×

我們使用cookies幫助改善LingQ。通過流覽本網站,表示你同意我們的 cookie 政策.


image

Dracula, Kapitel 21

Kapitel 21

Dr Sewards dagbok

26 september — Van Helsing kom in på mitt kontor med denna artikel från tidningen Te Westminster Gazette:

De senaste dagarna har det kommit flera rapporter om små barn som lurats iväg av en märklig dam. Somliga har två små sår på halsen, som om de blivit bitna av en hund eller råtta.

Van Helsing säger att barnens sår orsakats av Lucy! Ännu värre är att han ville att jag skulle följa med honom för att öppna hennes gravkammare. När vi kom dit bröt han upp kistans lock. Lucy var borta! Efter en stund såg jag en vit skepnad mellan träden, och en mörk skepnad som rörde sig mot den. Professorn sprang dit och återvände snart med ett barn i sina armar. Vi såg till att barnet kom i säkerhet och åkte hem. Jag kan fortfarande inte tro att det här är Lucys verk. 27 september — Vi gick till Lucys gravkammare igen; hennes kropp hade återvänt! Van Helsing drog upp hennes läppar för att visa mig hennes långa, vassa tänder. Han sa att Lucy hade blivit biten av en vampyr och att hon nu själv var en vampyr! För att befria hennes själ måste vi — fasornas fasa — driva en påle genom hennes hjärta och hugga av hennes huvud! Van Helsing återvänder ensam i kväll för att försegla Lucys grav med vitlök och krucifix, för att försöka förhindra att hon lämnar den. I morgon kväll kommer hon att vara desperat efter blod. 29 september — Van Helsing berättade om sin plan för oss. ”Aldrig i livet!” utropade Arthur. Vi lyckades dock övertala honom att följa med. Men när vi öppnade kistan var den återigen tom. Van Helsing förseglade den tomma gravkammaren med kitt blandat med oblat för att hindra Lucy från att ta sig in. Till slut uppenbarade sig hennes bleka skepnad, bärande på ett ungt offer. Arthur flämtade till vid åsynen av blodet som droppade från hennes mun. Lucy morrade, hennes ögon lyste röda av vrede. Hon satte ner barnet, och höll sedan ut sina armar mot Arthur. ”Kom till mig, min älskling! Vi ska vila tillsammans!” När Arthur gick mot henne flög Van Helsing fram med ett krucifix. Lucy backade mot sin grav. Men kittet hindrade henne från att ta sig in. När Arthur äntligen gick med på att genomföra Van Helsings plan tog Van Helsing bort förseglingen och lät Lucy slinka in i sin grav. ”Vi kan inte göra mer i natt”, sa han.

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

Kapitel 21 Chapter 21

Dr Sewards dagbok

26 september — Van Helsing kom in på mitt kontor med denna artikel från tidningen Te Westminster Gazette: |||||||Büro|||||||Westminster Gazette|Gazette ||||||||||article||the newspaper|The|Westminster|Gazette September 26 - Van Helsing came into my office with this article from the Te Westminster Gazette:

De senaste dagarna har det kommit flera rapporter om små barn som lurats iväg av en märklig dam. |||||||Berichte|||||verführt||||merkwürdigen|Frau |||||||reports|||||been lured||||strange|lady In recent days, there have been several reports of small children being tricked away by a strange lady. En los últimos días ha habido varios informes de niños pequeños que han sido engañados por una dama extraña. Somliga har två små sår på halsen, som om de blivit bitna av en hund eller råtta. einige|||||||||||gebissen||||| some||||||||||been|bitten|||||rat ||||||||||||||||rata Some people have two small wounds on their neck, as if they had been bitten by a dog or rat. Algunos tienen dos pequeñas heridas en el cuello, como si hubieran sido mordidos por un perro o una rata.

Van Helsing säger att barnens sår orsakats av Lucy! ||||||verursacht|| ||||the children's||caused by|| Van Helsing says that the children's wounds were caused by Lucy! ¡Van Helsing dice que las heridas de los niños fueron causadas por Lucy! Ännu värre är att han ville att jag skulle följa med honom för att öppna hennes gravkammare. ||||||||||||||||Grabkammer even worse|worse|||||||||||||||tomb chamber Even worse is that he wanted me to come with him to open her tomb. När vi kom dit bröt han upp kistans lock. |||||||Sargdeckel| |||||||the chest's|lid of the coffin |||||||la tapa del cofre| When we got there, he broke open the lid of the coffin. Cuando llegamos allí, él rompió la cerradura del cofre. Lucy var borta! Lucy was gone! ¡Lucy había desaparecido! Efter en stund såg jag en vit skepnad mellan träden, och en mörk skepnad som rörde sig mot den. |||||||Gestalt||||||||sich bewegte||| |||||||figure||the trees||||||||| After a while I saw a white figure between the trees, and a dark figure moving towards it. Después de un rato, vi una figura blanca entre los árboles, y una figura oscura moviéndose hacia ella. Professorn sprang dit och återvände snart med ett barn i sina armar. Der Professor||||zurückkehrte||||||| ||||returned||||a child|with a child|| The professor ran there and soon returned with a child in his arms. El profesor corrió hacia allá y pronto regresó con un niño en sus brazos. Vi såg till att barnet kom i säkerhet och åkte hem. ||||das Kind|||||| |||||||safety||went|home We made sure that the child came to safety and went home. Nos aseguramos de que el niño estuviera a salvo y nos fuimos a casa. Jag kan fortfarande inte tro att det här är Lucys verk. 27 september — Vi gick till Lucys gravkammare igen; hennes kropp hade återvänt! Van Helsing drog upp hennes läppar för att visa mig hennes långa, vassa tänder. Han sa att Lucy hade blivit biten av en vampyr och att hon nu själv var en vampyr! För att befria hennes själ måste vi — fasornas fasa — driva en påle genom hennes hjärta och hugga av hennes huvud! Van Helsing återvänder ensam i kväll för att försegla Lucys grav med vitlök och krucifix, för att försöka förhindra att hon lämnar den. I morgon kväll kommer hon att vara desperat efter blod. 29 september — Van Helsing berättade om sin plan för oss. ”Aldrig i livet!” utropade Arthur. Vi lyckades dock övertala honom att följa med. Men när vi öppnade kistan var den återigen tom. Van Helsing förseglade den tomma gravkammaren med kitt blandat med oblat för att hindra Lucy från att ta sig in. Till slut uppenbarade sig hennes bleka skepnad, bärande på ett ungt offer. Arthur flämtade till vid åsynen av blodet som droppade från hennes mun. Lucy morrade, hennes ögon lyste röda av vrede. Hon satte ner barnet, och höll sedan ut sina armar mot Arthur. ”Kom till mig, min älskling! Vi ska vila tillsammans!” När Arthur gick mot henne flög Van Helsing fram med ett krucifix. Lucy backade mot sin grav. Men kittet hindrade henne från att ta sig in. När Arthur äntligen gick med på att genomföra Van Helsings plan tog Van Helsing bort förseglingen och lät Lucy slinka in i sin grav. ”Vi kan inte göra mer i natt”, sa han. ||||||||||||||||||||||||||||||zeigen||||||||||||||||||||||||||von ihrer Seele|||||der Schrecken|der Schrecken|treiben||Pfahl|||||||||||||||||verschließen||||||||||verhindern|||||||||||||||September||||||||||||||||||||||||||Sargdeckel|||||||verriegelt|||Grabkammer||Masse|mit Oblaten||Hostie|||verhindern dass||||||||||||||tragend|||jung|junge Opfer||schnappte nach Luft|||Anblick||||tropfte|||||knurrte|||leuchteten|||Wut|||||||||||||||||Liebling|||ruhen|||||||flog|||voran|||||zurück|||||Kitt|verhindern||||||||||||||den Plan umsetzen||||||||die Versiegelung||||sich einschleichen||||||||||||| ||still|||||||||||||||||||returned|||||||||||||||||||||||||||||||||||set free||soul|||the horror's|horror|drive||stake|through||||||||||returned||||||seal off||||garlic||||||prevent||||||tomorrow night|||||||||||||||||||||||||||||||||||the coffin|we||again||||sealed|||grave chamber||mortar|mixed||wafer mixed|||prevent her from||||get in|||||appeared||||pale figure|bearing|||young|sacrifice||gasped|||the sight||||dropped|||||growled||||||anger||||||||||||||||||||rest|"together"||||||flew||||||||backed|||||sealant|prevent|||||||||finally||with|||carry out||||||||the seal||||slip in|||||||||||tonight|| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||horror de horrores|||||||||||||||||||||Sellar||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||hostia consagrada|||||||||||||||||portando||||||jadeó|||||||goteaba|||||gruñó||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||Masilla|||||||||||||||||||||||sello||||||||||||||||| I still cannot believe that this is Lucy's work. September 27 - We went to Lucy's tomb again; her body had returned! Van Helsing lifted her lips to show me her long, sharp teeth. He said that Lucy had been bitten by a vampire and that she was now a vampire herself! To free her soul, we must - horror of horrors - drive a stake through her heart and cut off her head! Van Helsing returns alone tonight to seal Lucy's grave with garlic and crucifixes, to try to prevent her from leaving it. Tomorrow night she will be desperate for blood. September 29 - Van Helsing told us his plan. "No way!" Arthur exclaimed. We managed to persuade him to go with us. But when we opened the coffin it was again empty. Van Helsing sealed the empty tomb with putty mixed with wafer to prevent Lucy from entering. At last her pale form appeared, bearing a young victim. Arthur gasped at the sight of the blood dripping from her mouth. Lucy growled, her eyes glowing red with anger. She set the child down, and then held out her arms to Arthur. "Come to me, my darling! We will rest together!" As Arthur walked towards her, Van Helsing flew forward with a crucifix. Lucy backed towards her grave. But the putty prevented her from entering. When Arthur finally agreed to carry out Van Helsing's plan, Van Helsing removed the seal and let Lucy slip into her grave. "We can do no more tonight," he said. Todavía no puedo creer que esto sea obra de Lucy. 27 de septiembre — Regresamos a la cripta de Lucy; ¡su cuerpo había regresado! Van Helsing levantó sus labios para mostrarme sus largos y afilados colmillos. Dijo que Lucy había sido mordida por un vampiro y ahora ella misma era un vampiro. ¡Para liberar su alma, debemos —horror de los horrores— clavar una estaca en su corazón y decapitarla! Van Helsing regresará solo esta noche para sellar la tumba de Lucy con ajo y crucifijos, para tratar de evitar que salga. Mañana por la noche estará desesperada por sangre. 29 de septiembre — Van Helsing nos contó su plan. ”¡Nunca en la vida!” exclamó Arthur. Sin embargo, logramos convencerlo para que nos acompañara. Pero cuando abrimos el ataúd, este estaba vacío nuevamente. Van Helsing selló la cripta vacía con una mezcla de yeso y oblea para evitar que Lucy entrara. Finalmente, apareció su pálida figura, llevando a una joven víctima. Arthur jadeó al ver la sangre que goteaba de su boca. Lucy gruñó, sus ojos brillaban rojos de ira. Dejó al niño en el suelo y luego extendió sus brazos hacia Arthur. ”¡Ven a mí, mi amor! ¡Descansaremos juntos!” Cuando Arthur se acercaba a ella, Van Helsing se lanzó con un crucifijo. Lucy retrocedió hacia su tumba. Pero el yeso la impedía entrar. Finalmente, cuando Arthur aceptó llevar a cabo el plan de Van Helsing, este retiró el sello y dejó que Lucy se deslizara dentro de su tumba. ”No podemos hacer más esta noche”, dijo.