Verbs & Tenses
Det finns ett stort antal olika verbböjningar på nederländska. Verben böjs beroende på tempus, stämning, person och om de är singularis eller pluralis. Det finns svaga och starka verb, blandade verb, basverb, förledda och avskiljbara verb.
Förfluten tid
Förfluten tid ändrar om verbet anses vara svagt eller starkt. Svaga verb är de verb som förändras genom att ett suffix läggs till huvudstammen när de böjs i förfluten tid:
Ik kook → Ik kookte
Starka verb är verb som bildas med en vokalförändring i stammen:
Ik zing → Ik zong
Svaga verb i förfluten tid bildas med tillägg av +te i singularis och +ten i plural när stammen slutar på en röstlös konsonant (t, k, f, s, ch, p):
Ik straf → Ik strafte → Wij straften
Verb som inte slutar på någon av dessa konsonanter har tillägget +de i singular och +den i plural:
Ik bestel → Ik bestelde → Wij bestelden
Verbstammar som slutar på t kommer att ha en fördubblad tt och d en fördubblad dd:
Ik praat → Ik praatte
Ik antwoord → Ik antwoordde
Participen i förfluten tid består av en böjning med ge- + stem +d eller t. När verbstammen slutar på en av konsonanterna t, k, f, s, sch, ch eller p, ska det förflutna participet sluta på +t:
Hak → Gehakt
När det inte finns något fall av en ändelse i var och en av dessa konsonanter slutar det förflutna participet i +d:
Haal → Gehaald
Stammar som slutar på t eller d naturligtvis inte kräver någon ytterligare t eller d i presens particip (t.ex. praatin presens particip (t.ex. praat→ gepraat; antwoord → geantwoord). Inget prefix används när verbet självt redan har ett naturligt och obetonat prefix (t.ex. bepalen → bepaald; verenigen → verenigd).
Starka verb byter vokal när de böjs i förfluten tid. Varje starkt verb i singular har inga böjningar i suffix, pluralverb har ett tillägg av +en:
Ik zing (present) → Ik zong → Hij zong → Wij zongen → Jullie zongen
Ik loop → Ik liep → Hij liep → Wij liepen → Jullie liepen
Det förflutna participet av ett starkt verb har prefix ge- + stem + -en:
Bleef → Gebleven
Presens
När verb böjs i presens böjs de beroende på om de hör till indikativ eller konjunktiv och beroende på person:
Singularis | Pluralis | |||
---|---|---|---|---|
Bekräftande | Fråga | Bekräftande | Fråga | |
Ik help | Help ik? | Wij helpen | Helpen wij? | |
Jij helpt | Help jij? | Jullie helpen | Helpen jullie? | |
Hij / zij / het helpt | Helpt hij / zij / het? | Zij helpen | Helpen zij? | |
U helpt | Helpt u? |
I de flesta fall när verbet står tillsammans med ett pronomen i första singularis har det ingen annan böjning än verbstammen.
Andra och tredje singularis pronomen hör ihop med ett verb +t. Ibland har verbet som hör till andra singularis ingen böjning och endast stammen återstår. Verb i pluralis böjs med +en.
Den nuvarande konjunktivstämningen i nederländska uttrycker en handling som ännu inte har inträffat, dessa verb böjs med tillägget +e i singular och +en i plural:
Ik mag → Ik moge → Jullie mogen
Presens particip beskriver alltid en progressiv handling, verben har ett tillägg av infinitiv +d, +end or +ende beroende på det substantiv som de följer med:
Schrijven → Schrijvende jongen
Staan → Staand huis
Imperativformen i presens består endast av verbstammen i singularis och +t för formell andra person:
Loop door
Loopt u door
Framtida tempus
Framtid, som används för att beskriva framtida händelser, används genom att lägga till hjälpverbet zullen (kommer/skall) eller gaan (att gå) med tillägg av ett andra verb i sin infinitiv
Ik | zal / ga +infinitiv | Wij/we | zullen / gaan +infinitiv |
Jij/je/u | zal/zult / gaat + infinitiv | Jullie | zullen / gaan +infinitiv |
Hij/zij | zal / gaat + infinitiv | Zij/ze | zullen / gaan +infinitiv |
Ik zal naar huis lopen
Jullie zullen rijk worden
Ik ga morgen het gras knippen
De vrouwen gaan de vereniging opheffen
Observera att hjälpverben i de flesta fall står efter pronomenet och infinitivverbet i slutet av meningen.
Hjälpverbet zullen är det mer formella sättet att uttrycka något som kommer att inträffa i framtiden. Å andra sidan är hjälpverbet gaan ett mer informellt sätt att uttrycka, de flesta människor använder denna form i det dagliga talade språket.
En annan vanlig form för att uttrycka framtida händelser är att använda enkel presens, i det här fallet är det nödvändigt att nämna den specifika tidpunkt då den kommer att inträffa:
Ik rijd straks naar het stadion (jag kommer att köra till stadion senare)
Patrick speelt morgen tegen een sterker team (Patrick kommer att spela mot ett starkare lag i morgon)
Perfekta tempus
Perfekt framtid
För att göra framtiden perfekt lägg till framtiden zullen (kommer) + presens particip + hebben; den past future perfect görs genom att lägga till zou (should) + past particip + hebben (Participen kan sättas före och efter hebben i båda fallen):
Wij zullen gedanst hebben
Wij zouden gedanst hebben
Perfekt nutid
Presens perfekt görs genom att lägga till presens hebben (att ha) eller zijn (att vara) + presens particip:
Ik heb gedanst
Wij zijn beoordeeld
Perfekt
Perfekt görs genom att lägga till past had/hadden (hade) eller varwaren (var/var) + förflutet particip:
Ik had gedanst
Wij waren beoordeeld
Passiv röst
Passiv röst skapas genom att lägga till worden (kommer att vara) + förfluten particip:
Wij worden beoordeeld
Perfekt passiv
Perfekt passiv bildas genom att lägga till zijn (att vara) + particip i förfluten tid:
Wij worden beoordeeld
Progressiv aspekt
Den progressiva formen skapas genom att lägga till hjälpverbet zijn (att vara) + aan het + infinitiv verb:
De vrouwen zijn aan het lopen
Villkorlig sinnesstämning
Den villkorliga stämningen skapas genom att lägga till hjälpverbet i förfluten tid zou (skulle) i singular och zouden i plural:
Ik zou niet door lopen