×

Vi använder kakor för att göra LingQ bättre. Genom att besöka sajten, godkänner du vår cookie policy.


image

Ekot (with Audio), BRÅ: Ändra på asylboendena för att minska brotten

BRÅ: Ändra på asylboendena för att minska brotten

2020-11-09 03:23:00

För att undvika konflikter och våld bör stora asylboenden med många personer i samma rum undvikas, och maxgränsen för antalet personer som delar rum på boendena bör ses över. Det föreslår Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, i en rapport som Ekot tagit del av.

Asylboende är bostäder som Migrationsverket erbjuder alla som ansöker om asyl i Sverige, under tiden som deras asylärende utreds.

Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har kartlagt all polisanmäld brottslighet på landets asylboenden under 2018, då fanns det över 30 000 asylsökande på olika asylboenden.

Det handlar om totalt runt 600 anmälda brott under året. Främst misshandel skadegörelse och narkotikabrott. Enligt rapporten finns det sannolikt ett stort mörkertal av brott som aldrig anmäls.

– Ofta är det småsaker som blir stora. Det kan vara att någon tänder en lampa när någon annan vill sova. Och till slut när man bor tillsammans, med kanske upp till sex personer i samma rum, så blir det droppen som får bägaren att rinna över. Och det gäller vid många av fallen vid misshandel och olaga hot, säger Sara Merenius, rapportförfattare vid BRÅ.

Misshandel, som är den enskilt vanligaste brottstypen, står för 21 procent av alla anmälningar.

– Det går inte riktigt att sätta det i jämförelse mot samhället i stort, eller misshandelsbrott i stort. Dels så finns det ingen liknande miljö med liknande riskfaktorer att jämföra med. Det finns inte heller någon liknande demografisk sammansättning av människor att jämföra med, säger Sara Merenius.

Vid ungefär hälften av de anmälda brotten bor brottsoffret på asylboendet. Vid 14 procent av de anmälda brotten är den som utsatts på boendet i sin tjänsteutövning. Främst handlar det då om väktare och ordningsvakter.

Andreas jobbar som väktare och blev vintern 2018 angripen på ett asylboende i Västsverige då en ung man gick till attack med ett lock till en tvättmaskin.

– Det vart mycket att jag började tänka "om-tankar". Tänk om det hade hänt istället, eller tänk om han hade träffat mig med det han slog med. Men annars var det inget som påverkade mig utöver det, säger Andreas.

Mannen dömdes senare till ett års fängelse för bland annat försök till våld mot tjänsteman, och flera fall av grovt hot mot tjänsteman.

För att minska brottsligheten på asylboenden föreslår BRÅ att större kollektiva asylboenden i möjligaste mån ska undvikas, och att maxgränsen för antalet personer som delar rum ses över. Myndigheten föreslår även att Migrationsverket ges möjlighet att förbättra stödet för psykisk ohälsa hos personer på asylboenden.


BRÅ: Ändra på asylboendena för att minska brotten

2020-11-09 03:23:00

För att undvika konflikter och våld bör stora asylboenden med många personer i samma rum undvikas, och maxgränsen för antalet personer som delar rum på boendena bör ses över. Det föreslår Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, i en rapport som Ekot tagit del av.

Asylboende är bostäder som Migrationsverket erbjuder alla som ansöker om asyl i Sverige, under tiden som deras asylärende utreds.

Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har kartlagt all polisanmäld brottslighet på landets asylboenden under 2018, då fanns det över 30 000 asylsökande på olika asylboenden.

Det handlar om totalt runt 600 anmälda brott under året. Främst misshandel skadegörelse och narkotikabrott. Enligt rapporten finns det sannolikt ett stort mörkertal av brott som aldrig anmäls.

– Ofta är det småsaker som blir stora. Det kan vara att någon tänder en lampa när någon annan vill sova. Och till slut när man bor tillsammans, med kanske upp till sex personer i samma rum, så blir det droppen som får bägaren att rinna över. Och det gäller vid många av fallen vid misshandel och olaga hot, säger Sara Merenius, rapportförfattare vid BRÅ.

Misshandel, som är den enskilt vanligaste brottstypen, står för 21 procent av alla anmälningar.

– Det går inte riktigt att sätta det i jämförelse mot samhället i stort, eller misshandelsbrott i stort. Dels så finns det ingen liknande miljö med liknande riskfaktorer att jämföra med. Det finns inte heller någon liknande demografisk sammansättning av människor att jämföra med, säger Sara Merenius.

Vid ungefär hälften av de anmälda brotten bor brottsoffret på asylboendet. Vid 14 procent av de anmälda brotten är den som utsatts på boendet i sin tjänsteutövning. Främst handlar det då om väktare och ordningsvakter.

Andreas jobbar som väktare och blev vintern 2018 angripen på ett asylboende i Västsverige då en ung man gick till attack med ett lock till en tvättmaskin.

– Det vart mycket att jag började tänka "om-tankar". Tänk om det hade hänt istället, eller tänk om han hade träffat mig med det han slog med. Men annars var det inget som påverkade mig utöver det, säger Andreas.

Mannen dömdes senare till ett års fängelse för bland annat försök till våld mot tjänsteman, och flera fall av grovt hot mot tjänsteman.

För att minska brottsligheten på asylboenden föreslår BRÅ att större kollektiva asylboenden i möjligaste mån ska undvikas, och att maxgränsen för antalet personer som delar rum ses över. Myndigheten föreslår även att Migrationsverket ges möjlighet att förbättra stödet för psykisk ohälsa hos personer på asylboenden.