Verbs

瑞典語動詞非常簡單,甚至比英語都簡單。它們在每個時態中都是相同的,不因人稱或數而變化。有四組動詞:

第1-3組是規則動詞(有時稱為弱動詞),第4組是不規則動詞(又稱強動詞)。

祈使語氣

當你要構建動詞的所有其他形式時,從這種形式開始。下達各種命令時使用祈使句。

Lyssna! - 聽!

Stäng fönstret! - 關窗!

Läs texten! - 讀課文!

Tro mig! - 相信我!

Skriv! - 寫!

祈使詞也是動詞的詞幹和基本形式。

詞形變化:規則(弱)動詞

團體祈使詞(詞幹)不定式(詞幹 + -a)現在時(詞幹 + -r/-er)過去時(詞幹 + -de)動名詞(詞幹 + -t)
1.Arbeta!
Fråga!
*att arbeta (工作)
att fråga (問)
arbetar
frågar
arbetade
frågade
(har/hade) arbetat
(har/hade) frågat
2a.Ring! Stäng!att ringa (呼叫)
att stänga (關閉)
ringer
stänger
ringde
stängde
(har/hade) ringt
(har/hade) stängt
2b.Läs!
Köp!
**Kör!
att läsa (閱讀)
att köpa (買)
att köra (駕駛)
läser
köper
r
läste
köpte
körde
(har/hade) läst
(har/hade) köpt
(har/hade) kört
3.Tro!
Må!
att tro (相信)
att må(感覺)
tror
r
trodde
dde
(har/hade) trott
(har/hade) mått

*註:不定式形式的 -a 不用雙寫。

*對於第二個變位中的某些動詞,命令形式和現在式看起來相同。不需要增加額外的 –r 或 –er 來建立動詞的現在式。

第2類分為兩組:以濁輔音結尾的單詞和以無聲輔音結尾的單詞-k, -p, -s, -t,-x..

第2組動詞的幾種類型有略微不同的模式:

  • 對於字幹以-d-t結尾的動詞,只要在過去式中加上-e,去除動名詞中的-d/ -t
    använd - att använda (使用) - använder - använde - använt
    gift - att gifta (結婚) - gifter - gifte - gift
  • 詞幹以 -mm-nn結尾的動詞,在過去時添加-de和動名詞添加-t前,去掉一個 mn
    glöm - att glömma (忘記) - glömmer - glömde - glömt
    nn - att känna (感覺) - känner - kände - känt
  • 詞幹以短 äö結尾並且在不定式和過去時有一個額外的 -j的動詞,去掉-j 並在其他時態中有一個長母音:
    välj - att välja (選擇) - väljer - valde - valt

動詞變位:強動詞

第4組是強動詞。它們差異很大,有時和英語一樣,記住不同的時態形式比記憶模式簡單一些。

組 4祈使語氣不定式現在過去動名詞
i-e-i
(長 i)
Skriv!
Skrik!
Bli!
att skriva (寫)
att skrika (尖叫)
att bli (成為)
skriver
skriker
blir
skrev
skrek
blev
skrivit
skrikit
blivit
i-a-u
(短 i)
Drick!
Sitta!
Finns!
att dricka (喝)
att sitta (坐)
(att) finnas (存在)
dricker
sitter
finns
drack
satt
fanns
druckit
suttit
funnits
y-ö-uFlyg!
Frys!
Kryp!
att flyga (飛)
att frysa (冷凍)
att krypa (爬)
flyger
fryser
kryper
flög
frös
kröp
flugit
frusit
krupit
ju-ö-uSjung!
Bjud!
Njut!
att sjunga (唱歌)
att bjuda (邀請)
att njuta(享受)
sjunger
bjuder
njuter
sjöng
bjöd
njöt
sjungit
bjudit
njutit

其他一些時態:

祈使語氣不定式現在過去動名詞
Dra! att dra (拉)drardrogdragit
Bär! att bära (攜帶)bärbarburit
Kom! att komma (來)kommerkomkommit
Ät! att äta(吃)äteråtåtit
Var! att vara(成為)ärvarvarit

不規則動詞

不規則動詞不適配任何模式,需要單獨學習。其中一些是:

祈使語氣不定式現在過去動名詞
Betala!
Koka!
att betala(支付)
att koka (煮沸)
betalar
kokar
betalade/betalte
kokade/kokte
(har/hade) betalt
(har/hade) kokt
Gör!
Ha!
-
-
Säg!
Vet!
-
att göra (做)
att ha (有)
att kunna (能夠)
att skola (將要)
att säga (說)
att veta (知道)
att vilja(想要)
gör
har
kan
ska
säger
vet
vill
gjorde
hade
kunde
skulle
sa(de)
visste
ville
(har/hade) gjort
(har/hade) haft
(har/hade) kunnat
(har/hade) skolat
(har/hade) sagt
(har/hade) vetat
(har/hade) velat
Be!
Dö!
Få!
Ge!
Gå!
Le!
Se!
Stå!
att be(問)
att dö(死)
att få(得到)
att ge(給)
att gå(去)
att le (微笑)
att se(看)
att stå(站立)
ber
dör
får
ger
går
ler
ser
står
bad
dog
fick
gav
gick
log
såg
stod
(har/hade) bett
(har/hade) dött
(har/hade) fått
(har/hade) gett
(har/hade) gått
(har/hade) lett
(har/hade) sett
(har/hade) stått

否定

如要讓句子變成否定形式,只要在動詞後面加上單字 inte 即可:

  1. Jag äter inte. - 我不吃
  2. Han talar inte svenska. - 他不會說瑞典語。

將來時

將來時用單獨的單詞ska(將)表示,不定式沒有標識:

  • Jag ska arbeta. - 我會工作。
  • De ska läsa. - 他們會讀書。

另一種表達未來的方式是使用kommer att(將要去):

  • Du kommer att skriva. - 你要開始寫作了。
  • Vi kommer inte att sova. - 我們不準備睡覺。

第三種表達未來的方式是使用帶時間參考的現在時:

  • Hon arbetar imorgon. - 她明天上班。
  • Ni har ett möte imorgon. - 明天你有個會議。

助動詞

助動詞(情態動詞)常與動詞的不定式組合。

最常見的助動詞有:
brukar (經常做某事) - Jag brukar läsa tidningen. - 我經常看報紙。
får (被允許,可以) - Han får inte röka. - 不允許他抽煙。
kan (能夠,會) - Du kan prata svenska. - 你會說瑞典語。
måste (必須,不得不) - Vi måste äta. - 我們必須吃飯。
vill (願意,想要) - Jag vill köpa en väska. - 我想要買個包。
behöver (需要) - Du behöver gå hem. - 你需要回家。