Labb ställde inte om för pandemin
2020-10-27 03:00:00
Flera regioner valde att avvakta med att ställa om sina laboratorier för att kunna analysera coronaprover, trots att Folkhälsomyndigheten efterfrågade det. Det här bidrog till att testkapaciteten var onödigt låg när coronaviruset nådde Sverige, visar Ekots granskning.
– Det var så orimligt att vi i ett så här rikt land inte ordnade med det när andra länder testade som galningar, säger Signar Mäkitalo, dåvarande smittskyddsläkare i Gävleborg.
Att snabbt upptäcka tidiga coronafall ansågs vara centralt för att kunna stoppa viruset från att få fäste i Sverige.
Och den 29 januari skrev Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, ett mejl till alla de 21 regionernas kliniska mikrobiologiska laboratorier. Coronaviruset hade då börjat sprida sig ut från Kina.
I mejlet står:
Med all sannolikhet kommer utbrottet att pågå under en längre tid och infekterade personer kan komma till Sverige. Etablering av diagnostik på fler kliniska mikrobiologiska laboratorier i landet är önskvärt.
– Man såg ju i Wuhan ganska på en gång, dels att det var en farlig infektion. Men vi såg också att det hade en stark spridningspotential inte minst inom hälso- och sjukvården, säger Karin Tegmark Wisell, chef för mikrobiologi på Folkhälsomyndigheten.
Men flera av regionernas laboratorier valde att avvakta med att sätta upp coronadiagnostik, och i Folkhälsomyndighetens mötesanteckningar en vecka senare står det att det för åtta regioner ”inte är aktuellt just nu”.
En av regionerna är Gävleborg, där Signar Mäkitalo var smittskyddsläkare.
Du som smittskyddsläkare som du var då i Gävleborg kunde inte säga till labbet i Gävleborg att ni ska ha testkapacitet?
– Jag hade inte uppfattat att jag har det mandatet faktiskt. Däremot har jag bett om det skulle ni kunna börja och så. Och vi var ju tjatiga jag och infektionschefen, säger Signar Mäkitalo.
Johan Kaarme är tillförordad hälso- och sjukvårdsdirektör i Gävleborg, han tycker inte att det är konstigt att labbet först avvaktade en månad och under tiden förlitade sig på andra labb.
– Dels är det en omständlig procedur att sätta upp en ny analys och det är i första hand våra större sjukhus som har den kapacitet både skyddsnivåmässigt och kapacitetsmässigt.
Efter att regionen ändå bestämde sig för att sätta upp en diagnostik tycker också Johan Kaarme att arbetet gick snabbt.
Med tanke på det du vet i dag önskar du att Gävleborgs laboratorium hade satt upp en diagnostik tidigare än ni gjorde?
– Det är svårt att ge ett svar utan att kritisera agerandet som var då, men vid nästa eventuella pandemi tror jag vi har dragit lärdomar att vara tidigare på banan i allt. Men jag tycker att vårt labb har jobbat otroligt bra med det här.
Enligt flera smittskyddsläkare som Ekot talat med hade en större provtagningskapacitet tidigt under epidemin kunnat bidra till att bromsa smittspridningen i Sverige.
Den 12 mars, efter att Sverige börjat få tecken på samhällsspridning och Världshälsoorganisation klassificerat virusutbrottet som en pandemi, var det fortfarande färre än hälften av regionernas mikrobiologiska laboratorier som kommit igång med egen diagnostik. Det är sex veckor efter Folkhälsomyndighetens uppmaning.
– Ja, det hade säkert kunnat gå snabbare, och då handlar det om en prioritering. Allt från högsta ledningen i regionen ner till de kliniska mikrobiologiska laboratorierna för att säkerställa att resurser finns, säger Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndigheten.