BUP-chefer kritiska till stöd för att korta köer: Kortsiktigt

BUP-chefer kritiska till stöd för att korta köer: KortsiktigtLyssna från tidpunkt:

2022-02-01 05:03:00

Inför valet 2018 talade både Miljöpartiet och Socialdemokraterna om att barn och unga som mår dåligt inte ska behöva vänta på vård.

Inför valet 2018 talade både Miljöpartiet och Socialdemokraterna om att barn och unga som mår dåligt inte ska behöva vänta på vård.

Men köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin är fortfarande långa.

Men köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin är fortfarande långa.

Nu menar en rad verksamhetschefer att de särskilda pengar som regeringen skjutit till för att korta köerna fungerar dåligt.

Nu menar en rad verksamhetschefer att de särskilda pengar som regeringen skjutit till för att korta köerna fungerar dåligt.

–Dels så ger det ju pengar till dem som klarar av att leva upp till målen och då blir det lite grann att man ger åt dem som redan har, medan de som inte har, inte klarar av, får ingenting. Det måste ju vara fel väg att gå till att börja med, säger Sven Ernstsson, sektionschef för barn och ungdomspsykiatrin på Kungälvs sjukhus i Västra Götaland.

Barn- och ungdomspsykiatrin är i första hand regionernas ansvar men inför valet 2018 utlovade både Miljöpartiet och Socialdemokraterna satsningar för att barn och unga som mår dåligt inte ska behöva vänta på vård.

Hittills under mandatperioden har drygt två miljarder betalats ut till regionerna i form av statsbidrag, dels som generella verksamhetsstöd och dels prestationsbaserade medel till dem som lyckats uppfylla vårdgarantin för barn och unga.

Trots en överenskommelse mellan staten och regionerna om en förstärkt vårdgaranti för barn och unga, som bland annat innebär att man ska erbjuda ett första besök inom 30 dagar, är det färre än hälften av landets regioner som idag kan erbjuda alla det.

Bara några enstaka regioner uppfyllde förra året målen om att inleda behandling eller utredning inom ytterligare 30 dagar.

Bara en region, region Gävleborg, klarade 2021 regeringens mål på alla punkter och får alla delar av det prestationsbaserade statsbidraget.

Tove Marthin är verksamhetschef för BUP i region Västmanland och hon är också kritisk till hur stödet från regeringen är utformat.

– Regeringens tillgänglighetsmedel är ju kortsiktiga. De är ettåriga eller tvååriga. Vi behöver ta en mer långsiktig satsning på psykiatrisk vård. Behovet har ökat väsentligt sista decenniet och den ekonomiska ramen för den här typen av sjukvård har inte ökat i motsvarande omfattning.

Socialminister Lena Hallengren (S) svarar att merparten av sjukvårdens resurser kommer från regionerna, men hon menar att regeringens bidrag fyller en viktig funktion och då behövs både generella och prestationsbaserade bidrag:

–Det handlar om att göra både och, att både uppmärksamma dem som hela tiden gör förbättringar för att öka tillgängligheten. Men de generella statsbidragen har ju också ökat.

Men leder de här prestationsbaserade medlen från regeringen verkligen till bättre vård?

–Tillsammans med resurstillskott och med generella statsbidrag och vi har ju också ett antal ytterligare. både förslag och utredningar som fokuserar på barns och ungas psykiska hälsa, på deras mående, för att försöka angripa den här problematiken från många olika håll. Så att det är klart att prestationsbaserade medel inte ensamt räcker.