×

我們使用cookies幫助改善LingQ。通過流覽本網站,表示你同意我們的 cookie 政策.

image

filosofi, Existentialism: Søren Kierkegaard

Existentialism: Søren Kierkegaard

Hej filosofer, jag heter Joakim och idag ska vi prata om den danske filosofen Søren Kierkegaard.

”Det gäller att finna en sanning, som är sanning för mig, att finna en idé för vilken jag vill leva och dö.”

Så skrev den danske filosofen Søren Kierkegaard.

Han tog tydligt avstånd från alla generella definitioner av vad det innebär att vara människa

och satte individens val i fokus – det vi idag kallar existentialism.

Kierkegaard växte upp i Köpenhamn under svåra förhållanden.

Fadern var sträng, deprimerad och djupt religiös.

Han krävde fullkomlig lydnad av sin son och allt slarv bestraffades.

Som barn fick Kierkegaard inte ha några leksaker och han fick aldrig gå ut på egen hand.

Istället tog fadern med sonen på fantasipromenader i lägenheten där de låtsades att de gick omkring i staden.

Det är inte konstigt att Kierkegaard växte upp som en ensamvarg och att han hade svårt att få vänner.

Under ungdomsåren växte också en påträngande ångest fram som kom att prägla honom genom livet.

Trots sin uppväxt menade Kierkegaard att vi alltid kan ingripa och förändra vår situation.

Vi är aldrig offer för omständigheterna utan kan bryta oss fria från vårt öde.

Våra liv kännetecknas av att nuet är fyllt med alternativ och möjligheter.

Det är just detta som skiljer oss från djur och ting, menade Kierkegaard.

En hund kan aldrig vara något annat än en hund, och den funderar sannolikt aldrig över sin ”hundighet”.

Men människan reflekterar över sig själv, sin plats i tillvaron och hur hon ska förhålla sig

till att vara människa.

Vi präglas av vårt arv och vår miljö, men har ändå ett handlingsutrymme som djur och ting inte har.

Vi är fria att bestämma över vårt handlande.

Som filosof var Kierkegaard intresserad av idéer som frihet, ångest, förtvivlan

och vad det innebär att vara människa.

Hans tankar om dessa ämnen har påverkat efterföljande filosofer,

varför han ofta benämns som den förste existentialisten.

Han menade att en människa lever sant och äkta först när hon ”väljer sig själv”, tar personlig ställning.

Sanningen som Kierkegaard pekade på var inte en abstrakt sanning skild från den mänskliga existensen.

Sådana objektiva sanningar är användbara om man strävar efter vetenskaplig förståelse,

men när det kommer till vad det innebär att vara människa är sådana objektiva sanningar meningslösa.

Sanning han sökte var den subjektiva eller existentiella sanningen,

eller som han själv uttryckte det: ”subjektiviteten är sanningen!”

Motsatsen till all leva sant är att göra som alla andra; att låta livet rinna iväg utan att egentligen bry sig.

Detta medför att meningen med livet är subjektivt.

Vi skapar därmed oss själva, och det finns ingen mening i världen bortom den mening vi själva tillför den.

Varje människa måste själv välja sitt liv och det blir därför omöjligt att presentera det rätta sättet att leva.

Det finns inget svar på hur vi ska leva våra liv utan varje individ måste själv göra alla dessa stundtals svåra val.

Vad Kierkegaard ansåg sig kunna bidraga med var därför enbart en demonstration

av de val han själv tagit i livet.

Liksom alla andra var han tvungen att ta ställning till njutning, kärlek, äktenskap, moral, religion och död.

På så sätt innehåller hans livsval och tänkande något som angår alla.

Kierkegaard menade att möjligheten att välja våra liv leder till ångest

och beskriver känslan som svindel inför ett stup.

Människan drabbas av svindel inför de oändliga valmöjligheter friheten skänker

och söker krampaktigt efter något ändligt att klamra sig fast vid.

Det finns inga manualer med hur vi bör välja, och därför inga standarder för framgång.

”Ångest kan jämföras med svindel. Den, vars öga kommer att skåda ned i ett gapande djup, han får

svindel… Ångest är den frihetens svindel, som uppstår då anden skall sätta syntesen och friheten skådar ned i

sin egen möjlighet och då griper tag i det ändliga att hålla sig i. I denna svindel segnar friheten ned.”

Kierkegaards ångest är inte en rädsla inför speciella situationer,

det är känslan av tomheten man kan känna inför själva livet och existensen.

Livets väg måste man dessutom ”vandra utan att möta en enda resenär”.

Enligt Kierkegaard är de allra flesta för fega för att uthärda den ångest och fruktan detta medför,

och letar ständigt efter sätt att fly undan ångesten och valmöjligheterna.

Det vanligaste är att göra sig till en dussinmänniska.

En sådan väljer att följa och låta sig styras av sociala konventioner.

Vi har alla en dussinmänniska inom oss, men det gäller att inte låta denna styra.

Eller som Kierkegaard uttryckte det:

”För varje enskild individ som flyr in i folkmassan… flyr i feghet från att vara en enskild individ.”

Samtidigt är det i de svåra valsituationerna som våra liv blir som mest verkliga.

Vi känner i valet hur ensamma vi är och söker desperat efter ett sätt att välja rätt.

Kierkegaard förkastar dock alla tankesystem och regler för hur vi ska välja,

något som inkluderar såväl religion som filosofi.

Det är här Kierkegaards subjektivitet kommer in – i valsituationen är vi helt utelämnade åt oss själva.

Det enda råd han ger oss är att göra våra val så ärligt som möjligt.

Tanken på den existentiella ångesten kom att bli ett centralt tema

för framtida existentialister såsom Jean-Paul Sartre.

Enligt Kierkegaard var ”Livet inte ett problem som ska lösas utan en verklighet som ska upplevas.”

I boken ”Antingen - eller” beskriver Kierkegaard tre olika livsstilar, eller livsstadier, för att hantera vår ångest,

tre sätt att lämna dussinmänniskan bakom oss:

Den estetiska människan eftersträvar njutning, materiella ting och upplevelser

genom att leva i nuet och frånsäga sig förpliktelser.

Han exemplifierar människotypen med äventyraren, förföraren eller konstnären.

Men ofta räcker inte detta, människan längtar efter något mer.

Man bli uttråkad, livet blir ensamt, tomt och fyllt av leda.

Ur detta leverne uppstår ångest och förtvivlan, och estetikern väljer mellan att begå självmord eller bli en

ironiker som raljerar över allt och alla, inklusive sig själv.

Ur ovanstående kan den etiska människan uppstå.

Här värdesätter man själslig njutning såsom vänskap, godhet och ett ”meningsfullt” liv.

I denna fas tar man sitt ansvar som medborgare, familjemedlem och yrkesman.

Man hänger sig åt livsprojekt och upplever en känsla av mening.

Etikern är inte alltid god, men han kan i alla fall uppfatta sina handlingar som goda eller onda.

Detta till skillnad från estetikern som inte kan lägga denna moraliska aspekt på sitt beteende.

Men också etikerns liv är problematiskt, varför Kierkegaard menar att vi inte behöver stanna där.

Det är lätt att se sina egna begränsningar och sin oförmåga, trots uppoffringar och goda intentioner.

Kanske blir han då en humorist,

en person som tror på det goda men inser det löjliga i människors storslagna planer.

I strävan efter att finna en mening som är större än det egna livsprojektet måste man hänge sig åt Gud.

Den religiösa människan lämnar förnuftet och moralen bakom sig.

Kierkegaard exemplifierar med bibelberättelsen där Gud befaller Abraham att offra sin son Isak.

Först när han står vid offeraltaret med kniven höjd förklarar Gud att det hela bara varit en prövning.

Ur ett etiskt perspektiv ter sig Abraham som en potentiell mördare,

men ur ett religiöst perspektiv var han en man som lydde Gud.

Äkta kristendom är, enligt Kierkegaard, i motsats till kyrkans och prästernas kristendom alltid obekväm.

Han förkastade alla kompromisser som försökte harmonisera kristendomen med förnuftet,

vetenskapen, filosofin eller humanismen.

Han förkastade den etablerade kyrkan, och menade att tron måste präglas av ensamhet,

ångest, förtvivlan, syndkänsla och utsatthet.

För honom var det att vara kristen främst att vända sig bort från det borgerliga livets värden med trygghet,

rimlighet och värdighet, för att istället leva i tron på något absurt.

Att som Kierkegaard gör kombinera en existentialistisk livsåskådning med

en religiös övertygelse kan tyckas motsägelsefullt.

Det är också någonting som efterkommande existentialister ofta anmärker på.

Han dog endast 42 år gammal, mer eller mindre utfrusen och utskrattad av sin samtid.

Utanför Danmark var han i det närmaste okänd fram till att han populariserades av Jean-Paul Sartre

som kom att bygga vidare på hans idéer och skapa det som vi idag känner som existentialismen.

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

Existentialism: Søren Kierkegaard Existentialismus: Søren Kierkegaard Existentialism: Søren Kierkegaard Existencialismo: Søren Kierkegaard

Hej filosofer, jag heter Joakim och idag ska vi prata om den danske filosofen Søren Kierkegaard. ||||Joakim||||||||dänische|||

”Det gäller att finna en sanning, som är sanning för mig, att finna en idé för vilken jag vill leva och dö.” |||||Wahrheit|||||||||||||||| |applies|||||||||||||||||||| “Se trata de encontrar una verdad que sea verdad para mí, encontrar una idea por la cual quiero vivir y morir.”

Så skrev den danske filosofen Søren Kierkegaard. Así escribió el filósofo danés Søren Kierkegaard.

Han tog tydligt avstånd från alla generella definitioner av vad det innebär att vara människa ||deutlich||||generellen|Definitionen||||||| |||||||definitions||||means||| Él se distanció claramente de todas las definiciones generales de lo que significa ser humano.

och satte individens val i fokus – det vi idag kallar existentialism.

Kierkegaard växte upp i Köpenhamn under svåra förhållanden. ||||Kopenhagen||schwierigen|Umständen |||||||conditions

Fadern var sträng, deprimerad och djupt religiös. |||deprimiert||| the father||strict|depressed|||

Han krävde fullkomlig lydnad av sin son och allt slarv bestraffades. |forderte|vollkommene|Gehorsam||||||Sorgfalt|wurde bestraft ||perfect|obedience|||||||was punished Er verlangte vollkommenen Gehorsam von seinem Sohn und jede Nachlässigkeit wurde bestraft.

Som barn fick Kierkegaard inte ha några leksaker och han fick aldrig gå ut på egen hand. |||||||Spielzeuge||||||||| |||||||toys||||||||| Als Kind durfte Kierkegaard keine Spielzeuge haben und er durfte niemals selbstständig nach draußen gehen.

Istället tog fadern med sonen på fantasipromenader i lägenheten där de låtsades att de gick omkring i staden. ||||||||der Wohnung|||taten|||||| ||the father||||fantasy walks|||||pretended|||||| Stattdessen nahm der Vater seinen Sohn mit auf Fantasiewanderungen in der Wohnung, wo sie so taten, als würden sie durch die Stadt spazieren.

Det är inte konstigt att Kierkegaard växte upp som en ensamvarg och att han hade svårt att få vänner. ||||||||||einsamer Wolf|||||||| ||||||||||lone wolf||||||||

Under ungdomsåren växte också en påträngande ångest fram som kom att prägla honom genom livet. |||||aufdringliche|Angst|||||prägen||| |the teenage years|||||anxiety|||||marking||| In den Jugendjahren wuchs auch eine drängende Angst heran, die ihn sein Leben lang prägte.

Trots sin uppväxt menade Kierkegaard att vi alltid kan ingripa och förändra vår situation. ||Kindheit|||||||eingreifen|||| |||||||||intervene|||| Trotz seiner Erziehung meinte Kierkegaard, dass wir immer eingreifen und unsere Situation verändern können.

Vi är aldrig offer för omständigheterna utan kan bryta oss fria från vårt öde. |||Opfer|||||||||| |||victims||the circumstances||||||||fate Wir sind niemals Opfer der Umstände, sondern können uns von unserem Schicksal befreien.

Våra liv kännetecknas av att nuet är fyllt med alternativ och möjligheter. ||zeichnet sich aus|||die Gegenwart|||||| ||is characterized|||the present|||||| Unser Leben ist geprägt davon, dass die Gegenwart voller Alternativen und Möglichkeiten ist.

Det är just detta som skiljer oss från djur och ting, menade Kierkegaard. Genau das unterscheidet uns von Tieren und Dingen, meinte Kierkegaard.

En hund kan aldrig vara något annat än en hund, och den funderar sannolikt aldrig över sin ”hundighet”. |||||||||||||||||Hundesein |||||||||||||likely||||dogness

Men människan reflekterar över sig själv, sin plats i tillvaron och hur hon ska förhålla sig |||||||||Existenz|||||| ||reflects|||||||existence|||||behave|

till att vara människa.

Vi präglas av vårt arv och vår miljö, men har ändå ett handlingsutrymme som djur och ting inte har. ||||||||||||Handlungsraum|||||| |are shaped|||heritage||||||||scope for action||||||

Vi är fria att bestämma över vårt handlande. |||||||action

Som filosof var Kierkegaard intresserad av idéer som frihet, ångest, förtvivlan |||||||||anxiety|despair

och vad det innebär att vara människa.

Hans tankar om dessa ämnen har påverkat efterföljande filosofer, ||||Themen||beeinflusst|nachfolgende| |thoughts|||subjects||affected|subsequent|

varför han ofta benämns som den förste existentialisten. |||||||Existentialist |||is referred to||||existentialist

Han menade att en människa lever sant och äkta först när hon ”väljer sig själv”, tar personlig ställning. ||||||||authentic|||||||||position Er meinte, dass ein Mensch erst dann wahrhaftig und echt lebt, wenn sie "sich selbst wählt" und eine persönliche Stellung einnimmt.

Sanningen som Kierkegaard pekade på var inte en abstrakt sanning skild från den mänskliga existensen. die Wahrheit||||||||||getrennt|||| Die Wahrheit, auf die Kierkegaard hinwies, war keine abstrakte Wahrheit, die von der menschlichen Existenz getrennt ist.

Sådana objektiva sanningar är användbara om man strävar efter vetenskaplig förståelse, ||||nützlich|||||wissenschaftliche| ||truths||useful|||strives||scientific|understanding Solche objektiven Wahrheiten sind nützlich, wenn man nach wissenschaftlichem Verständnis strebt.

men när det kommer till vad det innebär att vara människa är sådana objektiva sanningar meningslösa. aber wenn es darum geht, was es bedeutet, Mensch zu sein, sind solche objektiven Wahrheiten bedeutungslos.

Sanning han sökte var den subjektiva eller existentiella sanningen, |||||subjektive||| |||||subjective||| Die Wahrheit, die er suchte, war die subjektive oder existenzielle Wahrheit,

eller som han själv uttryckte det: ”subjektiviteten är sanningen!” ||||||Subjektivität||die Wahrheit ||||expressed||subjectivity|| oder wie er es selbst ausdrückte: „Die Subjektivität ist die Wahrheit!“

Motsatsen till all leva sant är att göra som alla andra; att låta livet rinna iväg utan att egentligen bry sig. ||||||||||||||rinnen|||||| the opposite||||||||||||||flow|||||care| Das Gegenteil von all dem wahrhaftig zu leben ist, wie alle anderen zu handeln; das Leben vorbeiziehen zu lassen, ohne sich wirklich darum zu kümmern.

Detta medför att meningen med livet är subjektivt. |means|||||| Dies führt dazu, dass der Sinn des Lebens subjektiv ist.

Vi skapar därmed oss själva, och det finns ingen mening i världen bortom den mening vi själva tillför den. |schaffen||||||||||||||||geben| ||||||||||||beyond|||||add to| Wir schaffen somit uns selbst, und es gibt keinen Sinn in der Welt jenseits des Sinns, den wir selbst hineinbringen.

Varje människa måste själv välja sitt liv och det blir därför omöjligt att presentera det rätta sättet att leva. |||||||||||unmöglich||||||| |||||||||||||||right||| Jeder Mensch muss selbst sein Leben wählen, und es wird daher unmöglich, die richtige Art zu leben zu präsentieren.

Det finns inget svar på hur vi ska leva våra liv utan varje individ måste själv göra alla dessa stundtals svåra val. |||||||||||||||||||manchmal|| |||||||||||||||||||at times|| Es gibt keine Antwort darauf, wie wir unser Leben leben sollen, sondern jeder Einzelne muss selbst all diese manchmal schwierigen Entscheidungen treffen.

Vad Kierkegaard ansåg sig kunna bidraga med var därför enbart en demonstration |||||beitragen|||||| |||||contribute||||only|| Was Kierkegaard seiner Meinung nach beitragen konnte, war daher lediglich eine Demonstration.

av de val han själv tagit i livet.

Liksom alla andra var han tvungen att ta ställning till njutning, kärlek, äktenskap, moral, religion och död. ||||||||||||Ehe|||| ||||||||||pleasure||marriage||||

På så sätt innehåller hans livsval och tänkande något som angår alla. |||||Lebenswahl|||||betrifft| |||||life choices|||||concerns| Auf diese Weise enthält seine Lebenswahl und sein Denken etwas, das alle betrifft.

Kierkegaard menade att möjligheten att välja våra liv leder till ångest Kierkegaard meinte, dass die Möglichkeit, unsere Leben zu wählen, zu Angst führt

och beskriver känslan som svindel inför ett stup. ||||Schwindel||| ||||vertigo|||abyss und beschreibt das Gefühl als Schwindel vor einem Abgrund.

Människan drabbas av svindel inför de oändliga valmöjligheter friheten skänker ||||||unendlichen|||schenkt ||||||infinite|choices|freedom|gives

och söker krampaktigt efter något ändligt att klamra sig fast vid. ||krampfhaft|||||klammern||| ||frantically|||finite||clinging|||

Det finns inga manualer med hur vi bör välja, och därför inga standarder för framgång. |||Handbücher|||||||||Standards|| |||manuals|||||||||standards||success Es gibt keine Handbücher dafür, wie wir wählen sollten, und daher keine Standards für den Erfolg.

”Ångest kan jämföras med svindel. Den, vars öga kommer att skåda ned i ett gapande djup, han får ||||||dessen|||||nach unten|||||| ||be compared||||whose|eye|||gaze||||gaping|depth|| „Angst kann mit Schwindel verglichen werden. Der, dessen Auge in eine gähnende Tiefe schauen wird, bekommt

svindel… Ångest är den frihetens svindel, som uppstår då anden skall sätta syntesen och friheten skådar ned i ||||||||||soll||Synthese||||| ||||of freedom|||||spirit|shall|set|the synthesis|||looks|down| Schwindel... Angst ist der Schwindel der Freiheit, der entsteht, wenn der Geist die Synthese setzen und die Freiheit in die Tiefe schauen soll.

sin egen möjlighet och då griper tag i det ändliga att hålla sig i. I denna svindel segnar friheten ned.” |||||||||Endliche||||||||sinkt|| |||||grabs||||finite||||||||sags|| seine eigene Möglichkeit und dann ergreift man das Endliche, um sich daran festzuhalten. In diesem Schwindel fällt die Freiheit nieder.

Kierkegaards ångest är inte en rädsla inför speciella situationer, Kierkegaards|||||||| Kierkegaard's|||||fear||| Kierkegaards Angst ist keine Furcht vor speziellen Situationen,

det är känslan av tomheten man kan känna inför själva livet och existensen. ||||der Leere|||||||| ||||emptiness|||||||| es ist das Gefühl der Leere, das man vor dem Leben und der Existenz selbst empfinden kann.

Livets väg måste man dessutom ”vandra utan att möta en enda resenär”. ||||||||treffen|||Reisender ||||furthermore|walk||||||traveler Der Weg des Lebens muss man zudem "ohne einen einzigen Reisenden zu begegnen" wandern.

Enligt Kierkegaard är de allra flesta för fega för att uthärda den ångest och fruktan detta medför, ||||||||||||||Furcht|| |||||||cowardly|||endure||||fear||entails Laut Kierkegaard sind die meisten Menschen viel zu feige, um die Angst und die Furcht, die dies mit sich bringt, zu ertragen,

och letar ständigt efter sätt att fly undan ångesten och valmöjligheterna. ||||||||||die Wahlmöglichkeiten ||||||||the anxiety||the options und suchen ständig nach Wegen, um der Angst und den Möglichkeiten zu entkommen.

Det vanligaste är att göra sig till en dussinmänniska. ||||||||Durchschnittsmensch ||||||||dozen person Das Häufigste ist, sich zu einer Durchschnittsperson zu machen.

En sådan väljer att följa och låta sig styras av sociala konventioner. |||||||||||Konventionen Eine solche wählt es, sozialen Konventionen zu folgen und sich von ihnen leiten zu lassen.

Vi har alla en dussinmänniska inom oss, men det gäller att inte låta denna styra. |||||||||gilt||||| Wir haben alle eine Durchschnittsperson in uns, aber es ist wichtig, nicht zuzulassen, dass sie das Steuer übernimmt.

Eller som Kierkegaard uttryckte det: |||expressed|

”För varje enskild individ som flyr in i folkmassan… flyr i feghet från att vara en enskild individ.” ||||||||||||||||einzelner| ||individual||||||the crowd|||cowardice|||||| ”Für jedes einzelne Individuum, das in die Menge flüchtet… aus Feigheit vor dem Sein eines einzelnen Individuums.”

Samtidigt är det i de svåra valsituationerna som våra liv blir som mest verkliga. ||||||Wahlsituationen||||||| ||||||the election situations|||||||real Gleichzeitig sind es die schwierigen Entscheidungssituationen, in denen unser Leben am realistischsten wird.

Vi känner i valet hur ensamma vi är och söker desperat efter ett sätt att välja rätt. Wir spüren bei der Wahl, wie allein wir sind und suchen verzweifelt nach einem Weg, richtig zu wählen. Sentimos en la elección cuán solos estamos y buscamos desesperadamente una manera de elegir lo correcto.

Kierkegaard förkastar dock alla tankesystem och regler för hur vi ska välja, ||||Denksysteme||||||| |rejects|||systems of thought||||||| Sin embargo, Kierkegaard rechaza todos los sistemas de pensamiento y reglas sobre cómo debemos elegir,

något som inkluderar såväl religion som filosofi. ||einschließt|||| ||includes|as well as||| algo que incluye tanto la religión como la filosofía.

Det är här Kierkegaards subjektivitet kommer in – i valsituationen är vi helt utelämnade åt oss själva. ||||||||Wahlsituation||||utelämnade||| ||||||||the choice situation||||abandoned||| Hier kommt Kierkegaards Subjektivität ins Spiel – in der Entscheidungssituation sind wir ganz uns selbst überlassen. Aquí es donde entra la subjetividad de Kierkegaard: en la situación de elección estamos completamente entregados a nosotros mismos.

Det enda råd han ger oss är att göra våra val så ärligt som möjligt. ||||||||||||ehrlich|| ||||||||||||honestly|| Der einzige Rat, den er uns gibt, ist, unsere Entscheidungen so ehrlich wie möglich zu treffen. El único consejo que nos da es que hagamos nuestras elecciones de la manera más honesta posible.

Tanken på den existentiella ångesten kom att bli ett centralt tema ||||anxiety|||||| Der Gedanke an die existenzielle Angst wurde ein zentrales Thema. La idea de la angustia existencial se convirtió en un tema central.

för framtida existentialister såsom Jean-Paul Sartre. |future||such as|||

Enligt Kierkegaard var ”Livet inte ett problem som ska lösas utan en verklighet som ska upplevas.” |||||||||||||||erlebt |||||||||be solved|||||| Laut Kierkegaard war "Das Leben kein Problem, das gelöst werden soll, sondern eine Realität, die erlebt werden soll."

I boken ”Antingen - eller” beskriver Kierkegaard tre olika livsstilar, eller livsstadier, för att hantera vår ångest, ||||||||||Lebensphasen||||| ||either||||||lifestyles||life stages|||manage|| Im Buch "Entweder - Oder" beschreibt Kierkegaard drei verschiedene Lebensstile oder Lebensphasen, um mit unserer Angst umzugehen,

tre sätt att lämna dussinmänniskan bakom oss: ||||der Dutzendmensch|| |||leave|the dozen person|| ||||la persona del dúo|| drei Wege, den Durchschnittsmenschen hinter uns zu lassen: tres maneras de dejar atrás al hombre común:

Den estetiska människan eftersträvar njutning, materiella ting och upplevelser |ästhetische||||||| |aesthetic|||pleasure|||| El hombre estético busca el placer, las cosas materiales y las experiencias

genom att leva i nuet och frånsäga sig förpliktelser. ||||||||Verpflichtungen ||||the present||renounce||obligations indem man im Hier und Jetzt lebt und Verpflichtungen ablegt. viviendo en el presente y renunciando a las obligaciones.

Han exemplifierar människotypen med äventyraren, förföraren eller konstnären. ||der Menschentyp|||Verführer||Künstler |exemplifies|the type of person||the adventurer|the seducer||the artist Er veranschaulicht den Typ Mensch des Abenteurers, Verführers oder Künstlers. Él ejemplifica el tipo de persona aventurera, seductora o artista.

Men ofta räcker inte detta, människan längtar efter något mer. ||is enough||||longs||| Aber oft reicht das nicht aus, der Mensch sehnt sich nach etwas mehr. Pero a menudo esto no es suficiente, la persona anhela algo más.

Man bli uttråkad, livet blir ensamt, tomt och fyllt av leda. ||langweilig|||||||| ||bored|||lonely||||| Uno se aburre, la vida se vuelve solitaria, vacía y llena de aburrimiento.

Ur detta leverne uppstår ångest och förtvivlan, och estetikern väljer mellan att begå självmord eller bli en ||||||||der Ästhetiker||||begehen|||| ||liv|arises|||despair||the aesthetician||||commit|||| Aus diesem Leben entstehen Angst und Verzweiflung, und der Ästhetiker wählt zwischen Selbstmord oder ein De este modo de vida surge la angustia y la desesperación, y el esteta elige entre suicidarse o convertirse en un

ironiker som raljerar över allt och alla, inklusive sig själv. Ironiker||sich lustig macht||||||sich| ironic||railing|||||including|| Ironiker zu werden, der über alles und jeden, einschließlich sich selbst, spottert. ironista que se burla de todo y de todos, incluida su propia persona.

Ur ovanstående kan den etiska människan uppstå. |obige||||| |above|||ethical||arise Aus Letzterem kann der ethische Mensch entstehen. A partir de lo anterior puede surgir el ser humano ético.

Här värdesätter man själslig njutning såsom vänskap, godhet och ett ”meningsfullt” liv. |schätzt||seelische|||||||| |values||spiritual|pleasure|such as|friendship|goodness||||

I denna fas tar man sitt ansvar som medborgare, familjemedlem och yrkesman. |||||||||family member||professional In dieser Phase übernimmt man Verantwortung als Bürger, Familienmitglied und Berufstätiger. En esta fase uno asume su responsabilidad como ciudadano, miembro de la familia y profesional.

Man hänger sig åt livsprojekt och upplever en känsla av mening. ||||life project|||||| Man widmet sich Lebensprojekten und empfindet ein Gefühl der Sinnhaftigkeit. Uno se entrega a proyectos de vida y experimenta un sentido de propósito.

Etikern är inte alltid god, men han kan i alla fall uppfatta sina handlingar som goda eller onda. |||||||||||||||||schlechte the ethicist|||||||||||||actions||||evil Der Ethiker ist nicht immer gut, aber er kann seine Handlungen jedenfalls als gut oder schlecht wahrnehmen. El ético no siempre es bueno, pero al menos puede percibir sus acciones como buenas o malas.

Detta till skillnad från estetikern som inte kan lägga denna moraliska aspekt på sitt beteende. ||||||||||||||Verhalten ||||||||||||||behavior Dies steht im Gegensatz zu dem Ästheten, der diesen moralischen Aspekt nicht in sein Verhalten einbringen kann.

Men också etikerns liv är problematiskt, varför Kierkegaard menar att vi inte behöver stanna där. ||the ethicist's|||||||||||| Aber auch das Leben des Ethikers ist problematisch, weshalb Kierkegaard der Meinung ist, dass wir nicht dort verweilen müssen.

Det är lätt att se sina egna begränsningar och sin oförmåga, trots uppoffringar och goda intentioner. |||||||begrenzungen||||||||Absichten |||||||limitations|||inability||sacrifices|||intentions ||||||||||||sacrificios||| Es ist leicht, die eigenen Einschränkungen und die eigene Unfähigkeit zu sehen, trotz Opferbereitschaft und guter Absichten. Es fácil ver las propias limitaciones y su incapacidad, a pesar de los sacrificios y buenas intenciones.

Kanske blir han då en humorist, |||||Humorist |||||humorist Vielleicht wird er dann ein Humorist, Quizás entonces se convierta en un humorista,

en person som tror på det goda men inser det löjliga i människors storslagna planer. ||||||||||lächerliche|||großartigen| ||||||||realizes||silly|||grandiose| eine Person, die an das Gute glaubt, aber die Lächerlichkeit der grandiosen Pläne der Menschen erkennt. una persona que cree en lo bueno pero se da cuenta de lo ridículo en los grandiosos planes de las personas.

I strävan efter att finna en mening som är större än det egna livsprojektet måste man hänge sig åt Gud. |||||||||||||Lebensprojekt|||||| |striving||||||||||||life project|||dedicate||| Im Streben nach einem Sinn, der größer ist als das eigene Lebensprojekt, muss man sich Gott hingeben.

Den religiösa människan lämnar förnuftet och moralen bakom sig. ||||reason|||| Der gläubige Mensch lässt Vernunft und Moral hinter sich. La persona religiosa deja la razón y la moral a un lado.

Kierkegaard exemplifierar med bibelberättelsen där Gud befaller Abraham att offra sin son Isak. |||Bibelgeschichte|||befiehlt||||||Isaak |exemplifies||the Bible story|||commands|Abraham|||||Isaac Kierkegaard exemplifiziert mit der biblischen Erzählung, in der Gott Abraham befiehlt, seinen Sohn Isaak zu opfern. Kierkegaard ejemplifica con la historia bíblica donde Dios ordena a Abraham que sacrifique a su hijo Isaac.

Först när han står vid offeraltaret med kniven höjd förklarar Gud att det hela bara varit en prövning. |||||Opferaltar||||||||||||Prüfung |||||the altar of sacrifice||the knife||||||||||test Erst als er am Altar mit dem hochgehobenen Messer steht, erklärt Gott, dass das Ganze nur eine Prüfung war. Solo cuando está de pie ante el altar de sacrificio con el cuchillo en alto, Dios explica que todo ha sido solo una prueba.

Ur ett etiskt perspektiv ter sig Abraham som en potentiell mördare, ||ethisch||verhält||||||Mörder ||ethical||seems|||||potential| Aus einer ethischen Perspektive erscheint Abraham als ein potenzieller Mörder,

men ur ett religiöst perspektiv var han en man som lydde Gud. ||||||||||gehorchte| ||||||||||obeyed| aber aus einer religiösen Perspektive war er ein Mann, der Gott gehorchte. pero desde una perspectiva religiosa, era un hombre que obedecía a Dios.

Äkta kristendom är, enligt Kierkegaard, i motsats till kyrkans och prästernas kristendom alltid obekväm. |Christentum||||||||||Christentum||unbequem true||||||opposition||||the priests'|Christianity||uncomfortable Echte Christenheit ist, laut Kierkegaard, im Gegensatz zur Christentum der Kirche und der Priester immer unbequem. La verdadera cristiandad es, según Kierkegaard, a diferencia de la cristianidad de la iglesia y los sacerdotes, siempre incómoda.

Han förkastade alla kompromisser som försökte harmonisera kristendomen med förnuftet, |verwarf||Kompromisse|||harmonisieren||| |rejected||compromises|||harmonize|||reason Él rechazó todos los compromisos que intentaban armonizar el cristianismo con la razón.

vetenskapen, filosofin eller humanismen. |||Humanismus

Han förkastade den etablerade kyrkan, och menade att tron måste präglas av ensamhet, |||etablierte|||||||geprägt||Einsamkeit |||established|||||||be characterized||solitude

ångest, förtvivlan, syndkänsla och utsatthet. ||Schuldgefühl||Verletzlichkeit ||guilt||vulnerability Angst, Verzweiflung, Schuldgefühle und Ausgesetztsein. ansiedad, desesperación, culpa y vulnerabilidad.

För honom var det att vara kristen främst att vända sig bort från det borgerliga livets värden med trygghet, ||||||christlich|||||||||||| |||||||||turning|||||bourgeois||values|| Für ihn bedeutete es, Christ zu sein, sich vor allem von den Werten des bürgerlichen Lebens mit Sicherheit, Para él, ser cristiano significaba ante todo alejarse de los valores de la vida burguesa con seguridad,

rimlighet och värdighet, för att istället leva i tron på något absurt. Vernunft|||||||||||Absurdes rationality||dignity||||||||| Zuverlässigkeit und Würde abzuwenden, um stattdessen im Glauben an etwas Absurdes zu leben. razonabilidad y dignidad, para en su lugar vivir en la fe en algo absurdo.

Att som Kierkegaard gör kombinera en existentialistisk livsåskådning med ||||kombinieren|||Weltanschauung| |||||||view of life|

en religiös övertygelse kan tyckas motsägelsefullt. |||||widersprüchlich ||conviction|||contradictory Ein religiöser Glaube kann widersprüchlich erscheinen. una creencia religiosa puede parecer contradictoria.

Det är också någonting som efterkommande existentialister ofta anmärker på. |||||||often|anmerken| |||||subsequent|||note| Das ist auch etwas, worauf nachfolgende Existentialisten oft hinweisen. También es algo que los existencialistas posteriores a menudo comentan.

Han dog endast 42 år gammal, mer eller mindre utfrusen och utskrattad av sin samtid. ||||||||ausgefroren||ausgelacht|||Gegenwart ||||||||frozen out||laughed at|||contemporaries Er starb nur 42 Jahre alt, mehr oder weniger ausgegrenzt und von seiner Zeitgenossen ausgelacht. Murió a solo 42 años, más o menos congelado y ridiculizado por su tiempo.

Utanför Danmark var han i det närmaste okänd fram till att han populariserades av Jean-Paul Sartre außerhalb||||||||||||popularisiert|||| |||||||unknown|||||was popularized||||

som kom att bygga vidare på hans idéer och skapa det som vi idag känner som existentialismen.