Verbs
瑞典語動詞非常簡單,甚至比英語都簡單。它們在每個時態中都是相同的,不因人稱或數而變化。有四組動詞:
第1-3組是規則動詞(有時稱為弱動詞),第4組是不規則動詞(又稱強動詞)。
祈使語氣
當你要構建動詞的所有其他形式時,從這種形式開始。下達各種命令時使用祈使句。
Lyssna! - 聽!
Stäng fönstret! - 關窗!
Läs texten! - 讀課文!
Tro mig! - 相信我!
Skriv! - 寫!
祈使詞也是動詞的詞幹和基本形式。
詞形變化:規則(弱)動詞
團體 | 祈使詞(詞幹) | 不定式(詞幹 + -a) | 現在時(詞幹 + -r/-er) | 過去時(詞幹 + -de) | 動名詞(詞幹 + -t) |
1. | Arbeta! Fråga! | *att arbeta (工作) att fråga (問) | arbetar frågar | arbetade frågade | (har/hade) arbetat (har/hade) frågat |
2a. | Ring! Stäng! | att ringa (呼叫) att stänga (關閉) | ringer stänger | ringde stängde | (har/hade) ringt (har/hade) stängt |
2b. | Läs! Köp! **Kör! | att läsa (閱讀) att köpa (買) att köra (駕駛) | läser köper kör | läste köpte körde | (har/hade) läst (har/hade) köpt (har/hade) kört |
3. | Tro! Må! | att tro (相信) att må(感覺) | tror mår | trodde mådde | (har/hade) trott (har/hade) mått |
*註:不定式形式的 -a 不用雙寫。
*對於第二個變位中的某些動詞,命令形式和現在式看起來相同。不需要增加額外的 –r 或 –er 來建立動詞的現在式。
第2類分為兩組:以濁輔音結尾的單詞和以無聲輔音結尾的單詞-k, -p, -s, -t,或-x..
第2組動詞的幾種類型有略微不同的模式:
-
對於字幹以-d或-t結尾的動詞,只要在過去式中加上-e,去除動名詞中的-d/ -t :
använd - att använda (使用) - använder - använde - använt
gift - att gifta (結婚) - gifter - gifte - gift -
詞幹以 -mm和-nn結尾的動詞,在過去時添加-de和動名詞添加-t前,去掉一個 m或n:
glöm - att glömma (忘記) - glömmer - glömde - glömt
känn - att känna (感覺) - känner - kände - känt -
詞幹以短 ä或ö結尾並且在不定式和過去時有一個額外的 -j的動詞,去掉-j 並在其他時態中有一個長母音:
välj - att välja (選擇) - väljer - valde - valt
動詞變位:強動詞
第4組是強動詞。它們差異很大,有時和英語一樣,記住不同的時態形式比記憶模式簡單一些。
組 4 | 祈使語氣 | 不定式 | 現在 | 過去 | 動名詞 |
i-e-i (長 i) | Skriv! Skrik! Bli! | att skriva (寫) att skrika (尖叫) att bli (成為) | skriver skriker blir | skrev skrek blev | skrivit skrikit blivit |
i-a-u (短 i) | Drick! Sitta! Finns! | att dricka (喝) att sitta (坐) (att) finnas (存在) | dricker sitter finns | drack satt fanns | druckit suttit funnits |
y-ö-u | Flyg! Frys! Kryp! | att flyga (飛) att frysa (冷凍) att krypa (爬) | flyger fryser kryper | flög frös kröp | flugit frusit krupit |
ju-ö-u | Sjung! Bjud! Njut! | att sjunga (唱歌) att bjuda (邀請) att njuta(享受) | sjunger bjuder njuter | sjöng bjöd njöt | sjungit bjudit njutit |
其他一些時態:
祈使語氣 | 不定式 | 現在 | 過去 | 動名詞 |
Dra! | att dra (拉) | drar | drog | dragit |
Bär! | att bära (攜帶) | bär | bar | burit |
Kom! | att komma (來) | kommer | kom | kommit |
Ät! | att äta(吃) | äter | åt | åtit |
Var! | att vara(成為) | är | var | varit |
不規則動詞
不規則動詞不適配任何模式,需要單獨學習。其中一些是:
祈使語氣 | 不定式 | 現在 | 過去 | 動名詞 |
Betala! Koka! | att betala(支付) att koka (煮沸) | betalar kokar | betalade/betalte kokade/kokte | (har/hade) betalt (har/hade) kokt |
Gör! Ha! - - Säg! Vet! - |
att göra (做) att ha (有) att kunna (能夠) att skola (將要) att säga (說) att veta (知道) att vilja(想要) |
gör har kan ska säger vet vill |
gjorde hade kunde skulle sa(de) visste ville |
(har/hade) gjort (har/hade) haft (har/hade) kunnat (har/hade) skolat (har/hade) sagt (har/hade) vetat (har/hade) velat |
Be! Dö! Få! Ge! Gå! Le! Se! Stå! |
att be(問) att dö(死) att få(得到) att ge(給) att gå(去) att le (微笑) att se(看) att stå(站立) |
ber dör får ger går ler ser står |
bad dog fick gav gick log såg stod |
(har/hade) bett (har/hade) dött (har/hade) fått (har/hade) gett (har/hade) gått (har/hade) lett (har/hade) sett (har/hade) stått |
否定
如要讓句子變成否定形式,只要在動詞後面加上單字 inte 即可:
- Jag äter inte. - 我不吃
- Han talar inte svenska. - 他不會說瑞典語。
將來時
將來時用單獨的單詞ska(將)表示,不定式沒有標識:
- Jag ska arbeta. - 我會工作。
- De ska läsa. - 他們會讀書。
另一種表達未來的方式是使用kommer att(將要去):
- Du kommer att skriva. - 你要開始寫作了。
- Vi kommer inte att sova. - 我們不準備睡覺。
第三種表達未來的方式是使用帶時間參考的現在時:
- Hon arbetar imorgon. - 她明天上班。
- Ni har ett möte imorgon. - 明天你有個會議。
助動詞
助動詞(情態動詞)常與動詞的不定式組合。
最常見的助動詞有:
brukar (經常做某事) - Jag brukar läsa tidningen. - 我經常看報紙。
får (被允許,可以) - Han får inte röka. - 不允許他抽煙。
kan (能夠,會) - Du kan prata svenska. - 你會說瑞典語。
måste (必須,不得不) - Vi måste äta. - 我們必須吃飯。
vill (願意,想要) - Jag vill köpa en väska. - 我想要買個包。
behöver (需要) - Du behöver gå hem. - 你需要回家。