Kapitel 11: Två saker jag absolut aldrig velat göra (2) Kapitel 11: Zwei Dinge, die ich nie tun wollte (2) Chapter 11: Two Things I Absolutely Never Wanted To Do (2)

Det verkar som om olika flockar inte är sammanlänkade. It seems that different flocks are not linked. Hm. Antar att våra förfäder aldrig fick någon anledning att upptäcka det, för det fanns aldrig mer än en flock. Guess our ancestors never got any reason to discover it, because there was never more than one flock. Aldrig tillräckligt många vargar för två. Never enough wolves for two. Wow. Det är väldigt tyst. Lite kusligt, men samtidigt ganska skönt, eller hur? A little creepy, but at the same time quite nice, right? Antar att det var lättare för Ephraim, Quil och Levi. Guess it was easier for Ephraim, Quil and Levi. Inte så mycket pladder med bara tre. Not so much chatter with just three. Eller bara två.

Håll tyst, Seth! Shut up, Seth!

Ja, sir. Yes, sir.

Sluta med det där. Det finns inte två flockar. There are not two flocks. Det finns bara FLOCKEN, och så finns det jag. There's just the FUCK, and there's me. Så du kan gå tillbaka nu.

Om det inte finns två flockar, hur kan vi då höra varandra men inte resten? If there are not two flocks, how can we hear each other but not the rest? Jag tror att du fattade ett väldigt drastiskt beslut när du vände ryggen åt Sam. I think you made a very drastic decision when you turned your back on Sam. Någonting förändrades. Something changed. Och när jag följde efter dig, var det nog också ganska betydelsefullt. And when I followed you, it was probably also quite significant.

Du kan ha rätt, medgav jag. Men allt som kan förändras, kan förändras tillbaka.

Han reste sig upp och började trava österut. He got up and started trotting east. Vi hinner inte gräla om det nu. We do not have time to argue about it now. Vi måste skynda oss om vi ska hinna före Sam. We have to hurry if we are to catch up with Sam.

Det hade han rätt i. Vi hade inte tid för den här diskussionen. He was right. We did not have time for this discussion. Jag började springa igen, utan att pressa mig fullt lika hårt. I started running again, without pushing myself as hard. Seth sprang snett bakom mig, vaktade min högra flank. Seth ran obliquely behind me, guarding my right flank.

Jag kan springa någon annanstans tänkte han och sänkte nosen lite. I can run somewhere else, he thought, lowering his nose a little. Jag följde inte efter för att jag ville bli befordrad. I did not follow because I wanted to be promoted.

Spring var du vill. Det spelar inte mig någon roll.

Ingenting tydde på att vi var förföljda, men vi ökade båda två farten samtidigt. There was no indication that we were being pursued, but we both increased our speed at the same time. Jag började bli orolig. Det här skulle bli mycket svårare om jag inte kunde höra flockens tankar. This would be much harder if I could not hear the flock's thoughts. Flocken skulle kunna överraska mig lika mycket som Cullens.

Vi patrullerar, föreslog Seth. We're patrolling, Seth suggested.

Och vad gör vi om flocken utmanar oss? And what do we do if the herd challenges us? Attackerar våra bröder? Din syster?

Nej – vi slår larm och retirerar. No - we sound the alarm and retire.

Bra svar. Men sedan, då? Jag tror inte …

Jag vet, instämde han, mindre självsäker nu. I know, he agreed, less confident now. Jag tror inte att jag kan slåss mot dem heller. Men de kommer inte att vara mer förtjusta i tanken på att anfalla oss. But they will not be more delighted at the thought of attacking us. Det kanske räcker för att hindra dem. That may be enough to stop them. Dessutom är de bara åtta nu. Also, they are only eight now.

Sluta vara så … Det tog några sekunder innan jag hittade rätt ord. Stop being like that… It took a few seconds before I found the right word. … optimistisk. Det går mig på nerverna.

Inga problem. Vill du att jag ska vara dyster och negativ, eller bara hålla tyst? Do you want me to be gloomy and negative, or just keep quiet?

Bara håll tyst.

Som du vill.

Menar du det? Det verkar vara svårt för dig. It seems difficult for you.

Han tystnade äntligen. He finally fell silent.

Vi korsade vägen och rörde oss genom skogen som omgav Cullens hus. We crossed the road and moved through the forest that surrounded Cullen's house. Kunde Edward höra oss än?

Vi kanske borde tänka något i stil med att vi är vänligt sinnade? Maybe we should think something along the lines of being kind-hearted?

Gör det, du.

Edward? Han ropade namnet prövande. Edward, är du där? Okej, nu känner jag mig rätt dum. Okay, now I feel pretty stupid.

Du låter dum.

Tror du att han hör oss?

Vi hade knappt en kilometer kvar nu. We had barely a kilometer left now. Jag tror det. Du, Edward, om du hör mig – vässa huggtänderna. Ni har problem.

Vi har problem, rättade Seth mig. We're in trouble, Seth corrected me.

Sedan kom vi ut på den stora gräsmattan. Then we came out on the big lawn. Huset var mörkt, men inte tomt. Edward stod på verandan mellan Emmett och Jasper. De var kritvita i det bleka ljuset. They were chalk white in the pale light.

”Jacob? Seth? Vad händer?”

Jag saktade farten och backade ett par steg. I slowed down and backed up a few steps. Lukten var så stark genom den här nosen att den faktiskt brände i näsborrarna. Seth gnällde lågt, tveksamt, och slöt sedan upp bakom mig. Seth whined softly, hesitantly, and then closed behind me.

Som svar på Edwards fråga lät jag mina tankar återvända till konfrontationen med Sam. Seth tänkte parallellt med mig, fyllde i luckorna och visade scenen ur en annan vinkel. Seth thought in parallel with me, filling in the gaps and showing the scene from a different angle. Vi hejdade oss när vi kom till ordet styggelse, eftersom Edward väste till och rusade ner från verandan. We stopped when we got to the word abomination, because Edward hissed and rushed down from the porch.

”De vill döda Bella?” morrade han. "They want to kill Bella?" he growled.

Emmett och Jasper, som inte hört början av samtalet, tolkade hans tonlösa fråga som ett konstaterande. Emmett and Jasper, who had not heard the beginning of the conversation, interpreted his silent question as a statement. De slöt genast upp vid hans sida med blottade tänder och rörde sig mot oss. They immediately closed to his side with bared teeth and moved towards us.

Hallå där! Hello there! tänkte Seth och backade.

”Em, Jazz – inte de! “Em, Jazz - not them! De andra! Flocken är på väg.”

Både Emmett och Jasper tvärstannade. Both Emmett and Jasper stopped short. Emmett vände sig mot Edward medan Jasper höll ögonen på oss. Emmett turned to Edward while Jasper kept an eye on us.

”Så vad har de för problem?” frågade Emmett. "So what are their problems?" asked Emmett.

”Samma som jag”, väste Edward. "Same as me," Edward hissed. ”Men de har en egen plan för att lösa det. "But they have their own plan to solve it. Hämta de andra. Get the others. Ring Carlisle, han och Esme måste komma tillbaka nu!” Call Carlisle, he and Esme must be back now! ”

Jag gnällde ängsligt. I whined anxiously. De var skingrade. They were scattered.

”De är inte långt borta”, sa Edward med samma döda röst som förut. "They are not far away," Edward said in the same dead voice as before.

Jag ser mig omkring lite, sa Seth. Tar en titt längs västra gränsen. Take a look along the western border.

”Kommer du att vara i fara, Seth?” frågade Edward. "Are you going to be in danger, Seth?" asked Edward.

Seth och jag sneglade på varandra. Seth and I glanced at each other.

Tror inte det, tänkte vi samtidigt. Do not think so, we thought at the same time. Men jag kanske borde göra det. But maybe I should do it. För säkerhets skull, tillade jag. For safety's sake, I added.

Det är mindre troligt att de ger sig på mig, påpekade Seth. They are less likely to attack me, Seth pointed out. Jag är bara en valp i deras ögon.

Du är bara en valp i mina ögon, grabben.

Jag sticker. I'm out. Du får lägga upp en strategi med Cullens.

Han vände om och försvann i mörkret. Jag tänkte inte försöka bestämma över Seth, så jag lät honom löpa. I was not going to try to rule over Seth, so I let him run.

Edward och jag stod mitt emot varandra på den mörka ängen. Edward and I stood opposite each other in the dark meadow. Jag hörde Emmett mumla i telefonen medan Jasper stirrade på platsen där Seth försvunnit in i skogen. I heard Emmett mumble on the phone while Jasper stared at the spot where Seth had disappeared into the woods. Alice dök upp på verandan, betraktade mig med orolig blick en lång stund och stod i nästa ögonblick bredvid Jasper. Jag antog att Rosalie var kvar inne hos Bella. I assumed Rosalie was staying with Bella. Skyddade henne – mot fel faror. Protected her - from the wrong dangers.

”Det här är inte första gången jag hamnar i tacksamhetsskuld mot dig, Jacob”, viskade Edward. "This is not the first time I'm in debt to you, Jacob," Edward whispered. ”Det här är något jag aldrig skulle ha bett dig om.” "This is something I would never have asked you to do."

Jag tänkte på vad han bett mig om tidigare i dag. I thought about what he asked me for earlier today. När det gällde Bella, fanns det inga gränser han vägrade överskrida. As for Bella, there were no limits he refused to cross. Jo, det skulle du.

Han tänkte efter och nickade. He thought about it and nodded. ”Du har nog rätt.” "You are probably right."

Jag suckade tungt. Tja, det här är inte första gången jag inte gjorde det för din skull. Well, this is not the first time I did not do it for you.

”Det är klart”, mumlade han. "It's clear," he muttered.

Förlåt att jag inte gjorde någon nytta i dag. Sorry I did no good today. Jag sa ju att hon inte skulle lyssna på mig. I told her she would not listen to me.

”Jag vet. Jag trodde nog inte att hon skulle göra det, men …” I probably did not think she would do it, but… ”

Du var tvungen att försöka. You had to try. Jag fattar. I get it. Mår hon bättre? Is she feeling better?

Hans röst var lika tom som ögonen. ”Sämre.” "Inferior."

Jag ville inte låta det ordet sjunka in, och var tacksam när Alice öppnade munnen. I did not want to let that word sink in, and was grateful when Alice opened her mouth.

”Skulle du ha något emot att skifta form, Jacob?” frågade hon. "Would you mind changing shape, Jacob?" she asked. ”Jag vill också veta vad som pågår.” "I also want to know what's going on."

Jag skakade på huvudet samtidigt som Edward svarade. I shook my head as Edward answered. ”Han måste behålla kontakten med Seth.” "He needs to keep in touch with Seth."

”Då kanske du kan vara snäll och informera mig?” "Then maybe you can be kind and inform me?"

Han förklarade kortfattat, känslolöst. He explained briefly, emotionlessly. ”Flocken tror att Bella har blivit ett problem. De är rädda att … det hon bär på kommer att utgöra ett hot, och de känner att det är deras plikt att utplåna den faran. They are afraid that what she is carrying will pose a threat, and they feel it is their duty to eradicate that danger. Jacob och Seth lämnade flocken för att varna oss. Jacob and Seth left the herd to warn us. Resten planerar att anfalla i natt.”

Alice väste till och backade ett steg. Alice hissed and took a step back. Emmett och Jasper utväxlade en blick och spanade mot skogen. Emmett and Jasper exchanged a glance and looked at the forest.

Ingen här ute, rapporterade Seth. No one out here, Seth reported. Allt lugnt i väster. Everything is calm in the west.

De kanske springer runt. They might be running around.

Jag tar ett varv. I'm taking a lap.

”Carlisle och Esme är på väg”, sa Emmett. "Carlisle and Esme are on their way," said Emmett. ”Max tjugo minuter.” "Max twenty minutes."

”Vi borde inta försvarsposition”, sa Jasper. "We should take a defensive position," Jasper said.

Edward nickade. ”Vi går in.”

Jag patrullerar med Seth. Om jag kommer för långt bort för att du ska höra mina tankar, lyssna efter mitt ylande. If I get too far away for you to hear my thoughts, listen to my howling.

”Det ska jag göra.” "I'll do that."

De såg sig oavbrutet omkring medan de gick mot huset. They looked around incessantly as they walked towards the house. Innan de hunnit in vände jag om och sprang väster ut. Before they could get in, I turned around and ran west.

Jag har fortfarande inte hittat någonting, sa Seth. I still have not found anything, said Seth.

Jag tar halva cirkeln. I take half the circle. Spring fort – vi vill inte ge dem chansen att smita förbi oss. Run fast - we do not want to give them the chance to slip past us.

Seth sköt iväg i full fart. Seth shot away at full speed.

Vi sprang under tystnad, och minuterna gick. We ran in silence, and the minutes passed. Jag lyssnade till ljuden omkring honom, osäker på hans omdöme. I listened to the sounds around him, unsure of his judgment.

Jake – något närmar sig, fort! Jake - something's approaching, fast! varnade han efter femton minuters tystnad. he warned after fifteen minutes of silence.

Jag är på väg! I'm on my way!

Vänta – jag tror inte att det är flocken. Wait - I do not think it's the herd. Det låter annorlunda. It sounds different.

Seth …

Men han uppfattade lukten, och jag kände den genom hans medvetande. But he perceived the smell, and I felt it through his consciousness.

Vampyr. Det är säkert Carlisle. It's probably Carlisle.

Backa, Seth. Det kan vara någon annan. It could be someone else.

Nej, det är Carlisle och Esme. No, it's Carlisle and Esme. Jag känner igen lukten. I recognize the smell. Vänta, jag skiftar form för att förklara. Wait, I'm changing shape to explain.

Seth, jag tror inte … Seth, I do not think so…

Men han var borta. But he was gone.

Jag följde ängsligt den västra gränsen. I anxiously followed the western border. Vore det inte toppen om jag inte ens kunde ta hand om Seth en enda jäkla kväll? Wouldn't it be great if I could not even take care of Seth a single damn night? Tänk om något hände honom nu? What if something happened to him now? Leah skulle slita mig i stycken. Leah would tear me to pieces.

Grabben var i alla fall snabb. The boy was fast anyway. Mindre än två minuter senare hörde jag hans tankar igen. Less than two minutes later, I heard his thoughts again.

Jo, Carlisle och Esme. Yes, Carlisle and Esme. Gissa om de blev förvånade när de fick se mig? Guess if they were surprised when they saw me? De har nog hunnit in nu. They still have time for now. Carlisle hälsar och tackar. Carlisle greets and thanks.

Han är bra, Carlisle. He's fine, Carlisle.

Ja.

Det är en av anledningarna till att vi har rätt om det här. Das ist einer der Gründe, warum wir in dieser Sache Recht haben. That's one of the reasons we're right about this.

Hoppas det. Hope so.

Varför är du så låg, Jake? Why are you so low, Jake? Jag slår vad om att Sam inte anfaller i kväll. I bet Sam does not attack tonight. Det vore en självmordsattack. It would be a suicide attack.

Jag suckade. Det verkade inte spela någon större roll. It did not seem to matter much.

Åh. Det här handlar inte så mycket om Sam, eller hur? This is not so much about Sam, is it?

Jag vände om igen och tog upp Seths spår där han svängt av. Ich drehte mich wieder um und nahm Seths Spur dort auf, wo er abgebogen war. I turned around again and picked up Seth's tracks where he turned off. Vi fick inte lämna några luckor. We were not allowed to leave any gaps.

Du tror att Bella kommer att dö i alla fall, viskade Seth. You think Bella will die anyway, Seth whispered.

Ja.

Stackars Edward. Han måste vara galen av oro. He must be crazy with anxiety.

Bokstavligt talat. Literally.

Edwards namn fick andra minnen att stiga till ytan. Edward's name made other memories rise to the surface. Seth häpnade när han uppfattade dem. Seth was astonished when he perceived them.

Sedan ylade han: Nej, Jake! Then he yelled: No, Jake! Du kan inte mena allvar? You can not mean seriously? Det är ju inte klokt, det vet du! That's not wise, you know! Jag fattar inte att du sa att du skulle döda honom. I do not understand why you said you were going to kill him. Vad håller du på med? What are you doing? Du måste säga nej! You have to say no!

Håll tyst, din idiot! Shut up, you idiot! De kommer att tro att flocken närmar sig! They will think the herd is approaching!

Hoppsan! Oops! Han avbröt sig mitt i ylningen. He interrupted in the middle of the howling.

Jag började rusa mot huset. I started rushing towards the house. Håll dig borta härifrån, Seth. Stay away from here, Seth. Spring hela varvet den här gången. Run the whole lap this time.

Seth kokade och jag ignorerade honom. Seth schimpfte und ich ignorierte ihn. Seth boiled and I ignored him.

Falskt alarm, falskt alarm, tänkte jag när jag närmade mig. False alarm, false alarm, I thought as I approached. Förlåt, Seth är ung. Sorry, Seth is young. Han glömmer bort sig. He forgets himself. Ingen är på väg än. No one is on the way yet. Falskt alarm. False alarm.

När jag kom fram till ängen såg jag Edward titta ut genom ett mörkt fönster. When I got to the meadow, I saw Edward looking out of a dark window. Jag sprang in för att försäkra mig om att han hade fått budskapet. I ran in to make sure he had received the message.

Ingenting där ute – uppfattat? Nothing out there - perceived?

Han nickade en gång. He nodded once.

Det här vore mycket enklare om kommunikationen inte varit ensidig. This would be much easier if the communication had not been one-sided. Samtidigt var jag ganska tacksam över att slippa hans tankar. At the same time, I was quite grateful to escape his thoughts.

Han kastade en blick över axeln, in mot huset, och ryste till i hela kroppen. He glanced over his shoulder, toward the house, and shook his whole body. Sedan viftade han bort mig utan att se på mig igen och försvann ur sikte. Then he waved me away without looking at me again and disappeared from sight.

Vad händer?

Som om han kunde svara mig. As if he could answer me.

Jag satt alldeles stilla på ängen och lyssnade. I sat completely still in the meadow and listened. Med de här öronen kunde jag nästan höra Seths mjuka fotsteg i skogen, många kilometer därifrån. With these ears, I could almost hear Seth's soft footsteps in the woods, many miles away. Det var lätt att höra rösterna inne i det mörka huset. It was easy to hear the voices inside the dark house.

”Falskt alarm”, förklarade Edward med sin döda röst och vidarebefordrade bara mina tankar. "False alarm," Edward explained in his dead voice, passing on only my thoughts. ”Seth var upprörd över något annat och glömde att vi väntade på en signal. "Seth was upset about something else and forgot we were waiting for a signal. Han är väldigt ung.”

”Skönt att ha småungar som vakter”, muttrade en djupare röst. "Nice to have little kids as guards," muttered a deeper voice. Emmett, tänkte jag.

”De har gjort oss en stor tjänst i kväll, Emmett”, sa Carlisle. "They've done us a big favor tonight, Emmett," Carlisle said. ”Och det har kostat dem en hel del.” "And it has cost them a lot."

”Ja, jag vet. "Yes I know. Jag är bara avundsjuk. I'm just jealous. Jag önskar att jag fick vara där ute.” I wish I could be out there. ”

”Seth tror inte att Sam kommer att anfalla nu”, sa Edward mekaniskt. "Seth does not think Sam will attack now," Edward said mechanically. ”Inte när vi är förvarnade och flocken saknar två medlemmar.” "Not when we are warned and the herd lacks two members."

”Och vad tror Jacob?” undrade Carlisle.

”Han är inte lika optimistisk.”

Alla tystnade. Jag hörde ett svagt, droppande ljud som jag inte riktigt kunde placera. I heard a faint, dripping sound that I could not really place. Jag hörde deras låga andhämtning – och jag kunde urskilja Bellas från de andra. I heard their low breathing - and I could tell Bella from the others. Den var tyngre, mer ansträngd och oregelbunden. It was heavier, more strained and irregular. Jag hörde hennes hjärta. Det verkade slå för fort. It seemed to hit too fast. Jag försökte jämföra det med mina egna hjärtslag, men det betydde nog inte så mycket. I tried to compare it to my own heartbeat, but it probably did not mean much. Jag var ju inte precis normal. I was not exactly normal.

”Rör henne inte! Do not touch her! Du väcker henne”, viskade Rosalie. You wake her up, ”Rosalie whispered.

Någon suckade. Someone sighed.

”Rosalie”, mumlade Carlisle.

”Börja inte nu, Carlisle. "Do not start now, Carlisle. Du fick som du ville förut, men mer tillåter vi inte.” You got what you wanted before, but we do not allow more. ”

Det lät som om både Rosalie och Bella talade om sig själva i plural nu. It sounded like both Rosalie and Bella were talking about themselves in the plural now.