Passive Voice
På engelska använder vi verbet to be plus particip i förfluten tid för att bilda passiv röst. På isländska kan du uttrycka detta på liknande sätt, men hjälpverbet kan vera (vara) eller verða (bli). Det finns också ett sätt där det inte används något hjälpverb, men sedan ändras huvudverbet.
Användning av vera (förfluten tid)
Húsin voru eyðilöggð af fólkinu
Husen förstördes av folket
Användning av vera (presens) innebär vanligtvis att du behöver använda formen er verið að
Það er verið að byggja húsið
Huset håller på att byggas
Það er verið að fagna þjóðhátíðardegi Íslands
Islands nationaldag firades
När du bara använder vera i presens fungerar det så här
Það er haldið upp á þjóðhátíðardag Íslands þann 17.júní
Islands nationaldag firades den 17 juni
Danska er töluð í Danmörku
Danska talas i Danmark
Það er barist hart í þessu stríði
Detta krig utkämpas hårt
Men i vissa sammanhang kan det betyda att något faktiskt är avslutat. Speciellt om verbet avslutar meningen
Húsið er byggt
Huset är byggt
Skulle normalt indikera att byggandet av huset är klart
Att använda verða indikerar alltid att det kommer att hända i framtiden
Húsin verða eyðilöggð af fólkinu
Husen kommer att förstöras av folket
Ég verð rekinn úr vinnunni
Jag kommer att bli avskedad från mitt jobb
Använder inte ett hjälpverb
Húsin eyðilögðust í jarðskjálftanum
Husen förstördes i jordbävningen
Berin gerjast í tunnunni
Bären jäses i fatet
Hjälpverbet ger oss information om tiden av handlingen, och particip berättar om vad som hände.
Det betyder alltså att vi bara behöver kunna böjningen av vera/verða för att kunna göra en passiv mening på isländska.
Húsið verður byggt.
Huset kommer att byggas.
I presens kan du använda "er verið" (verbet vera två gånger i följd i olika former) för att ange passiv röst. Det är som att säga "is being" på engelska.
Það er verið að byggja húsið.
Huset håller på att byggas.
Men du kan också låta bli att använda ett hjälpverb och säga: Húsið byggist (närvarande). Húsið byggðist (tidigare)
Detta är ett sätt att säga hur något sker eller skedde, där det sker/skedde på ett passivt sätt. Detta är i allmänhet ett sätt att säga att något sker utan påverkan (eller åtminstone utan medveten påverkan). Det här är en form som ofta används för naturliga processer, t.ex. väder, nedbrytning, jäsning, torkning, kylning och så vidare.
Låt oss titta på skillnaden mellan att subjektet gör något aktivt och att något passivt händer subjektet, där vi använder passiv form utan hjälpverb.
Ég kasta boltanum milli veggja
Jag kastar bollen mellan väggarna
Boltinn kastast milli veggja
Bollen kastas (studsar) mellan väggarna
Ég drap fluguna
Jag dödade flugan
Flugan drapst úr súrefnisskorti
Flugan dödades av syrebrist
Ég drep oft flugur
Jag dödar ofta flugor
Ég drepst úr leiðindum
Jag är döende av tristess
Maðurinn kastaði mér niður af þakinu
Mannen slängde ner mig från taket
Ég kastaðist af þakinu í vindinum
Jag slungades av taket i blåsten
Læknirinn læknaði mig
Läkaren läkte mig
Sárið á fætinum læknaðist á einni viku
Såret på foten läkte på en vecka
Observera att i denna form, dåtid eller nutid, är ändringen av verb det alltid ett tillagt -st i slutet
Du kan lägga till verbet er (är) med adjektivet að (to) to this structure in the present tense. The meaning remains the same. Det är ett lite mindre autentiskt isländskt sätt att säga saker på som har blivit allt vanligare på grund av inflytande från engelskan. Om du använder den i förfluten tid var kommer huvudverbet att ändras till presens.
Boltinn er að kastast milli veggja
Bollen kastas (studsar) mellan väggarna
Ég var að drepast úr leiðindum í viku
Jag dödade av tristess i en vecka
Det visar sig att isländskan stilistiskt sett använder passiv betydligt mindre än engelskan.
Istället för: |
Hér er töluð íslenska. |
Här talas isländska. |
|
testa: |
Hér talar maður íslensku. |
Här talar man isländska. (Här talas isländska.) |
Det finns en annan struktur som liksom överlappar med den passiva rösten semantiskt.
Om vi använder láta som ett hjälpverb (plus infinitiv) har det betydelsen "att få något gjort" utan att vara involverad. Ungefär som ett passivt relaterat till dig själv, eftersom du inte är en aktiv deltagare i händelserna.
Ég læt gera við bílinn minn.
Jag har min bil reparerad.
Hann lætur þvo rúðurnar sínar. Han har sina fönster tvättad.
Naggrísinn lætur klappa sér.
Försökskaninen låter sig själv vara klappad.