Sveriges demokratisering förklarad | HISTORIA | Gymnasienivå (2)
T.ex. får inte de som är dömda för vissa brott, har gått i konkurs-
-eller är beroende av fattigvård rösta.
Men steg för steg försvinner även de formella hindren.
Trots att de formella begränsningarna försvann kunde alla ändå inte rösta.
Efter flera val var det mycket bilder i pressen-
-på gamla människor som bärs in i vallokalen.
Det var enda sättet att få dem att komma dit.
Först på 1980-talet kunde man poströsta.
Det sista formella röststrecket, för- myndarskapsstrecket, avskaffas 1989.
Nu kan alla myndiga svenska medborgare rösta i riksdagsvalet.
På 200 år har vi nått rätt långt från en enväldig kung och ståndsriksdag.
Men finns det hot mot demokratin i dag?
Medlemstalen i partierna har minskat under ganska lång tid.
Det är partierna som ska fånga upp medborgarnas åsikter i vår demokrati-
-så därför vill jag slå ett slag för engagemang i de politiska partierna.
Jag kan känna oro över att populistiska ledare och partier-
-använder demokratin och spelar inom dess spelregler och ramar.
De förändrar lagar och regler-
-och försämrar då oftast människors rättigheter.
I dag kan man se att den klassiska demokratin har börjat ifrågasättas-
-med 100 år gamla argument: "Är inte väljarna för oupplysta?"
Det visar återigen att det inte är en enkel resa från mörker till ljus.
Svensktextning: Karin Hellstadius Iyuno Media Group för UR
