ||||||на самом деле||||||||||||||| |||||||||||||||||||||counterpart ||||||realmente|||||||||||||||correspond But it's quite common that you need these extra words that you can't find a better counterpart for.

Emil:

Ja, men det är ju också lathet, eller att man vill låta cool, för engelska är coolt. ||||||laziness|||||||||| ||||||laziness|o||||||||| Alltså om man hör ungdomar som pratar så säger de, ja det är awesome, det är så jävla awesome. So if you hear young people talking, they say, yes it's awesome, it's so fucking awesome. Och så blir det precis sådana här idiotiska amerikanska folk som bara säger awesome. |||||así|||||||| And then there are these idiotic American people who just say awesome. De har inget annat adjektiv för något som är bra. Allt är awesome. ||awesome

Sofi:

Men sen kan det ju bli som nice, som har fått en nästan ny betydelse på svenska. |||||||agradable||||||||| But then it can be like nice, which has an almost new meaning in Swedish. Man börjar skriva det en a g s, och inte alls liksom. You start to write it in one go, and then not at all.

Emil: Emil

Ja, men det tycker jag är helt okej. Då är det en annan sak. Det får en ny betydelse, en ny användningsområde, en ny stavning. |||||||area of use|||spelling ||||significado|||use|||spelling It takes on a new meaning, a new use, a new spelling.

Sofi:

Ja, men det måste ju ha varit någon slags process där, där man fortfarande använder nice på engelska. Yes, but there must have been some kind of process there, where they still use nice in English. Men om vi tittar tio år framåt, då kanske awesome skrivs med ett svenskt å. Åsom. |||||||||||||||Åsome ||||||hacia adelante||||||||| But if we look ten years ahead, awesome might be written with a Swedish å. Åsom. Ås, om det betyder något. Ås (1)|||| ||||something Ridge, if that means anything. Ja, och har liksom en ny betydelse. Så det kanske finns en framtid för det också. |||||future||| So maybe there is a future for it too.

Emil:

Det kan ju bara hända med engelska ord. ||||suceder||| This can only happen with English words. Alltså någon tycker att det låter så coolt, för det låter som engelska.

Sofi:

Ja, och coolt är ju också då ett exempel på det, tänker jag. Yes, and cool is also an example of that, I think.

Emil:

Ja, coolt. Ja, men där har vi ju böjt den. ||||||bent| ||||||bent| Yes, but we have bent it there. Där säger vi cool, coolt, coola. Ja, precis. Men det är awesome, åsom, åsomt, åsomma. ||||awesome|awesome|awesome Ja. Ja, det blir så då. Yes, that's what happens. Lysande lag om säsong 25, då kommer vi använda det ordet. |||season|||||| Brilliant team in season 25, then we will use that word.

Sofi:

Men är problemet där att vi använder engelska inte problemet att det blir ett ord för alla? But isn't the problem with using English that it becomes one word for all? Det är ju så folk som svär mycket. ||||||swear| ||||||swear| That's what people who swear a lot do. Jag tycker inte det är något fel att svära. ||||||||decir groserías Jag lär mina barn att svära hemligt. |||||ругаться|тайно |||||swear|in secret ||||||secretly I teach my children to swear in secret. Men de ska ju användas i rätt tillfälle. |||||||occasion |||||||occasion But they have to be used at the right time. Det är ju problem om man ska säga liksom jävlar för allt, för att man saknar andra ord, tycker jag. |||||||||||||||falta|||| It's a problem if you have to say "damn it all", because you don't have any other words, I think.

Sofi:

Och problemet här är väl kanske inte att vi använder engelska, utan istället att vi använder ett och samma ord för allt. |||||||||||||||||||||todo Istället för att ha många svenska, engelska, libanese, arabiska ord och så vidare. |||||||Lebanese words|||||

Emil:

Jo, men det är sant. Det är inte språkets fel, det är bara att folk är dumma rent allmänt. |||the language's|||||||||| |||of the language||||||||stupid|| It's not the language's fault, it's just that people are generally stupid.

Sofi: Sofi

Folk är dumma rent allmänt när de tittar mycket på tv. ||||en general|||||| People are generally stupid when they watch a lot of TV. Eller det gör de inte heller nu i tiden, de tittar på Netflix och Youtube. |||de||tampoco||||||||| Nor do they nowadays, they watch Netflix and YouTube.

Emil:

Ja, men är det det som gör att folk är dumma menar du? Yes, but is that what makes people stupid? Jag kollar jättemycket på Netflix. I watch a lot of Netflix.

Sofi:

Jag tror verkligen att vi överskattar vår förmåga att kommunicera. |||||переоцениваем|наша|способность||общаться |||||overestimate|||| |||||overestimate||ability|| Att vi tänker att nu tar jag det här på engelska och då löser sig allt. |||||||||||||solves|| That we think, "I'm going to do this in English and everything will be fine". Och jag brukar ju komma in på mitt pet peeve och det är den här med den svenska kulturen och så. ||||||||pet peeve|||||||||||| ||||||||pet peeve|irritation||||||||||| Det blir ju liksom, bara för att vi byter språk så byter vi inte sättet vi kommunicerar. ||||||||||||||||communicate |||||||||||міняємо||||| ||||||||change|||to change|||||communicate It's like, just because we change the language, we don't change the way we communicate.

Sofi:

Och det där är ju väldigt, väldigt vanligt. Jag är ju väldigt ofta inne på företag där man har bytt till engelska som företagspråk, även om majoriteten, kanske 70 procent, är svenskar. |||||||||||||||corporate language||||||| |||||dentro||||||||||||||||| I am very often in companies where they have switched to English as a business language, even though the majority, perhaps 70 percent, are Swedish. Och visst, de har bytt alla ord och grammatik och pratar rätt okej. |claro que sí|||changed|||||||| And yes, they have changed all the words and grammar and speak quite well. Men de säger till exempel inte please. But they don't say please, for example.

Sofi:

Nej, precis. För det existerar liksom inte för dem, även om de pratar engelska. ||существует||||||||| ||||||ellos||||| Because it does not exist for them, even if they speak English. Och de kör verkligen, jag hade någon som berättade för mig här ett tag att de hade suttit i ett stort möte med några amerikanska underleverantörer och pratade om child disease. |||||||||||||||||||||||||подрядчики||||| |||||||||||||||||sat||||||||subcontractors||||child(1) disease|child disease ||drive|||||||||||||||had sat||||||||subcontractors||||child|disease And they really do, I had someone tell me here for a while that they had been in a big meeting with some American subcontractors talking about child disease.

Emil:

Och vad då sa du?

Sofi:

Child disease. enfermedad infantil| Child, mm. Och vad de försöker säga är ju child disease, alltså barnsjukdom direkt översatt. ||||||||||child disease|| |||intentan||||enfermedad infantil||||| And what they are trying to say is child disease. Och det där, alltså i tekniska branscher, att man hade problem i början, men det där går ju överhuvudtaget inte att översätta till engelska på samma sätt. ||||||||||||||||||вообще|||||||| ||||||||||||||||||at all|||||||| ||||||sectors|||||||pero|||||en absoluto|||||||| And that, in technical industries, there were problems in the beginning, but that can't be translated into English in the same way.

Sofi:

Nej, precis. Det var ju som om ingen förstod vad de sa. It was as if no one understood what they were saying. Och de förstod inte varför ingen förstod, för de sa ju precis vad de tyckte var helt korrekt engelska. ||entendieron||||||de|dijeron||||||||| And they didn't understand why nobody understood, because they were just saying what they thought was perfectly good English.

Emil:

Ja, men precis. Det blir som svenska fast översatt. ||||like Swedish| ||||pero| It will be like Swedish but translated. Ja, och sen? Ja, nej men man fördummar sig själv lite grann. ||||dumbs oneself down|||| ||||makes oneself stupid|||| Yes, no, but you're fooling yourself a bit. Men det är svårare att vara, man kan vara duktig på engelska, men det är mycket svårare att vara rolig eller att vara precis, eller att vara lite vag, eller lite subtil. ||||||||||||||||||||||||||||неопределённый||| |||||||||good|||||||||||||||||||vague|||subtle ||||||||||||||||||||||||||||vague|||sutil But it's more difficult to be, you can be good at English, but it's much more difficult to be funny or to be precise, or to be a bit vague, or a bit subtle.

Emil:

Det är mycket svårare. Och sen så tycker jag man exkluderar ju folk också. ||||||exclude||| ||||||excludes||| And then I think you exclude people as well. Alltså om du skriver en inbjudan till någonting där ute du vill ha folk och så skriver du den på engelska för att du ska inkludera, då exkluderar du de som är dåliga på engelska eller som känner sig obekväma, och då tänker man, jaha det där med på engelska, väst jag inte går. |||||invitation|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||west||| |||||invitation||algo||||||||||||||||||||||||||||||||incómodos|||||||||||occidental occidentalmente||| So if you write an invitation to something out there that you want people to attend and you write it in English so that you can include them, then you exclude those who are bad at English or who feel uncomfortable, and then you think, well, I don't want to go.

Emil:

Det finns faktiskt ganska många i Sverige som inte är superbra på engelska. ||||||||||super good|| Dels många som har flyttat hit från andra länder där man inte lär sig engelska. Many people have moved here from other countries where English is not taught. Det finns äldre i Sverige, det finns även folk som är så unga som i vår ålder som inte är bekväma med engelska, som inte pratar mycket engelska. ||||||||||||||||||||cómodos||||||| There are older people in Sweden, there are also people as young as our age who are not comfortable with English, who do not speak much English.

Emil:

Sen engelska är ju jätteviktigt såklart, det är ju det. Men det är många som får svårt på arbetsmarknaden också, av invandrare som har flyttat hit för att de inte kan engelska så bra. ||||||||the job market||||||||||||||| |||||tienen||||||immigrants|||||||||||| Till exempel nu om du kommer hit som läkare och måste göra kunskapsprovet för att få svensk legitimation, då måste du läsa svåra medicinska artiklar på engelska också. ||||||||||||knowledge test|||||licensure|||||||||| ||||||||||||knowledge exam|||||||||leer|difíciles|médicas||||

Emil:

Sen just läkare är ju kanske en grupp som kan bra engelska, men även i, till exempel om du vill studera på universitet här, för att vara behörig så måste du ha betyg i svenska och i engelska. |||||||||||||||||||||||||||qualified|||||||||| |||||||||||||||||||||||||||qualified|||||grades||||| Så då gäller det inte bara att lära sig svenska upp till en hög nivå, nej du måste lära dig engelska till samma höga nivå också.

Emil:

Så det är liksom dubbelt så svårt och dubbelt så hårt arbete. ||||||||||duro|

Sofi:

Ja, och det kan man ju tänka på, tänk om jag skulle flytta till Saudarabien och så när jag väl har lärt mig arabiska så säger de, ja men hur är det med din franska då? ||||||||||||||Saudi Arabia||||||||||||||||||||| Och så måste jag lära mig ett språk till och sen kan jag få komma in på utbildningen eller hur de gör det. |||||||||||||||||the education|o cómo|||| And then I have to learn another language and then I can get into the program or how they do it.

Sofi:

Jätteprojekt att lära sig ett språk och tänk då att behöva lära sig två språk. Big project|||||||||||||| big project||||||||||||||

Emil:

Ja men precis, det är ju ett väldigt högt krav. |||||||||exigencia

Sofi:

Det här är ju vårt sista avsnitt för den här omgången av Lysande Lagom så vi tänkte, om vi ska liksom summera det här så är väl egentligen budskapet att alla ska lära sig svenska. ||||||||||session|||||||||||summarize|||||||message|||||| ||||nuestro|last|episodio||||round|||||||||||summarize|||||||the message|||||| This is our last episode for this round of Lysande Lagom so we thought, if we were to summarize this, the message is that everyone should learn Swedish.

Emil:

Ja, alla ska få chansen och möjligheten att göra det, helt klart. ||||||la oportunidad||||| Yes, everyone should have the chance and opportunity to do so, of course. Alla som flyttar hit alltså från andra länder, dels för vårt samhälle så är det bättre, inkludering och integration och så vidare. ||||||||||||||||inclusion||integration||| Everyone who moves here from other countries, partly because our society is better, inclusion and integration and so on. Men för mig som träffar många som har flyttat hit så är det ju för den individens skull att få chansen att ta del av samhället och få leva sitt liv till full och kunna uttrycka sig som man vill, kunna arbeta med det man vill, inte bara äldreomsorgen. ||||||||||||||||the individual's|individual's sake|||||||||||||||||||||||||||||||elderly care |||||||||||||||||bienestar individual|||la oportunidad|||||||poder||||||||expresarse|||||||||||||the elderly care But for me, who meets many people who have moved here, it is for the sake of the individual to have the chance to take part in society and to live their life to the full and to be able to express themselves as they want, to be able to work with what they want, not just elderly care.