Pronouns & Determiners

Pronomen

Holländska pronomen består av personliga subjekts- och objektspronomen. De refererar till människor, djur eller ämnen utan att nämna dem särskilt.

Pronomen för subjektObjektets pronomen
1:a person singularisikmij
2:a person singular (informell)jijjou
2:a person singular (formell)uu
3:e person singularis hij / zij / hethem / haar / het
1:a person pluralwijons
2:a person pluraljulliejullie
2:a person plural (formell)uu
3:e person plural (person)zijhun, hen
3:e person plural (objekt)zijhun, hen

Pronomenen i nederländska används på ett mycket likartat sätt som i engelska, med undantag för användningen av T-V-distinktionen, vilket innebär att man använder formella och informella pronomen.

När man tilltalar någon artigt används u; jij används i mindre formella situationer. Tredje person singularis hij är likvärdig med ''han'', zij till ''hon'' och het till ''den''. Pronomenet i andra person plural jullie motsvaras av ''du'', u är det formella form to make references to plural ‘’you’’. The plural u refers to two or more persons but should be conjugated as a singular pronoun:

Gaat u gezellig naar het park

Varje subjekts- och objektspronomen har också en reducerad form som oftast används i talspråket men som också kan vara viktig i skrift. De används för att inte betona pronomenets betydelse i en mening och uttalas obetonat med schwa:

ik → ‘kmij → me
jij → jejou → je
hij → iehem → ‘m
zij → zehaar → ‘r / d’r
het → ‘thet → ‘t
wij → weons → no reduced form
jullie → jejullie → je
zij (person) → zehun, hen → ze
zij (objekt) → Zedie → ze

Possessiva bestämningar

AttributivPredikativ
1:a person singularismijnmijne
2:a person singular (informell)jouwjouwe
2:a person singular (formell)uwuwe
3:e person singularis zijn / haarzijne / hare
1:a person pluralonsonze
2:a person pluraljullie-
2:a person plural (formell)uwuwe
3:e person pluralhunhunne

Possessiva bestämningar som används framför substantiv i attributiv form förblir oböjda med undantag för ons (vår) när de hänvisar till ett substantiv i plural:

De jongens zijn mijn broers
Dit is jouw bord
Dat zijn jullie cijfers
Dit zijn onze auto’s

Predikativa possessiva bestämningar har tillägget -e:

Die pen is de mijne
Dit is jouwe
De sleutel is uwe

Andra personen plural jullie har inget predikativt possessivt bestämningsord, istället läggs van (of) läggs till:

Deze stoel is van jullie (denna stol är din)

Reflexiva pronomen

Objektets pronomenReflexivt pronomen
1:a person singularismijme / mij / mezelf / mijzelf
2:a person singular (informell)jouje / zich / jezelf / zichzelf
2:a person singular (formell)uu / zich / zichzelf / uzelf
3:e person singularis (maskulinum)hemzich / zichzelf
3:e person singularis (femininum)haarzich / zichzelf
3:e person singular (objekt)hetzich / zichzelf
1:a person pluralonsons / onszelf
2:a person pluraljulliezich / zichzelf
2:a person plural (formell)uzich / zichzelf
3:e person plural (person)hun, henzich / zichzelf
3:e person plural (objekt)diezich / zichzelf

För att hänvisa tillbaka till subjektet eller satsen används reflexiva pronomen:

Hij moet uitkijken want hij kan zichzelf bezeren (Han borde se upp för att han kan skada sig själv)
Ik kan mijzelf wel kussen (Jag skulle kunna kyssa mig själv)
De balonnen kunnen uit zichzelf ontploffen (the balloons can explode by themselves)

I de flesta fall kan både en kortare form och en suffixerad form (+zelf) användas. I vissa fall kan endast den suffigerade formen av reflexiva pronomen användas när pronomenet är den betonade delen i meningen:

Ze zullen zichzelf wel redden (de kommer att göra det själva)

I andra fall där pronomenet inte betonas är den kortare formen mer praktisk:

Ik kan het me niet voorstellen (Jag kunde inte föreställa mig det själv)

Reciprokpronomen används när två eller flera personer i meningen refereras tillbaka till. De består av elkaar (varandra / en annan), mekaar (varandra) och elkander (varandra), är den possessiva formen elkaars:

Peter en ik kennen elkaar al heel lang (Peter och jag känner varandra sedan lång tid tillbaka)
Wij zijn elkaars teamleden (vi är varandras lagkamrater)

Demonstrativa bestämningar

Det finns bestämningar i nederländska som beskriver något nära och även bestämningar som beskriver något avlägset. De kan ändras beroende på kön och antal.

Maskulina och feminina substantiv som beskriver något nära används med bestämningen deze och neutrala substantiv med dit i singular:

Deze slager
Deze opleiding
Dit monument

När de är i plural, deze används för maskulinum, femininum och neutrum:

Deze slagers
Deze opleidingen
Deze monumenten

Maskulina och feminina substantiv som beskriver något avlägset används med bestämningen och neutrala substantiv med dat i singular:

Die slager
Die opleiding
Dat monument

När de är i plural används die för maskulinum, femininum och neutrum:

Die slagers
Die opleidingen
Die monumenten

Pronominella adverb

I nederländska är användningen av pronominella adverb mycket vanlig. Pronominaladverbial är en kombination av ett adverb och ett prepositionsadverbial, de bildas med en preposition följt av ett pronomen i omvänd ordning:

Mee + daar; daarmee - Wat moeten we daarmee? (vad ska vi göra med det?)
Op + er; erop - De mannen staan erop (männen står på den)
Mee + overal; overal mee - Daar kun je overal mee op stap (du kan gå hur långt som helst med det)

Interrogativa bestämningar

På nederländska welk, welke, wiens och wat voor används som interrogativa bestämningar. Bestämningarna welk och welke står i vissa fall för engelskans ''which'' samt ''what''; welk används när det efterföljande substantivet är neutrum:

Het huisWelk huis?

Den böjda formen welke används när det efterföljande substantivet är maskulinum eller femininum:

De garageWelke garage?

Det interrogativa bestämningsordet wiens motsvarar engelskans ''whose'', ibland wier används för feminina substantiv. I många fall wie z’n som gör hänvisningar till maskulina och neutrala substantiv och wie d'r som gör hänvisningar till feminina och bestämda substantiv används i stället för wiens som egentligen är informellt men mycket vanligt. Wat voor är likvärdig med ''vad'':

Wat voor muziek luister je naar? (vilken musik lyssnar du på?)

Kvantifierande bestämningar

I nederländska används kvantifierande bestämningar för att hänvisa till kvantiteter, och de består av bestämda och obestämda kvantifierande bestämningar. De vanligaste bestämda bestämningarna är een, twee, drie, eerste, tweede, derde, eenmaal, tweemaal, driemaal, etc:

Twee spinnen lopen over het raam
De derde kat voelde zich meteen thuis

De mest använda obestämda bestämningarna är: veel, weinig, meerdere, enkele, zoveelste, tigste, sommige, etc.:

Veel spinnen liepen over het raam
Sommige stenen werden achtergelaten