Spelling and Pronunciation

Ukrainsk stavning baseras på fyra principer: fonetisk, morfologisk, historisk/traditionell och symbolisk/ideografisk.

Enligt den fonetiska principen stavas ord såsom de uttalas i det skriftliga språket: голова [holov`a] (huvud), рука[ruk`a] (hand).

Den morfologiska principen innebär att den likadana delen av ordet (ordstammen, prefixet, ändelsen) stavas likadant i alla ord oavsett deras uttal: людство [`liutstvo] (mänsklighet), людський [`liuts’ky] (människa).

Den historiska eller traditionella principen betyder att ordets stavning inte kan förklaras så att du helt enkelt måste memorera det: ясний [`yasny] (klar), кишеня [kysh`enia] (ficka), клас [kl`as] (klass).

När det gäller den fjärde principen måste du hitta betydelsen av vardera av två liknande ord för att urskilja dem, fastän de uttalas likartat: компанія [komp`ania] (sällskap) - кампанія [kamp`ania] (kampanj).

Vokaler

Det finns sex vokala ljud: а, о, у, е, и, і vilka indikerar tio vokala bokstäver - а, о, у, е, и, і, ї, є, ю, я. Inga longa eller korta vokala ljud kan hittas.

I processen av att ändra ord och formulera ord, ändras vokalljuden, och detta fenomen kallas för avljud:

Regler

Exempel

I. Vokalerna o, e i ett alternativ till en öppen stavelse med i i den stängda stavelsen.

1. Vokal-avljud sker:

a. när ordet ändras;

b. när ordet formuleras.

2. Avljud sker inte:

a) om ljudet uppstår i ordet eller är frånvarande;

b) i grupperna -ор-, -ер-, -ов- mellan konsonanter;

c) i grupperna -оро-, -оло-, -ере-, -еле-;

d) I neutrala substantiv i genitiv kasus och plural som slutar på -ення.

Київ (Kiev) - Києва (av Kiev),сім (sju) -семи (av de sju)

будова (struktur) - будівник (byggarbetare),село (by) - сільський (lantlig)

день (dag) - дня (av dagen), кінець (slut) - кінця (av slutet)

шовк (silke) - шовку (av silket), вовк (varg) - вовка (av vargen)

коловорот (bubbelpool), шелест (prassel)

значень (av betydelserna) (значення)

II. Vokalen е och о efter ж, ч, ш, щ, дж, й:

a. e kommer före en mjuk konsonant och stavelsen som innehåller e eller и;

b. o kommer före en hård konsonant och stavelserna med а, о, у, и

пшениця (vete), учень (student), черниця (nunna)

бджола (bi), його (hans) , шостий (det sjätte)

III. Vokalt avljud i verbs ordstammar:

a. o alternerar med a i vissa verb som byter dess betydelser;

b. e alternerar med i i ordstammarna av verben i de perfektiva och imperfektiva aspekterna.

гонити (att jaga) - ганяти (att köra), котити (att rulla) - качати (att gunga)

вигребти (att få något utklöst) - вигрібати (att klösa ut),

підмести (att bli sopad) - замітати (att sopa)

Konsonanter

Konsonanter karaktäriseras och klassificeras av följande aspekter:

  1. röst och ljud (arbete i stämbanden);
  2. produktionens plats (aktivt språkorgan);
  3. produktionssätt;
  4. hårdhet och mjukhet (palatalisering);
  5. nasalisering.

Konsonanter

Sonorant

Ljud

Hård

Mjuk

Uttalad

Stum

[в]

[м]

[н]

[н’]

[л]

[л’]

[р]

[р’]

[j]

[б]

[д]

[д’]

[ґ]

[ж]

[з]

[з’]

[дж]

[дз]

[дз’]

[п]

[т]

[т’]

[к]

[ш]

[с]

[с’]

[х]

[ч]

[ц]

[ц’]

[г]

[ф]

[д]

[т]

[з]

[с]

[ц]

[дз]

[л]

[н]

[р]

-

[в]

[м]

[п]

[б]

[ф]

[г]

[ґ]

[х]

[к]

[ж]

[ч]

[ш]

[дж]

[д’]

[т’]

[з’]

[с’]

[ц’]

[дз’]

[л’]

[н’]

[р’]

[j]

Det mjukaste är ljudet [ j ] (bokstaven й), så det kallas alltid för en mjuk konsonant. Andra konsonanter mjuknas i mindre utsträckning, och därför kallas de för mjuknade. Dessa inkluderar: [д'], [т'], [з'], [с'], [ц'], [дз'], [н'], [л'], [р']. Dessutom finns det halvmjuknade konsonanter som framför allt kommer före [ i ]: [б'], [п'], [в], [м'], [ф], [ж'], [ч'], [ш'], [дж'], [ґ'], [к'], [x'], [г'].

De flesta ukrainska konsonanterna är kompatibla med svenska sådana. Två konsonantljud - дж (dzh = j som i engelska jam) och дз (dz som i död zon) - har ingen separat bokstav så de indikeras med två bokstäver. Konsonanterna щ, ц och ч formuleras med två ljud:

щ (shch) = ш + чщастя [shch`astia] (lycka)
ц (ts) = т + с цілувати [tsiluv`aty] (att kyssa)
ч (ch) = т + шчарівний [charivn`y] (underbar)

Avljud

Regler

Exempel

I. Konsonant avljud uppstår i ordförändringar och ordfomuleringar:

г - ж; к - ч; х - ш

a. i vokativ kasus;

b. i ordformulering;

c. i verbala former.

г - з; ґ - дз; к - ц; х - с

a. I böjda former av substantivet;

b. i ordformulering.

(ung man) - юначе

пастух (fårherde) - пастушка (fårdherdinna)

колихати (att vinka) - колишу (jag vinkar)

книга (bok) - книзі (till boken)

грек (grek) - Греція (Grekland)

II. Avljud i verbens ordstammar:

д - дж; ст - щ; зд - ждж; б - бл; з - ж; т - ч; с - ш; п - пл; м - мл; ф - фл; т - д; в - вл.

III. Avljud i olika delar av talet:

д - ж; т - ч

Любити (att älska) - люблю (jag älskar), висіти (att hänga) - вишу (jag hänger), їздити (att köra) - їжджу (jag kör)

Освіта (utbildning) - освічений (utbildad), правда (sanning) - справжній (sant)

För att indikera mjukheten av konsonanten som kommer före, används bokstaven ь (mjukt tecken): лінь [lin’] (lathet), кінь [kin’] (häst). Tecknet ь indikerar inget ljud.

Mjukhetstecken i skrift

Regler

Exempel

Mjukheten av ljud brukar oftast betecknas med:

1. det mjuka tecknet ь;;

2. bokstäverna я, ю, є;

3. bokstaven i

навшпиньках [navshp`yn’kah] (på tårna)

земля [zeml`ia] (mark)

іт [sv`it] (värld)

I. Sätt det mjuka tecknet:

1. i slutet av ett ord och stavelse;

[д’], [т’], [з’], [с’], [ц’], [н’], [л’], [дз’]

2. efter mjuka konsonanter i mitten av stavelsen innan o;

3. i ord med ändelserna -еньк-, -оньк-, -есеньк-, -ісіньк-, -юсіньк-; -зьк-, -ськ-, -цьк-;

4. efter mjuka л innan den följande konsonanten osv.

мідь [mid’] (koppar), тінь [tin’] (skugga) , кінець [kin`ets’] (slut)

сьогодні [s’oh`odni] (idag), льон [l’on] (linne)

малесенький [mal`esen’ky] (pytteliten), тонюсінький [ton`iusin’ky] (väldigt tunn)

близький [blyz’k`y] (nära)

пальці [p`al’tsi] (fingrar), їдальня [jid`al’nia](matsal)

II. Sätt inte det mjuka tecknet:

  1. efter б, п, в, м, ф; ж, дж, ч, ш;

  2. i slutet av en stavelse eller ordet efter р;

  3. efter н innan ж, ч, ш, щ och efter ändelserna -ств(о)-, -ськ(ий)- osv.

вісім [v`isim] (åtta), ніж [nizh] (kniv) , дощ [doshch] (regn)

гіркий [hirk`yi] (sur), секретар [sekret`ar] (sekreterare)

кінчик [k`inchyk] (dricks), менший [m`enshy] (mindre)

Användning av en apostrof

Regler

Exempel

Sätt apostrofen innan я, ю, є, ї

1. I de ukrainska orden:

a. efter б, п, в, м, ф om de inte hamnar efter andra konsonanter (förutom р) vilka tillhör ordstammen;

b. efter ett hårt р;

c. efter б, п, в, м, ф, к, р i egennamn;

d. efter prefix och första delen av sammansatta ord som slutar på en hård konsonant.

кав’ярня [kav`jarnia] (kafé), м’ясо [m`jaso] (kött)

кур’єр [kur`jer] (kurir)

В’ячеслав [vjachesl`av] (Vyacheslav (namnet)), Прип’ять [Pr`ipyat’] (Pripyat, staden)

[pivjevr`opy] (halva Europa)

2. I låneorden:

a. Efter б, п, в, м, ф, г, к, х, ж, ч, ш, р och prefix som slutar på en konsonant;

b. Efter en förkortad partikel де och efter partikeln о i efternamnen.

бар’єр [bar`jer] (barriär), інтерв’ю [interv`ju](intervju)

д’Акоста [dak`osta] (d’Acosta), О’Генрі [oh`enri] (O'Henry)

Sätt inte apostrofen:

1. Innan я, ю, є i de ukrainska orden och låneorden:

a. efter б, п, в, м, ф om den andra konsonanten före (förutom p) tillhör ordstammen;

b. efter б, п, в, м, ф, ж, ч, ш, г, к, х, р vilka designerar mjuka konsonanter.

c. innan йо.

духмяний [dukhm`iany] (doftande), свято [sv`iato] (semester), цвях [tsv`iah] (nagel), men черв’як [tcherv`jak] (mask)

Гюго [hiuh`o] (Hugo), пюре [piur`e] (puré), буря [b`uria] (åskväder)

мільйон [mil`jon] (miljon), серйозний [ser`jozny] (seriös)

Det finns ingen komplett korrespondens mellan ljud och bokstäver i det ukrainska språket: man kan se fler skrivna bokstäver men höra färre av dem uttalas.

Det finns ord med olika betydelser som stavas liknande men låter olika, t. ex. зАмок [z`amok] (slott) and замОк [zam`ok] (lås). Ordens betoningar flyttas till den andra stavelsen beroende på formen av ordet:

стінА [stin`a] (en vägg) - на стінІ [na stin`i] (på väggen)
стІни [st`iny] (väggarna) - на стІнах [na st`inah] (på väggarna).

Uttal

А а

hav

Б б

bord

В в

väldig

Г г

hus

Ґ ґ

groda

Д д

din

Е е

sedd

Є є

mn

Ж ж

kök

З з

zoo

И и

idag

І і

vi

Ї ї

girlang

Й й

jag

К к

kalas

Л л

lim

М м

mamma

Н н

nej

О о

många

П п

pengar

Р р

ris

С с

sång

Т т

trasa

У у

undulat

Ф ф

frisk

Х х

Sju

Ц ц

kattsvans

Ч ч

chailatte

Ш ш

kjol

Щ щ

dusch cha-cha

Ь ь

(mjukt tecken)

Ю ю

juvel

Я я

Jaha