×

Vi använder kakor för att göra LingQ bättre. Genom att besöka sajten, godkänner du vår cookie-policy.


image

filosofi, Existentialism: Friedrich Nietzsche (del 1 av 2)

Existentialism: Friedrich Nietzsche (del 1 av 2)

Hej filosofer, jag heter Joakim och välkommen till den här första av två videor där vi undersöker

Friedrich Nietzsches filosofiska idéer.

Vi kommer att undersöka hans syn på moral, nihilism, lidande, sanning, övermänniskan,

amor fati och evig upprepning.

Nietzsche, kanske mer än någon annan filosof, är öppen för tolkning.

Med uttalanden som ”Det som inte dödar mig gör mig starkare”, ”Gud är död! Och vi har dödat honom!”

och ”Världen är vacker men människan är en sjukdom” är hans filosofi både kittlande och provocerande.

Det är förmodligen därför mer än 20.000 olika böcker har publicerats om honom och hans skrifter.

Han föddes 1844 i en liten by i den östra delen av Tyskland där hans far var präst.

Han ansågs vara ett underbarn och blev professor vid universitetet i Basel vid 24 års ålder.

Hans karriär blev dock inte lyckosam.

Han tröttnade på sina kolleger, gav upp sitt jobb och flyttade till de schweiziska alperna

där han bodde ensam och skrev på sina böcker.

Han var sjuklig, opiumberoende och ogillade sin familj:

”Jag tycker inte om min mor och det är smärtsamt att så mycket som höra min systers röst”.

Kvinnor avvisade honom och hans böcker sålde inte.

Bara 44 år gammal fick han ett mentalt sammanbrott när han såg en häst bli piskad av kusken.

Han sprang över att omfamna hästen skrikandes ”Jag förstår dig!”.

Han återhämtade sig aldrig, sjönk djupt ner i galenskap och spenderade återstoden av sitt liv på mentalsjukhus.

Vidare var han vegetarian, avhållsam vad gäller kaffe och alkohol, samt hade en galet stor mustasch.

Han var starkt påverkad av Schopenhauers tankar om att världen vi uppfattar är vår egen föreställning,

alltså en rent subjektiv upplevelse.

Även om han kom att göra avsteg från dennes filosofi förblev hans livsuppfattning

besläktad med Schopenhauers pessimism.

För Nietzsche var filosofi inte bara abstrakta teorier, utan hade ett praktiskt syfte.

Filosofin avsåg att underlätta framväxten av en ny och bättre typ av människa som ägnade sitt liv åt utveckling,

självförverkligande och livsbejakande – en människa som inte hölls tillbaka av moraliska åsikter

som rätt och fel, en människa som bejakade det djuriska i sig.

Nietzsche såg sig själv som en guide för en sådan person.

”Enbart dessa är mina läsare, mina rättmätiga läsare, mina förbestämda läsare. Vad spelar resten för roll?

Resten är bara människor.”

Centralt i Nietzsches filosofi är begreppet ”Viljan till makt”

som ska ses som en respons till Schopenhauers ”Viljan att leva”.

Där Schopenhauer menar att allt i universum är ett uttryck för viljan att leva, menade Nietzsche att

den huvudsakliga drivkraften inte är liv utan makt – ”en outtömlig, alstrande livskraft”.

Enligt honom är driften att expandera sin makt starkare än driften att anpassa sig och överleva.

Denna vilja till makt finns varhelst det finns liv, och även de starkaste av varelser

kommer att riskera sina liv i sin strävan efter än mer makt.

Till skillnad från Schopenhauer ser dock inte Nietzsche viljan som en negativ kraft

utan som någonting att bejaka även om den ibland kan vara destruktiv.

Medan Schopenhauer ser medlidandet som en positiv utväg,

ter det sig för Nietzsche som en livshämmande faktor.

Detta ska alltså tolkas som en psykologiskt förklaring till mänskligt beteende och en förklaring till varför vi ägnar

oss åt risker i livet, såsom krigföring och konkurrens.

Det är maktsträvan som sporrar människan till allt hon tar sig för: framsteg, ambitioner, självförverkligande,

personlig mognad, önskan att nå högsta möjliga position i livet – allt är produkter av viljan till makt.

Nietzsches exemplifierar med de gamla grekiska hjältarna och aristokraterna som inte huvudsakligen

sökte ett lång liv, utan ett liv med makt, ära och storhet.

Här anar vi också vad som kom att bli Nietzsches stora kamp – ett ifrågasättande av den traditionella moralen.

Om nu viljan till makt är det som driver livet, hur kommer det sig att det ofta anses moraliskt fel

eller fult att stå för den åsikten?

Nietzsche höll med Schopenhauer om att det inte finns någon Gud eller någon odödlig själ.

De var också överens om att livet är en meningslös historia präglad av lidande

och styrd av en irrationell kraft som kan kallas Viljan.

Däremot förkastade han Schopenhauers slutsats att vi bör känna avsky för denna värld.

Han menade tvärtom att vi bör leva våra liv så att vi får ut så mycket som möjligt av dem.

En stor del av Nietzsches filosofi handlar om just detta

– hur vi ska leva ett rikt liv i en meningslös och gudlös värld.

Nietzsche hade extrema saker att säga om kristendomen.

”I hela Nya testamentet finns det endast en person värd att respektera: Pilatus, den romerske ståthållaren”.

Enligt Bibeln var Pontius Pilatus den person som beslöt att korsfästa Jesus.

Kristendomen hade, i Nietzsches tolkning, uppstått från romerska slavar som hade saknat kraften att uppnå

vad de verkligen ville och i stället skapade en filosofi som gjorde dygd av deras feghet.

Kristna, som han benämnde ”die Herde” – flocken, ville också njuta av livet (intellektuella utmaningar,

kreativitet, sex mm) men var för odugliga för att uppnå en hög nivå av njutning och tillfredställelse.

Därför anslöt de sig till en hycklande tro där de fördömde vad de önskade, men var för svaga

för att uppnå – och hyllade vad de råkade ha, men inte efterfrågade.

I det kristna värdesystemet blev sexuell oförmåga till renhet. Svaghet blev godhet. Apati blev tålamod,

och oförmåga till hämnd blev förlåtelse.

Kristendomen var enligt Nietzsche en gigantisk maskin av bittert förnekande.

”Efter att ha kommit i kontakt med en religiös man så känner jag alltid att jag måste tvätta händerna.”

Nietzsche menade att vad som gjort det möjligt för oss människor att lämna djurstadiet

och utveckla en civilisation var att de svaga oupphörligen eliminerades av de starka,

de odugliga av de dugliga, de dumma av de intelligenta.

Tack vare att dessa processer upprepats genom årtusendena

utvecklades människan till den varelse hon är idag.

Men för ca 2000 år sedan hände något olyckligt.

Moralisterna, med Sokrates och Jesus i spetsen, kom då och sa att denna utvecklingsprocess var fel.

De hävdade att det borde finnas lagar som skyddar de svaga mot de starka.

De menade att rättvisa skulle gå före styrka, att jorden skulle tillhöra de lata, inte de företagsamma.

”Självständigt tänkande och kraftfullt intellekt betraktas som farligt;

allt som lyfter en individ över massan skrämmer, och benämns hädanefter som det onda.”

I varje människa finns det en instinkt Nietzsche kallar för flockbeteende,

ett behov av att anpassa sig till massorna.

Ofta kommer detta som uttryck i att man anpassar sin moral, dvs vad man tycker är rätt och fel i samhället.

”Moral är den bästa av alla anordningar för att leda mänskligheten i fördärvet”

förkunnade Nietzsche i boken ”Antikrist”.

En sådan moral, som accepterats av massorna, kallade Nietzsche för slavmoral.

Han menade att denna moral tjänade ett tydligt syfte

– att ge mediokra individer övertygelsen att deras svaghet inte är ett fel, utan en styrka.

”Jag har ofta skrattat åt dessa veklingar som trodde sig vara goda bara för att de saknade klor”,

skrev Nietzsche i ”Så talade Zarathustra”.

På det sättet hävdar slavmoralen att egenskaper den själv saknar är onda.

Genom slavmoralen får de svaga respekt.

Får-lika kvalitéer hyllas som bra, och individer pressas därmed att bli svaga och lydiga.

Vi måste därför, menade Nietzsche, fly slavmoralens bojor och i dess ställe skapa en ny,

självständig och livsbejakande moral – herremoralen.

Vi måste bekämpa slavmoralen som den sjukdom den är, men för att lyckas med detta måste man först

fysiskt skiljas från skocken och leva ett liv i ensamhet.

Nietzsche menade att svaga människor strukturerar sina liv så att de aldrig behöver reflektera

kring existensens svåra frågor.

Men vi måste, för att uppnå storhet i livet, begrunda de frågor som skocken är rädd eller för svag för.

Och för detta behöver vi vår ensamhet.

”För han måste nu tränga ner i tillvarons djup med nyfikna frågor på sina läppar: Varför lever jag?

Vilka lärdomar har livet lärt mig? Hur blir jag vad jag är och varför lider jag av att vara den jag är?”

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

Existentialism: Friedrich Nietzsche (del 1 av 2) |Friedrich||| Existentialismus: Friedrich Nietzsche (Teil 1 von 2) Existentialism: Friedrich Nietzsche (part 1 of 2) Existencialismo: Friedrich Nietzsche (parte 1 de 2) Varoluşçuluk: Friedrich Nietzsche (bölüm 1 / 2) Екзистенціалізм: Фрідріх Ніцше (частина 1 з 2)

Hej filosofer, jag heter Joakim och välkommen till den här första av två videor där vi undersöker |||||||||||||videos|||explore

Friedrich Nietzsches filosofiska idéer. |Nietzsche's|| Friedrich||| Philosophical ideas of Friedrich Nietzsche.

Vi kommer att undersöka hans syn på moral, nihilism, lidande, sanning, övermänniskan, |||||||||||overman |||||||ahlak||acı|gerçeklik|üst insan We will examine his views on morality, nihilism, suffering, truth, the superman,

amor fati och evig upprepning. love|||eternal|recurrence aşk|||| amor fati and eternal repetition. kader aşkı ve sonsuz tekrar.

Nietzsche, kanske mer än någon annan filosof, är öppen för tolkning. ||||||||||yorumlama ||||||||||interpretation Nietzsche, perhaps more than any other philosopher, is open to interpretation. Nietzsche, belki de başka hiçbir filozofdan daha fazla, yoruma açıktır.

Med uttalanden som ”Det som inte dödar mig gör mig starkare”, ”Gud är död! Och vi har dödat honom!” |statements||||||||||||||||killed| |açıklamalar||||||||||||||||| ''Beni öldürmeyen şey beni güçlendirir'', ''Tanrı öldü! Ve biz onu öldürdük!''

och ”Världen är vacker men människan är en sjukdom” är hans filosofi både kittlande och provocerande. |||||||||||||tingling|| |||güzel||||||||||ürkütücü|| and 'The world is beautiful but man is a disease', his philosophy is both titillating and provocative. ve "Dünya güzel ama insan bir hastalıktır" onun felsefesi hem heyecan verici hem de provokatif.

Det är förmodligen därför mer än 20.000 olika böcker har publicerats om honom och hans skrifter. ||probably|||||||published||||| This is probably why more than 20,000 different books have been published about him and his writings. Muhtemelen bu yüzden onun ve yazılarının hakkında 20.000'den fazla farklı kitap yayımlandı.

Han föddes 1844 i en liten by i den östra delen av Tyskland där hans far var präst. 1844'te Almanya'nın doğusundaki küçük bir köyde, babası papazken doğdu.

Han ansågs vara ett underbarn och blev professor vid universitetet i Basel vid 24 års ålder. |was considered|||child prodigy|||||||Basel University||| ||||mucize çocuk|||||||Bazel|||

Hans karriär blev dock inte lyckosam. |career||||successful |||||başarılı olmadı However, his career was not successful.

Han tröttnade på sina kolleger, gav upp sitt jobb och flyttade till de schweiziska alperna ||||colleagues|||||||||Swiss|the Alps |yoruldu||||||||||||| He got fed up with his colleagues, gave up his job and moved to the Swiss Alps

där han bodde ensam och skrev på sina böcker.

Han var sjuklig, opiumberoende och ogillade sin familj: ||sickly|opioid-dependent||disliked|| ||hasta rahatsız zayıf|opioid bağımlısı||sevmiyordu||

”Jag tycker inte om min mor och det är smärtsamt att så mycket som höra min systers röst”. |||||mother||||painful|||||||| "I don't like my mother and it is painful to even hear my sister's voice".

Kvinnor avvisade honom och hans böcker sålde inte. |rejected|||||| |redded|||||| Women rejected him and his books did not sell.

Bara 44 år gammal fick han ett mentalt sammanbrott när han såg en häst bli piskad av kusken. ||||||mental|breakdown|||||||whipped||the driver |||||||zihin krizi|||||||sopalan||şoför

Han sprang över att omfamna hästen skrikandes ”Jag förstår dig!”. |leaped over|||embrace|the horse|screaming||| ||||kucaklamak|||||

Han återhämtade sig aldrig, sjönk djupt ner i galenskap och spenderade återstoden av sitt liv på mentalsjukhus. |recovered|||sank fell||||madness||spent||||||mental hospital He never recovered, sank deep into madness and spent the rest of his life in mental hospitals.

Vidare var han vegetarian, avhållsam vad gäller kaffe och alkohol, samt hade en galet stor mustasch. |||vegetarian|abstinent||regarding|||||||crazy big|| He was also a vegetarian, abstained from coffee and alcohol, and had a crazy big mustache.

Han var starkt påverkad av Schopenhauers tankar om att världen vi uppfattar är vår egen föreställning, |||influenced||Schopenhauer's||||||perceive||||representation

alltså en rent subjektiv upplevelse. |||subjective|

Även om han kom att göra avsteg från dennes filosofi förblev hans livsuppfattning ||||||deviations||||remained||life perspective Although he deviated from the latter's philosophy, his conception of life remained

besläktad med Schopenhauers pessimism. related to||Schopenhauer's|pessimism related to Schopenhauer's pessimism.

För Nietzsche var filosofi inte bara abstrakta teorier, utan hade ett praktiskt syfte. ||||||abstract theories|||||practical|purpose

Filosofin avsåg att underlätta framväxten av en ny och bättre typ av människa som ägnade sitt liv åt utveckling, |aimed||facilitate the emergence|emergence||||||||||devoted|||| The philosophy was intended to facilitate the emergence of a new and better type of human being who dedicated his or her life to development,

självförverkligande och livsbejakande – en människa som inte hölls tillbaka av moraliska åsikter self-actualizing||life-affirming|||||was held||||opinions

som rätt och fel, en människa som bejakade det djuriska i sig. |||||||embraced||animalistic|| as right and wrong, a man who affirmed the animal in himself.

Nietzsche såg sig själv som en guide för en sådan person. ||||||guide||||

”Enbart dessa är mina läsare, mina rättmätiga läsare, mina förbestämda läsare. Vad spelar resten för roll? Only||||||legitimate|||predestined|||||| "These alone are my readers, my rightful readers, my predetermined readers. What does the rest matter?

Resten är bara människor.”

Centralt i Nietzsches filosofi är begreppet ”Viljan till makt” Central to Nietzsche's philosophy is the concept of the "Will to Power"

som ska ses som en respons till Schopenhauers ”Viljan att leva”. |||||response to|||||

Där Schopenhauer menar att allt i universum är ett uttryck för viljan att leva, menade Nietzsche att |Schopenhauer||||||||expression||||||| Where Schopenhauer believes that everything in the universe is an expression of the will to live, Nietzsche believed that

den huvudsakliga drivkraften inte är liv utan makt – ”en outtömlig, alstrande livskraft”. |main|driving force|||||||inexhaustible|generating life force|vital force the main driving force is not life but power - 'an inexhaustible, generative life force'.

Enligt honom är driften att expandera sin makt starkare än driften att anpassa sig och överleva. |||drive|||||||||adapt|||survive According to him, the urge to expand power is stronger than the urge to adapt and survive.

Denna vilja till makt finns varhelst det finns liv, och även de starkaste av varelser |||||wherever||||||||| This desire for power exists wherever there is life, and even the strongest of creatures

kommer att riskera sina liv i sin strävan efter än mer makt. ||risk their|||||pursuit of||||

Till skillnad från Schopenhauer ser dock inte Nietzsche viljan som en negativ kraft Unlike Schopenhauer, however, Nietzsche does not see the will as a negative force

utan som någonting att bejaka även om den ibland kan vara destruktiv. ||||embrace|||||||destructive but as something to be embraced, even if it can sometimes be destructive.

Medan Schopenhauer ser medlidandet som en positiv utväg, |||compassion||||outlet Whereas Schopenhauer sees compassion as a positive way out,

ter det sig för Nietzsche som en livshämmande faktor. seems to|||||||life-restraining|factor it appears to Nietzsche as a life-limiting factor.

Detta ska alltså tolkas som en psykologiskt förklaring till mänskligt beteende och en förklaring till varför vi ägnar ||||||||||behavior|||||||dedicate This should be interpreted as a psychological explanation of human behavior and an explanation of why we spend

oss åt risker i livet, såsom krigföring och konkurrens. ||||||warfare||competition to risks in life, such as warfare and competition.

Det är maktsträvan som sporrar människan till allt hon tar sig för: framsteg, ambitioner, självförverkligande, ||striving for power||drives||||||||progress||self-actualization It is the quest for power that drives people to do everything they set out to do: progress, ambition, self-realization,

personlig mognad, önskan att nå högsta möjliga position i livet – allt är produkter av viljan till makt. |maturity|desire|||highest||||||||||| personal maturity, the desire to reach the highest possible position in life - all are products of the will to power.

Nietzsches exemplifierar med de gamla grekiska hjältarna och aristokraterna som inte huvudsakligen |exemplifies|||||the heroes||the aristocrats|||primarily Nietzsche's exemplifies with the ancient Greek heroes and aristocrats who did not mainly

sökte ett lång liv, utan ett liv med makt, ära och storhet. |||||||||honor||greatness sought a long life, but a life of power, honor and greatness.

Här anar vi också vad som kom att bli Nietzsches stora kamp – ett ifrågasättande av den traditionella moralen. |sense||||||||||||questioning of|||| Here we also sense what was to become Nietzsche's great struggle - a questioning of traditional morality.

Om nu viljan till makt är det som driver livet, hur kommer det sig att det ofta anses moraliskt fel If the will to power is what drives life, why is it often considered morally wrong

eller fult att stå för den åsikten? |ugly|||||opinion or ugly to stand for that opinion?

Nietzsche höll med Schopenhauer om att det inte finns någon Gud eller någon odödlig själ. Nietzsche agreed with Schopenhauer that there is no God or immortal soul.

De var också överens om att livet är en meningslös historia präglad av lidande |||in agreement||||||||marked by|| They also agreed that life is a meaningless story of suffering.

och styrd av en irrationell kraft som kan kallas Viljan. |driven|||irrational force||||| and guided by an irrational force that can be called the Will.

Däremot förkastade han Schopenhauers slutsats att vi bör känna avsky för denna värld. On the other hand|rejected|||conclusion|||||disgust||| However, he rejected Schopenhauer's conclusion that we should loathe this world.

Han menade tvärtom att vi bör leva våra liv så att vi får ut så mycket som möjligt av dem. ||on the contrary||||||||||||||||| On the contrary, he believed that we should live our lives so that we get the most out of them.

En stor del av Nietzsches filosofi handlar om just detta A large part of Nietzsche's philosophy is about just this

– hur vi ska leva ett rikt liv i en meningslös och gudlös värld. |||||rich||||||godless|

Nietzsche hade extrema saker att säga om kristendomen. ||extreme|||||

”I hela Nya testamentet finns det endast en person värd att respektera: Pilatus, den romerske ståthållaren”. |||||||||||respect|Pilate||Roman|governor "In the whole New Testament there is only one person worthy of respect: Pilate, the Roman governor".

Enligt Bibeln var Pontius Pilatus den person som beslöt att korsfästa Jesus. |||Pontius|||||decided to||crucify| According to the Bible, Pontius Pilate was the person who decided to crucify Jesus.

Kristendomen hade, i Nietzsches tolkning, uppstått från romerska slavar som hade saknat kraften att uppnå |||||arisen|||||||||achieve Christianity had, in Nietzsche's interpretation, arisen from Roman slaves who had lacked the power to achieve

vad de verkligen ville och i stället skapade en filosofi som gjorde dygd av deras feghet. ||||||||||||virtue|||cowardice what they really wanted and instead created a philosophy that made virtue out of their cowardice.

Kristna, som han benämnde ”die Herde” – flocken, ville också njuta av livet (intellektuella utmaningar, ||||the||the flock|||||||challenges Christians, whom he referred to as 'die Herde' - the flock, also wanted to enjoy life (intellectual challenges,

kreativitet, sex mm) men var för odugliga för att uppnå en hög nivå av njutning och tillfredställelse. creativity||||||incompetent|||achieve|||||pleasure and satisfaction||satisfaction creativity, sex, etc.) but were too inept to achieve a high level of pleasure and satisfaction.

Därför anslöt de sig till en hycklande tro där de fördömde vad de önskade, men var för svaga |joined|||||hypocritical||||condemned|||desired||||too weak Therefore, they joined a hypocritical faith in which they condemned what they wished, but were too weak

för att uppnå – och hyllade vad de råkade ha, men inte efterfrågade. ||achieve||celebrated what|||happened to||||requested to achieve - and celebrated what they happened to have, but did not ask for.

I det kristna värdesystemet blev sexuell oförmåga till renhet. Svaghet blev godhet. Apati blev tålamod, |||value system||sexual|inability||purity|Weakness||goodness|apathy||patience

och oförmåga till hämnd blev förlåtelse. |inability||revenge||

Kristendomen var enligt Nietzsche en gigantisk maskin av bittert förnekande. |||||gigantic|||bitter|denial

”Efter att ha kommit i kontakt med en religiös man så känner jag alltid att jag måste tvätta händerna.” "After coming into contact with a religious man, I always feel I have to wash my hands."

Nietzsche menade att vad som gjort det möjligt för oss människor att lämna djurstadiet |||||||||||||animal stage Nietzsche believed that what made it possible for us humans to leave the animal stage

och utveckla en civilisation var att de svaga oupphörligen eliminerades av de starka, |develop|||||||relentlessly|were eliminated||| and develop a civilization was that the weak were incessantly eliminated by the strong,

de odugliga av de dugliga, de dumma av de intelligenta. |the incompetent|||capable||the stupid|||

Tack vare att dessa processer upprepats genom årtusendena |||||have been repeated||

utvecklades människan till den varelse hon är idag.

Men för ca 2000 år sedan hände något olyckligt. |||||||unfortunate event But about 2000 years ago, something unfortunate happened.

Moralisterna, med Sokrates och Jesus i spetsen, kom då och sa att denna utvecklingsprocess var fel. The moralists||||||at the forefront|||||||development process|| The moralists, led by Socrates and Jesus, then came to say that this evolutionary process was wrong.

De hävdade att det borde finnas lagar som skyddar de svaga mot de starka. |argued that|||||||protect||||| They argued that there should be laws protecting the weak against the strong.

De menade att rättvisa skulle gå före styrka, att jorden skulle tillhöra de lata, inte de företagsamma. |||||||||||||lazy people|||enterprising They believed that justice should prevail over strength, that the earth should belong to the lazy, not the enterprising.

”Självständigt tänkande och kraftfullt intellekt betraktas som farligt; |||powerful intellect||is considered|| "Independent thinking and powerful intellect are considered dangerous;

allt som lyfter en individ över massan skrämmer, och benämns hädanefter som det onda.” |||||||scares||is referred to|hereafter||| anything that lifts an individual above the mass is frightening, and is henceforth referred to as evil."

I varje människa finns det en instinkt Nietzsche kallar för flockbeteende, ||||||instinct||||herd behavior In every human being there is an instinct Nietzsche calls herd behavior,

ett behov av att anpassa sig till massorna. ||||adapt|||

Ofta kommer detta som uttryck i att man anpassar sin moral, dvs vad man tycker är rätt och fel i samhället. ||||expression||||adapts|||that is||||||||| This often comes in the form of adjusting one's morals, i.e. what one thinks is right and wrong in society.

”Moral är den bästa av alla anordningar för att leda mänskligheten i fördärvet” ||||||arrangements||||||ruin "Morality is the best of all devices to lead humanity into perdition"

förkunnade Nietzsche i boken ”Antikrist”. proclaimed||||Antichrist Nietzsche proclaimed in his book "Antichrist".

En sådan moral, som accepterats av massorna, kallade Nietzsche för slavmoral. ||||accepted||||||slave morality

Han menade att denna moral tjänade ett tydligt syfte |||||served||clear|purpose He believed that this morality served a clear purpose

– att ge mediokra individer övertygelsen att deras svaghet inte är ett fel, utan en styrka. ||mediocre||the conviction|||weakness|||||||

”Jag har ofta skrattat åt dessa veklingar som trodde sig vara goda bara för att de saknade klor”, |||laughed|||weaklings|||||||||||claws "I have often laughed at these weaklings who thought they were good just because they had no claws",

skrev Nietzsche i ”Så talade Zarathustra”. |||||Zarathustra

På det sättet hävdar slavmoralen att egenskaper den själv saknar är onda. |||claims|slave morality||||||| In this way, the slave ethic claims that qualities it lacks are evil.

Genom slavmoralen får de svaga respekt. The slave morality gives respect to the weak.

Får-lika kvalitéer hyllas som bra, och individer pressas därmed att bli svaga och lydiga. ||qualities|praised as|||||||||||obedient Sheep-like qualities are celebrated as good, and individuals are thus pressured to become weak and obedient.

Vi måste därför, menade Nietzsche, fly slavmoralens bojor och i dess ställe skapa en ny, ||||||slave morality's|chains of slave morality||||||| We must therefore, Nietzsche argued, escape the shackles of slave morality and create a new one in its place,

självständig och livsbejakande moral – herremoralen. independent||life-affirming||master morality

Vi måste bekämpa slavmoralen som den sjukdom den är, men för att lyckas med detta måste man först We must fight the slave ethic for the disease it is, but to do so we must first

fysiskt skiljas från skocken och leva ett liv i ensamhet. physically|||the herd|||||| physically separated from the herd and living a life of solitude.

Nietzsche menade att svaga människor strukturerar sina liv så att de aldrig behöver reflektera |||||structure|||||||| Nietzsche believed that weak people structure their lives so that they never have to reflect

kring existensens svåra frågor. |existence's|| around the difficult questions of existence.

Men vi måste, för att uppnå storhet i livet, begrunda de frågor som skocken är rädd eller för svag för. |||||||||contemplate||||the flock|||||too weak| But we must, in order to achieve greatness in life, ponder the questions that the flock is afraid or too weak for.

Och för detta behöver vi vår ensamhet. And for this we need our solitude.

”För han måste nu tränga ner i tillvarons djup med nyfikna frågor på sina läppar: Varför lever jag? |||||||existence|||curious||||lips||| "For he must now penetrate the depths of existence with curious questions on his lips: Why am I alive?

Vilka lärdomar har livet lärt mig? Hur blir jag vad jag är och varför lider jag av att vara den jag är?” |lessons|||taught||||||||||||||||| What lessons has life taught me? How do I become what I am and why do I suffer from being who I am?"