×

我們使用cookies幫助改善LingQ。通過流覽本網站,表示你同意我們的 cookie policy.


image

Ekot (with Audio), Medelhavsländer kritiska till EU:s migrationspakt

Medelhavsländer kritiska till EU:s migrationspakt

2020-11-28 11:36:00

Det går trögt att få ihop en ny gemensam migrationspolitik för EU. Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien har redan tidigare gett tummen ner för det förslag, som kommissionär Ylva Johansson lagt fram, men nu skriver också fyra Medelhavsländer att de är negativa.

Det är Grekland, Italien, Spanien och Malta som går emot Ylva Johansson förslag.

Vi kommer att stå med fler läger som Moria på Lesbos, överfulla och permanenta, om den föreslagna migrationspakten blir verklighet, befarar de fyra Medelhavsländerna. Det är till Grekland, Italien, Spanien och Malta, som merparten flyktingar och migranter kommer först och enligt farhågorna riskerar att bli kvar.

Att snabbscreena nyanlända inom fem dagar, som föreslås, kommer inte att fungera, menar Medelhavsländerna utan kräver i stället mer solidaritet av övriga inom EU.

De fyra vill ha tydliga regler om hur ansvaret för de asylsökande ska kunna fördelas jämnare inom EU och kräver också att EU satsar mer pengar på länder varifrån de nyanlända kommer.

Men länder som Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien motsatte sig redan hösten 2015 en omfördelning. De är nu erbjudna att i stället för att ta emot människor, sköta avvisningar av de som fått avslag.

Ingen bra idé, tror de, väl medvetna om att avvisningar i praktiken är svåra att genomföra. Deras oro handlar om att de ska stå med människor som de inte ville ha men som inte heller går att avvisa. Dessa länder gör också tummen ner till Ylva Johanssons förslag.

Förslaget till en ny gemensam migrationspolitik presenterades den 23 september. Två månader har gått och alla ser ut att vara tillbaka i sina skyttegravar. Positionerna ser låsta ut och med coronapandemin går förhandlingarna trögt. Ett nytt inrikesministermöte är inplanerat den 14 december.


Medelhavsländer kritiska till EU:s migrationspakt

2020-11-28 11:36:00

Det går trögt att få ihop en ny gemensam migrationspolitik för EU. Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien har redan tidigare gett tummen ner för det förslag, som kommissionär Ylva Johansson lagt fram, men nu skriver också fyra Medelhavsländer att de är negativa.

Det är Grekland, Italien, Spanien och Malta som går emot Ylva Johansson förslag.

Vi kommer att stå med fler läger som Moria på Lesbos, överfulla och permanenta, om den föreslagna migrationspakten blir verklighet, befarar de fyra Medelhavsländerna. Det är till Grekland, Italien, Spanien och Malta, som merparten flyktingar och migranter kommer först och enligt farhågorna riskerar att bli kvar.

Att snabbscreena nyanlända inom fem dagar, som föreslås, kommer inte att fungera, menar Medelhavsländerna utan kräver i stället mer solidaritet av övriga inom EU.

De fyra vill ha tydliga regler om hur ansvaret för de asylsökande ska kunna fördelas jämnare inom EU och kräver också att EU satsar mer pengar på länder varifrån de nyanlända kommer.

Men länder som Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien motsatte sig redan hösten 2015 en omfördelning. De är nu erbjudna att i stället för att ta emot människor, sköta avvisningar av de som fått avslag.

Ingen bra idé, tror de, väl medvetna om att avvisningar i praktiken är svåra att genomföra. Deras oro handlar om att de ska stå med människor som de inte ville ha men som inte heller går att avvisa. Dessa länder gör också tummen ner till Ylva Johanssons förslag.

Förslaget till en ny gemensam migrationspolitik presenterades den 23 september. Två månader har gått och alla ser ut att vara tillbaka i sina skyttegravar. Positionerna ser låsta ut och med coronapandemin går förhandlingarna trögt. Ett nytt inrikesministermöte är inplanerat den 14 december.