×

我們使用cookies幫助改善LingQ。通過流覽本網站,表示你同意我們的 cookie policy.


image

Ekot (with Audio), Svårt att utreda vem som pratar vid telefonavlyssning

Svårt att utreda vem som pratar vid telefonavlyssning

2020-11-16 05:31:00

Telefonavlyssning kan komma att användas mer i brottsutredningar framöver - men det saknas resurser för att analysera rösterna i större mängder inspelade samtal.

I ett av Sveriges hittills största narkotikamål riktade domstolen skarp kritik mot att två vanliga poliser – och inte experter – skulle försöka avgöra vem av de misstänkta som pratade på inspelningen.

– Som jag ser det så har analyserna gått till på ett sånt amatörmässigt sätt att man i princip hade kunnat tagit in vem som helst från gatan och gjort det här, säger Dennis Martinsson, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet Det var i början på 2018 som polisen drog igång en omfattande förundersökning gällande narkotikahandel i stadsdelen Drottninghög i Helsingborg. Bevisningen bestod främst av telefonavlyssning – över 7000 inspelade samtal. Men eftersom flera av de avlyssnade telefonerna användes av olika personer var polisen tvungen att avgöra vem det var som pratade – en arbetsuppgift som landade på två poliser utan särskilt utbildning inom röstanalys. Men tingsrätten var skeptisk. Bland annat hade poliserna gjort röstanalyser av samtal på språk som de inte behärskade, och slagit fast vem det var som pratade trots att det bara uttalats något enstaka ord. Därför kunde inte röstanalyserna ensamma ses som bevis. Nyligen tillsatte regeringen en utredning om hur tvångsmedel såsom telefonavlyssning ska kunna användas i större utsträckning. Frågan är vem som ska hinna göra röstanalyserna. Enligt Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, som nyligen börjat med att göra röstanalyser, tar det uppemot två veckor att göra en enda så kallad talarjämförelse. I Helsingborg yrkade åklagaren på fleråriga fängelsestraff för grova narkotikabrott, men delar av bevismaterialet underkändes och domen blev narkotikabrott av normalgraden och böter.

Dennis Martinsson vid Stockholms Universitet menar att om polisen ska bedriva förundersökningar likt den i Helsingborg, med tusentals avlyssnade samtal, då är det ett problem om röstanalyserna inte kan genomföras på ett professionellt sätt. – Det är klart att det är en svårighet som man måste komma på en lösning på. Om det är så att det används hemliga tvångsmedel i form av avlyssning i den här utsträckningen, säger han.


Svårt att utreda vem som pratar vid telefonavlyssning

2020-11-16 05:31:00

Telefonavlyssning kan komma att användas mer i brottsutredningar framöver - men det saknas resurser för att analysera rösterna i större mängder inspelade samtal.

I ett av Sveriges hittills största narkotikamål riktade domstolen skarp kritik mot att två vanliga poliser – och inte experter – skulle försöka avgöra vem av de misstänkta som pratade på inspelningen.

– Som jag ser det så har analyserna gått till på ett sånt amatörmässigt sätt att man i princip hade kunnat tagit in vem som helst från gatan och gjort det här, säger Dennis Martinsson, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet Det var i början på 2018 som polisen drog igång en omfattande förundersökning gällande narkotikahandel i stadsdelen Drottninghög i Helsingborg. Bevisningen bestod främst av telefonavlyssning – över 7000 inspelade samtal. Men eftersom flera av de avlyssnade telefonerna användes av olika personer var polisen tvungen att avgöra vem det var som pratade – en arbetsuppgift som landade på två poliser utan särskilt utbildning inom röstanalys. Men tingsrätten var skeptisk. Bland annat hade poliserna gjort röstanalyser av samtal på språk som de inte behärskade, och slagit fast vem det var som pratade trots att det bara uttalats något enstaka ord. Därför kunde inte röstanalyserna ensamma ses som bevis. Nyligen tillsatte regeringen en utredning om hur tvångsmedel såsom telefonavlyssning ska kunna användas i större utsträckning. Frågan är vem som ska hinna göra röstanalyserna. Enligt Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, som nyligen börjat med att göra röstanalyser, tar det uppemot två veckor att göra en enda så kallad talarjämförelse. I Helsingborg yrkade åklagaren på fleråriga fängelsestraff för grova narkotikabrott, men delar av bevismaterialet underkändes och domen blev narkotikabrott av normalgraden och böter.

Dennis Martinsson vid Stockholms Universitet menar att om polisen ska bedriva förundersökningar likt den i Helsingborg, med tusentals avlyssnade samtal, då är det ett problem om röstanalyserna inte kan genomföras på ett professionellt sätt. – Det är klart att det är en svårighet som man måste komma på en lösning på. Om det är så att det används hemliga tvångsmedel i form av avlyssning i den här utsträckningen, säger han.