×

We use cookies to help make LingQ better. By visiting the site, you agree to our cookie policy.


image

filosofi, Filosofiska frågor: Den fria viljans problem

Filosofiska frågor: Den fria viljans problem

Vi har alla en upplevelse av att vi är fria i vårt agerande. Vi väljer vad vi säger, vi väljer vad vi gör.

Vi kan välja att agera på våra impulser eller välja att inte leva ut dem.

Trots detta frågar sig många filosofer, och har gjort så under långt tid,

om vi verkligen är så fria som vi upplever oss vara.

Många menar till och med att vår upplevelse av inflytande över vårt agerande är en mental

efterkonstruktion av ett handlande som var oundvikligt eller rent av förbestämt.

De menar därmed att du inte kunnat göra något annat i denna stund än att titta på just detta.

Vi kommer här att titta närmare på problemet med den fria viljan.

Den fria viljan kan definieras som möjligheten att man hade kunnat handla annorlunda.

Problemet tar sin utgångspunkt i att vi lever i en determinerad värld,

det vill säga en värld där naturen är orsaksbestämd.

Ett äpple faller inte till marken därför att det bestämt sig för att lämna grenen,

utan på grund av en komplex mängd av orsak-verkan.

Några av de variabler som påverkar när äpplet faller är; äpplets storlek och massa, trädets storlek och ålder,

grenens tjocklek, eventuella genetiska defekter, höjd över marken, temperatur, nederbörd, vindar,

tid på året, yttre påverkan i form av djur, och så vidare...

Vad som slutligen får ett äpple att falla vid exakt en viss tidpunkt är alltför komplext för en människa att

kunna räkna ut – vi kan omöjligen känna till alla variabler.

Trots detta är de flesta överens om att om vi kände till alla förutsättningar

så skulle vi kunna räkna ut exakt när äpplet skulle falla.

Äpplets öde är därmed determinerat.

Ibland används i dessa diskussioner termen ”förbestämt”,

ofta tänkt som synonymt med determinerat.

Man kanske säger att det därför är förbestämt när äpplet kommer att falla.

Det finns dock en poäng i att inte använda denna term då termen ”förbestämt” antyder att någon,

ofta tolkat som Gud, på förhand har bestämt när saker ska ske.

Detta är i regel inte vad vi menar, även om det givetvis finns teorier

om att alla händelser utspelar sig efter Guds förbestämda plan.

Naturen är alltså determinerad, den går teoretiskt att förutsäga om man kan alla parametrar.

Detta gäller också exempelvis fysikaliska eller ekonomiska system.

Har man kunskap om en projektils utgångshastighet, utgångsriktning, form, vindens styrka,

luftfuktighet, höjd över havet osv kan man avgöra exakt var den kommer att landa.

Varför skulle då människan skilja sig från de grundläggande förutsättningar

som verkar gälla för allt annat i universum?

Skulle vi och vår hjärna inte lyda under samma orsak-verkan som allt annat,

vi är ju trots allt uppbyggda av samma materia?

Varje gång du tar ett beslut om något,

så fattar du detta beslut utifrån tidigare erfarenheter och de aktuella förutsättningarna.

Tänk dig nu en hypotetisk varelse (i filosofi ofta benämnd Laplaces demon) som har kännedom

om varje partikel och varje händelse i universum och har förmåga att analysera allt detta.

Borde då inte denna varelse, med hundra procent inblick i hur din hjärna ser ut och fungerar,

kunna räkna ut vilket beslut du kommer att fatta i nästa stund?

Problemet med den fria viljan åskådliggörs då man gör jämförelsen mellan en mänsklig hjärna och en dator.

Godtar man påståendet att en människa i grund och botten är att betrakta som en avancerad biologisk

maskin (det vill säga att det inte finns någon ”magisk ingrediens”, t ex en själ) så kan man ställa sig frågan

om en dator någonsin kommer att kunna ta helt fria och självständiga beslut?

Många svarar spontant nej på den frågan med hänvisning till att en dator alltid

följer de regler som vi har satt upp för dess tänkande, och att en dator trots sin

enorma kapacitet alltid är och förblir en glorifierad miniräknare.

Datorn kan ge oss till synes intelligenta och självständiga svar men bakom detta ligger ett

strikt följande av rutiner skapade av ett program eller en programmerare.

Den hade aldrig kunna ge oss ett annat svar under exakt samma omständigheter.

Visst finns det stora skillnader mellan en människa och en dator,

däribland att vi är gjorda av kött och blod medan datorn är en maskin.

Men är det verkligen en relevant skillnad?

Är det inte hjärnans funktion, vad den åstadkommer eller leder till som är det intressanta?

Det finns i dagsläget inte mycket som tyder på att vi i framtiden

inte skulle kunna få motsvarande funktionalitet utifrån annat material.

Ingen skulle exempelvis hävda att matematiken inte var lika sann bara för att svaret kom från en dator,

en miniräknare eller en kulram och inte från en mänsklig hjärna.

Att en dator är konstruerad av människor är heller inget motargument. Säg den människa som inte är det.

Att datorns ”tänkande” baseras på rutiner och algoritmer är givetvis sant,

men det diskvalificerar inte nödvändigtvis datorn.

Datorer kan redan idag lära sig saker på egen hand och gå utöver det som från början lärdes dem.

Dessutom är den mänskliga hjärnan full med motsvarande ”rutiner och algoritmer”,

strukturerade som ett neuralt nätverk i vår hjärna. Det är därför vi kan lära oss saker och tänka.

Ett exempel på en ”tänkande” dator kapabel att ta egna beslut är IBMs Watson,

en artificiell intelligens som tolkar naturligt språk.

År 2011 vann Watson den amerikanska versionen av Jeopardy! mot de mänskliga finalisterna.

Watson är ingen vanlig dator utan består av 90 hopkopplade servrar.

Ingen hävdar att Watson har någon fri vilja, men prestationen illustrerar väl den tekniska utvecklingen.

Så menar man att en dator aldrig kommer kunna åtnjuta äkta fri vilja

så har man en utmaning i att förklara hur människan kan det.

I en undersökning från Max Planck-institutet i Leipzig och Bernstein Center for Computational Neuroscience

i Berlin från 2008 undersöktes 14 friska försökspersoner med hjälp av en hjärn-scanner.

Slumpmässiga bokstäver visades på en skärm, en ny bokstav varje halvsekund.

Personerna fick trycka på en knapp närhelst de kände för det under försökets gång.

Försökspersonerna fick därefter ange vilken bokstav som hade visats i det ögonblick

som de bestämde sig för att trycka på knappen.

På så vis visste forskarna när försökspersonerna ansåg sig ha fattat beslutet.

I genomsnitt tog det en sekund mellan medveten tanke och handling.

Det intressanta är att ett område i försökspersonernas beslutsområde i hjärnan började arbeta

sju sekunder innan den medvetna tanken, allt enligt hjärn-scannern.

Den omedvetna beslutsprocessen påbörjas alltså först, därefter blir vårt medvetande ”informerat” om beslutet.

Först i denna stund tror vi oss också ta själva beslutet.

Detta gäller givetvis inte för situationer som kräver ett snabbt agerande från vår sida,

exempelvis när vi kör bil eller står inför en livshotande situation.

Kanske, däremot, när vi byter kanal på tv:n eller väljer vilken bok vi ska läsa.

Uppgiften om att hjärnan fattar beslut innan vi vet om det är inte ny.

Den bygger på forskning från 1980-talet med neurofysiologen Benjamin Libet i spetsen.

Även då gällde det för försökspersoner att trycka på en knapp och Libet upptäckte då som nu

att förändringar i hjärnaktiviteten uppstod strax innan vi anser oss göra ett fritt val.

Även om detta inte nödvändigtvis är samma sak som att försökspersonernas beslut om när

de skulle trycka på knappen var determinerat, så är det ändå ett hårt slag mot den fria viljan.

För om din hjärna på egen hand och helt utan din medvetna inblandning tar ett beslut

så kan detta knappast räknas som ditt fria val.

Tilläggas ska att försökspersonerna i samtliga fall ansåg sig vara helt fria

att trycka på knappen när de så önskade.

De upplevde sig ha tagit beslutet i samma stund som de utförde handlingen.

Man kan ställa sig frågan vad det spelar för roll om vi faktiskt har en fri vilja eller ej.

Så längre vi har upplevelsen av en fri vilja så flyter allt på som vanligt i vilket fall.

Detta är i och för sig helt sant, men om det inte finns någon fri vilja så skulle detta få

oerhörda konsekvenser för bland annat moralen, för rätt och fel.

Etik och moral handlar om att välja rätt eller fel.

Handlingar som bryter mot vår etik varierar från olämpligt (till exempel att ladda ner en

upphovsrättsskyddad fil) till grovt kriminellt (mord och våldtäkt).

Förbrytare får sedan sitt straff baserat på hur mycket de bröt mot våra lagar och förordningar,

som i sin tur är baserade på vår uppfattning av etik och moral (rätt och fel).

Men om våra handlingar är determinerade betyder det att en brottsling aldrig hade kunnat agera annorlunda.

Personen hade lika mycket påverkan på sin handling som äpplet som faller från trädet.

Men hur kan man då motivera att personen ska straffas?

Men vi kan också vända på resonemanget och hävda att det är oproblematiskt att straffa brottslingar,

även om de inte själva kunnat påverka att brottet begicks.

Vi kan nämligen med lätthet peka på att straffet på samma sätt som brottet är determinerat.

Vi hade alltså aldrig kunnat välja att inte straffa dem.

Ett problem med determinismen är att man lätt hamnar i en ”du hade inte kunnat agera annorlunda,

jag hade inte kunnat agera annorlunda”-diskussion.

Det är lätt att hänvisa till att vad som än sägs så är det determinerat

och ingenting annat hade någonsin kunnat sägas eller tänkas.

Ett svar på vad som möjliggör vårt ”undantag” från den i övrigt determinerade världen är att Gud gett oss fri vilja.

På detta sätt tycker sig kristendomen effektivt ha löst problemet, men alla håller inte med.

Vad händer om man är ateist, om man nu inte tror på Gud?

Fram till relativt nyligen så var detta ett besvärande problem för såväl filosofin som naturvetenskapen.

Man hade lyckats förklara hur vår värld fungerar så till den milda grad

att den fria viljan tycktes omöjlig att inkludera.

Sedan upptäckte vi kvantfysiken, något som ger oss en teoretisk möjlighet att ”bryta mot” naturlagarna.

Kanske är det så att kvantfysikens sant slumpmässiga och icke-determinerade värld

möjliggör människans fria beslut?

Hur detta skulle fungera vet vi inte, men det är en inte helt orimlig förhoppning.

Om inte annat så ställer kvantfysiken till besvär för den tidigare omnämnda Laplaces demon,

alltså den hypotetiska varelse som med inblick i allt skulle kunna förutsäga dina handlingar.

Heisenbergs osäkerhetsprincip visar att det inte med exakthet går att

känna till både en partikels position och dess rörelse.

Det är alltså inte som man lätt skulle kunna tro att varje partikel har ett bestämt läge

och en bestämd rörelse vid varje given tidpunkt.

Avslutningsvis kan tilläggas att det finns olika nivåer av determinism.

Inte alla determinister menar att vi inte har några fria val över huvud taget,

utan pekar snarare på att valen kanske inte är så många som vi upplever dem vara.

I vilket fall så är frågan om huruvida vi har en fri vilja intressant och värd att fundera på.

Filosofiska frågor: Den fria viljans problem Philosophische Fragen: Das Problem des freien Willens Φιλοσοφικά ζητήματα: Το πρόβλημα της ελεύθερης βούλησης Philosophical issues: The problem of free will Cuestiones filosóficas: El problema del libre albedrío Questions philosophiques : Le problème du libre arbitre

Vi har alla en upplevelse av att vi är fria i vårt agerande. Vi väljer vad vi säger, vi väljer vad vi gör.

Vi kan välja att agera på våra impulser eller välja att inte leva ut dem.

Trots detta frågar sig många filosofer, och har gjort så under långt tid, Sin embargo, muchos filósofos se hacen esta pregunta, y lo han hecho durante mucho tiempo,

om vi verkligen är så fria som vi upplever oss vara.

Många menar till och med att vår upplevelse av inflytande över vårt agerande är en mental

efterkonstruktion av ett handlande som var oundvikligt eller rent av förbestämt. reconstrucción de una acción inevitable o incluso predeterminada.

De menar därmed att du inte kunnat göra något annat i denna stund än att titta på just detta.

Vi kommer här att titta närmare på problemet med den fria viljan.

Den fria viljan kan definieras som möjligheten att man hade kunnat handla annorlunda.

Problemet tar sin utgångspunkt i att vi lever i en determinerad värld, El problema radica en que vivimos en un mundo determinado,

det vill säga en värld där naturen är orsaksbestämd. es decir, un mundo en el que la naturaleza está determinada causalmente.

Ett äpple faller inte till marken därför att det bestämt sig för att lämna grenen, Una manzana no cae al suelo porque haya decidido abandonar la rama,

utan på grund av en komplex mängd av orsak-verkan. sino por un complejo conjunto de relaciones causa-efecto.

Några av de variabler som påverkar när äpplet faller är; äpplets storlek och massa, trädets storlek och ålder,

grenens tjocklek, eventuella genetiska defekter, höjd över marken, temperatur, nederbörd, vindar, grosor de las ramas, posibles defectos genéticos, altura sobre el suelo, temperatura, precipitaciones, vientos,

tid på året, yttre påverkan i form av djur, och så vidare... época del año, influencias externas en forma de animales, etc...

Vad som slutligen får ett äpple att falla vid exakt en viss tidpunkt är alltför komplext för en människa att

kunna räkna ut – vi kan omöjligen känna till alla variabler.

Trots detta är de flesta överens om att om vi kände till alla förutsättningar A pesar de ello, la mayoría de la gente está de acuerdo en que si conociéramos todos los requisitos previos...

så skulle vi kunna räkna ut exakt när äpplet skulle falla.

Äpplets öde är därmed determinerat.

Ibland används i dessa diskussioner termen ”förbestämt”, A veces se utiliza el término "predeterminado" en estos debates,

ofta tänkt som synonymt med determinerat.

Man kanske säger att det därför är förbestämt när äpplet kommer att falla. Se podría decir que, por tanto, está predeterminado cuándo caerá la manzana.

Det finns dock en poäng i att inte använda denna term då termen ”förbestämt” antyder att någon, Sin embargo, es conveniente no utilizar este término, ya que el término "predeterminado" implica que alguien,

ofta tolkat som Gud, på förhand har bestämt när saker ska ske. a menudo interpretado como Dios, ha predeterminado cuándo sucederán las cosas.

Detta är i regel inte vad vi menar, även om det givetvis finns teorier Generalmente no nos referimos a esto, aunque por supuesto hay teorías que incluyen

om att alla händelser utspelar sig efter Guds förbestämda plan. que todos los acontecimientos se desarrollan según el plan predeterminado de Dios.

Naturen är alltså determinerad, den går teoretiskt att förutsäga om man kan alla parametrar. Por tanto, la naturaleza está determinada, se puede predecir teóricamente si se conocen todos los parámetros.

Detta gäller också exempelvis fysikaliska eller ekonomiska system. Esto también se aplica, por ejemplo, a los sistemas físicos o económicos.

Har man kunskap om en projektils utgångshastighet, utgångsriktning, form, vindens styrka, Conocer la velocidad inicial de un proyectil, su dirección de salida, su forma y la fuerza del viento,

luftfuktighet, höjd över havet osv kan man avgöra exakt var den kommer att landa. humedad, altura sobre el nivel del mar, etc. se puede determinar exactamente dónde caerá.

Varför skulle då människan skilja sig från de grundläggande förutsättningar ¿Por qué entonces la humanidad debería ser diferente de las condiciones básicas

som verkar gälla för allt annat i universum?

Skulle vi och vår hjärna inte lyda under samma orsak-verkan som allt annat,

vi är ju trots allt uppbyggda av samma materia? al fin y al cabo, estamos hechos de la misma materia...

Varje gång du tar ett beslut om något, Cada vez que tomes una decisión sobre algo,

så fattar du detta beslut utifrån tidigare erfarenheter och de aktuella förutsättningarna. toma esta decisión basándose en la experiencia pasada y en las condiciones actuales.

Tänk dig nu en hypotetisk varelse (i filosofi ofta benämnd Laplaces demon) som har kännedom Ahora imaginemos un ser hipotético (a menudo denominado en filosofía el demonio de Laplace) que tiene conocimiento de

om varje partikel och varje händelse i universum och har förmåga att analysera allt detta.

Borde då inte denna varelse, med hundra procent inblick i hur din hjärna ser ut och fungerar, ¿No debería esta criatura, con una visión del 100% de cómo es y funciona tu cerebro,

kunna räkna ut vilket beslut du kommer att fatta i nästa stund? ser capaz de averiguar qué decisión tomarás en el momento siguiente?

Problemet med den fria viljan åskådliggörs då man gör jämförelsen mellan en mänsklig hjärna och en dator. El problema del libre albedrío se ilustra con la comparación entre un cerebro humano y un ordenador.

Godtar man påståendet att en människa i grund och botten är att betrakta som en avancerad biologisk Si se acepta la afirmación de que un ser humano debe considerarse esencialmente como un ser biológico avanzado

maskin (det vill säga att det inte finns någon ”magisk ingrediens”, t ex en själ) så kan man ställa sig frågan

om en dator någonsin kommer att kunna ta helt fria och självständiga beslut? ¿podrá algún día un ordenador tomar decisiones completamente libres e independientes?

Många svarar spontant nej på den frågan med hänvisning till att en dator alltid

följer de regler som vi har satt upp för dess tänkande, och att en dator trots sin

enorma kapacitet alltid är och förblir en glorifierad miniräknare. enorme capacidad es y siempre será una calculadora glorificada.

Datorn kan ge oss till synes intelligenta och självständiga svar men bakom detta ligger ett

strikt följande av rutiner skapade av ett program eller en programmerare. El estricto cumplimiento de las rutinas creadas por un programa o programador.

Den hade aldrig kunna ge oss ett annat svar under exakt samma omständigheter. Nunca podría habernos dado una respuesta diferente en exactamente las mismas circunstancias.

Visst finns det stora skillnader mellan en människa och en dator,

däribland att vi är gjorda av kött och blod medan datorn är en maskin. incluyendo que nosotros somos de carne y hueso mientras que el ordenador es una máquina.

Men är det verkligen en relevant skillnad?

Är det inte hjärnans funktion, vad den åstadkommer eller leder till som är det intressanta? ¿No es la función del cerebro, lo que consigue o a lo que conduce lo que interesa?

Det finns i dagsläget inte mycket som tyder på att vi i framtiden En la actualidad, hay pocos indicios que sugieran que en el futuro estaremos

inte skulle kunna få motsvarande funktionalitet utifrån annat material. no podrían obtener una funcionalidad equivalente a partir de otros materiales.

Ingen skulle exempelvis hävda att matematiken inte var lika sann bara för att svaret kom från en dator,

en miniräknare eller en kulram och inte från en mänsklig hjärna. una calculadora o un ábaco y no de un cerebro humano.

Att en dator är konstruerad av människor är heller inget motargument. Säg den människa som inte är det. El hecho de que un ordenador esté construido por humanos tampoco es un argumento en contra. Nombra a la persona que no lo es.

Att datorns ”tänkande” baseras på rutiner och algoritmer är givetvis sant, Por supuesto, es cierto que el "pensamiento" informático se basa en rutinas y algoritmos,

men det diskvalificerar inte nödvändigtvis datorn. pero no descalifica necesariamente al ordenador.

Datorer kan redan idag lära sig saker på egen hand och gå utöver det som från början lärdes dem. Los ordenadores ya pueden aprender cosas por sí solos e ir más allá de lo que se les enseñó en un principio.

Dessutom är den mänskliga hjärnan full med motsvarande ”rutiner och algoritmer”, Además, el cerebro humano está lleno de las correspondientes "rutinas y algoritmos",

strukturerade som ett neuralt nätverk i vår hjärna. Det är därför vi kan lära oss saker och tänka. estructurado como una red neuronal en nuestro cerebro. Por eso podemos aprender cosas y pensar.

Ett exempel på en ”tänkande” dator kapabel att ta egna beslut är IBMs Watson,

en artificiell intelligens som tolkar naturligt språk.

År 2011 vann Watson den amerikanska versionen av Jeopardy! mot de mänskliga finalisterna. En 2011, Watson ganó la versión estadounidense de Jeopardy! contra los finalistas humanos.

Watson är ingen vanlig dator utan består av 90 hopkopplade servrar. Watson no es un ordenador corriente, sino que consta de 90 servidores interconectados.

Ingen hävdar att Watson har någon fri vilja, men prestationen illustrerar väl den tekniska utvecklingen.

Så menar man att en dator aldrig kommer kunna åtnjuta äkta fri vilja Esto significa que un ordenador nunca podrá disfrutar de un verdadero libre albedrío.

så har man en utmaning i att förklara hur människan kan det. el reto es explicar cómo pueden hacerlo los humanos.

I en undersökning från Max Planck-institutet i Leipzig och Bernstein Center for Computational Neuroscience En un estudio del Instituto Max Planck de Leipzig y el Centro Bernstein de Neurociencia Computacional.

i Berlin från 2008 undersöktes 14 friska försökspersoner med hjälp av en hjärn-scanner. en Berlín en 2008, se examinó a 14 sujetos sanos utilizando un escáner cerebral.

Slumpmässiga bokstäver visades på en skärm, en ny bokstav varje halvsekund. Se mostraban letras aleatorias en una pantalla, una letra nueva cada medio segundo.

Personerna fick trycka på en knapp närhelst de kände för det under försökets gång. Durante el experimento, los sujetos tenían que pulsar un botón siempre que les apeteciera.

Försökspersonerna fick därefter ange vilken bokstav som hade visats i det ögonblick A continuación, se pidió a los sujetos que indicaran qué letra se había mostrado en el momento en que

som de bestämde sig för att trycka på knappen. que decidieron apretar el botón.

På så vis visste forskarna när försökspersonerna ansåg sig ha fattat beslutet. De este modo, los investigadores sabían cuándo los sujetos sentían que habían tomado la decisión.

I genomsnitt tog det en sekund mellan medveten tanke och handling. Por término medio, transcurrió un segundo entre el pensamiento consciente y la acción.

Det intressanta är att ett område i försökspersonernas beslutsområde i hjärnan började arbeta Curiosamente, una zona del área de toma de decisiones del cerebro de los sujetos empezó a funcionar.

sju sekunder innan den medvetna tanken, allt enligt hjärn-scannern.

Den omedvetna beslutsprocessen påbörjas alltså först, därefter blir vårt medvetande ”informerat” om beslutet. Así que el proceso inconsciente de toma de decisiones comienza primero, y luego nuestra conciencia es "informada" de la decisión.

Först i denna stund tror vi oss också ta själva beslutet. Sólo en este momento creemos que estamos tomando la decisión.

Detta gäller givetvis inte för situationer som kräver ett snabbt agerande från vår sida, Por supuesto, esto no se aplica a las situaciones que requieren una actuación rápida por nuestra parte,

exempelvis när vi kör bil eller står inför en livshotande situation.

Kanske, däremot, när vi byter kanal på tv:n eller väljer vilken bok vi ska läsa. Tal vez, sin embargo, cuando cambiamos de canal en la televisión o elegimos qué libro leer.

Uppgiften om att hjärnan fattar beslut innan vi vet om det är inte ny. La idea de que el cerebro toma decisiones antes de que nos demos cuenta no es nueva.

Den bygger på forskning från 1980-talet med neurofysiologen Benjamin Libet i spetsen.

Även då gällde det för försökspersoner att trycka på en knapp och Libet upptäckte då som nu Incluso entonces, los sujetos tenían que pulsar un botón y Libet descubrió entonces, como ahora, que

att förändringar i hjärnaktiviteten uppstod strax innan vi anser oss göra ett fritt val.

Även om detta inte nödvändigtvis är samma sak som att försökspersonernas beslut om när Aunque esto no es necesariamente lo mismo que las decisiones de los sujetos sobre cuándo utilizar el

de skulle trycka på knappen var determinerat, så är det ändå ett hårt slag mot den fria viljan. se determinó que pulsarían el botón, sigue siendo un duro golpe al libre albedrío.

För om din hjärna på egen hand och helt utan din medvetna inblandning tar ett beslut Porque si tu cerebro toma una decisión por sí solo y sin tu intervención consciente

så kan detta knappast räknas som ditt fria val. esto difícilmente puede contar como tu libre elección.

Tilläggas ska att försökspersonerna i samtliga fall ansåg sig vara helt fria Cabe añadir que, en todos los casos, los sujetos se consideraban completamente libres

att trycka på knappen när de så önskade. pulsar el botón cuando quisieran.

De upplevde sig ha tagit beslutet i samma stund som de utförde handlingen. Sentían que habían tomado la decisión en el momento de realizar la acción.

Man kan ställa sig frågan vad det spelar för roll om vi faktiskt har en fri vilja eller ej.

Så längre vi har upplevelsen av en fri vilja så flyter allt på som vanligt i vilket fall. Mientras tengamos la experiencia del libre albedrío, todo seguirá como siempre.

Detta är i och för sig helt sant, men om det inte finns någon fri vilja så skulle detta få Esto es perfectamente cierto, pero si no hay libre albedrío, esto haría que el

oerhörda konsekvenser för bland annat moralen, för rätt och fel. tremendas consecuencias para, entre otras cosas, la moral, el bien y el mal.

Etik och moral handlar om att välja rätt eller fel.

Handlingar som bryter mot vår etik varierar från olämpligt (till exempel att ladda ner en Las acciones que violan nuestra ética van desde inapropiadas (por ejemplo, descargar un

upphovsrättsskyddad fil) till grovt kriminellt (mord och våldtäkt). archivo protegido por derechos de autor) a delitos graves (asesinato y violación).

Förbrytare får sedan sitt straff baserat på hur mycket de bröt mot våra lagar och förordningar, Los infractores son castigados en función del grado de incumplimiento de nuestras leyes y reglamentos,

som i sin tur är baserade på vår uppfattning av etik och moral (rätt och fel).

Men om våra handlingar är determinerade betyder det att en brottsling aldrig hade kunnat agera annorlunda. Pero si nuestras acciones están determinadas, significa que un criminal nunca podría haber actuado de otro modo.

Personen hade lika mycket påverkan på sin handling som äpplet som faller från trädet. La persona tuvo tanta influencia en su acción como la manzana que cae del árbol.

Men hur kan man då motivera att personen ska straffas? Pero, ¿cómo justificar el castigo a la persona?

Men vi kan också vända på resonemanget och hävda att det är oproblematiskt att straffa brottslingar, Pero también podemos dar la vuelta al argumento y decir que castigar a los delincuentes no es problemático,

även om de inte själva kunnat påverka att brottet begicks. aunque no hayan podido influir en la comisión del delito.

Vi kan nämligen med lätthet peka på att straffet på samma sätt som brottet är determinerat. Podemos señalar fácilmente que la pena se determina del mismo modo que el delito.

Vi hade alltså aldrig kunnat välja att inte straffa dem.

Ett problem med determinismen är att man lätt hamnar i en ”du hade inte kunnat agera annorlunda,

jag hade inte kunnat agera annorlunda”-diskussion.

Det är lätt att hänvisa till att vad som än sägs så är det determinerat Es fácil señalar que todo lo que se dice está determinado

och ingenting annat hade någonsin kunnat sägas eller tänkas.

Ett svar på vad som möjliggör vårt ”undantag” från den i övrigt determinerade världen är att Gud gett oss fri vilja. Una respuesta a lo que hace posible nuestra "exención" de un mundo determinado de otro modo es que Dios nos ha dado libre albedrío.

På detta sätt tycker sig kristendomen effektivt ha löst problemet, men alla håller inte med. De este modo, el cristianismo cree haber resuelto eficazmente el problema, pero no todo el mundo está de acuerdo.

Vad händer om man är ateist, om man nu inte tror på Gud?

Fram till relativt nyligen så var detta ett besvärande problem för såväl filosofin som naturvetenskapen. Hasta hace relativamente poco, éste era un problema problemático tanto para la filosofía como para la ciencia.

Man hade lyckats förklara hur vår värld fungerar så till den milda grad Habían conseguido explicar el funcionamiento de nuestro mundo hasta tal punto que

att den fria viljan tycktes omöjlig att inkludera. que el libre albedrío parecía imposible de incluir.

Sedan upptäckte vi kvantfysiken, något som ger oss en teoretisk möjlighet att ”bryta mot” naturlagarna. Entonces descubrimos la física cuántica, que nos ofrece la posibilidad teórica de "romper" las leyes de la naturaleza.

Kanske är det så att kvantfysikens sant slumpmässiga och icke-determinerade värld Quizá sea cierto que el mundo verdaderamente aleatorio y no determinado de la física cuántica

möjliggör människans fria beslut? ¿permitir que las personas tomen decisiones libremente?

Hur detta skulle fungera vet vi inte, men det är en inte helt orimlig förhoppning. No sabemos cómo funcionaría, pero es una expectativa razonable.

Om inte annat så ställer kvantfysiken till besvär för den tidigare omnämnda Laplaces demon, Aunque sólo sea por eso, la física cuántica está causando problemas al mencionado demonio de Laplace,

alltså den hypotetiska varelse som med inblick i allt skulle kunna förutsäga dina handlingar. es decir, el hipotético ser que, con conocimiento de todo, podría predecir tus acciones.

Heisenbergs osäkerhetsprincip visar att det inte med exakthet går att El Principio de Incertidumbre de Heisenberg demuestra que no es posible determinar con exactitud

känna till både en partikels position och dess rörelse. conocer tanto la posición de una partícula como su movimiento.

Det är alltså inte som man lätt skulle kunna tro att varje partikel har ett bestämt läge Así que no es tan fácil creer que cada partícula tiene una posición fija.

och en bestämd rörelse vid varje given tidpunkt. y un movimiento específico en un momento dado.

Avslutningsvis kan tilläggas att det finns olika nivåer av determinism.

Inte alla determinister menar att vi inte har några fria val över huvud taget, No todos los deterministas creen que no tenemos libertad de elección,

utan pekar snarare på att valen kanske inte är så många som vi upplever dem vara. sino que apunta al hecho de que las opciones pueden no ser tan numerosas como las percibimos.

I vilket fall så är frågan om huruvida vi har en fri vilja intressant och värd att fundera på. En cualquier caso, la cuestión de si tenemos libre albedrío es interesante y merece la pena reflexionar sobre ella.