×

Vi använder kakor för att göra LingQ bättre. Genom att besöka sajten, godkänner du vår cookie-policy.


image

"Ondskan" Jan Guillous, Kapitel 12 : Valkampanjen hade föregåtts... (6)

Kapitel 12 : Valkampanjen hade föregåtts... (6)

Hade han en så väl uttänkt plan att ingenting kunde förmå honom att gå ifrån den?

När middagen var slut skulle alltså fjärderingare, bordschefer och rådsmedlemmar gå ut först, innan gymnasisterna och realskoleeleverna fick följa efter i bordens nummerordning. Det betydde att dom skulle stå och vänta utanför porten. Det var ingen mening med att smita ut i förväg. För det första skulle dom ta honom förr eller senare i alla fall och för det andra förlorade man bara på att visa sig rädd.

Enda chansen att vinna nästa rond var ju att inte visa sig rädd. Det bästa vore om det gick att provocera Silverhielm här och nu inne i matsalen. Det skulle förta effekten av stryket efter middagen.

– Jag tycker du äter dåligt, Skitenhielm, det är väl inget fel på den här maten, sa Erik med långsamt och överdrivet uttal på Skitenhielm. Från och med nu skulle han bara använda det namnet. Förr eller senare skulle det fastna.

Silverhielm la ner kniv och gaffel och slog knytnäven i bordet men lyfte inte blicken från tallriken. Bra, nu var han på gång.

– Tänk om det blir chokladpudding till efterrätt, fortsatte Erik, chokladpudding med gul vaniljsås va? Då kan väl jag få din portion, Skitenhielm?

Nu äntligen fungerade det. Silverhielm reste sig från sin plats.

Erik reste sig också och tog två steg bakåt så att han stod med ryggen mot väggen när Silverhielm närmade sig.

Erik la armarna bakom ryggen och fattade med höger hand hårt runt vänster handled. Tre saker att koncentrera sig på:

Inte falla, inte bli nedslagen vad som än hände.

Inte slå tillbaks vad som än hände.

Inte gråta, inte visa smärta och dessutom fortsätta hånet, vad som än hände.

Silverhielm stannade upp alldeles framför honom. Han såg hysterisk ut och darrade i hela kroppen.

Sorlet i matsalen tystnade. I ena ögonvrån såg Erik hur dom som satt vid borden längst bort i matsalen ställde sig upp på stolarna för att se vad som hände. I andra ögonvrån såg Erik hur rektor och vakthavande lärare fortsatte att äta och konversera som om dom inte såg vad som höll på att hända fastän de satt på mindre än tre meters håll.

Erik sökte ögonkontakt med Silverhielm samtidigt som han koncentrerade sig på bilden av farsan med hundpiskan eller skohornet och han kände hur greppet runt handleden bakom ryggen hårdnade och hur musklerna i låren och magen spändes allt hårdare. Han vred höfterna aningen i sidled för att vara garderad möt ett knä mot underlivet.

Slår han raka slag mot ansiktet så gäller det att ducka, annars stå stilla vad som än händer, tänkte Erik och hörde redan tankarna som i ett eko långt borta, som om dom redan tänktes i en annan person vid sidan av.

Silverhielm andades tungt men tvekade trots att han inte längre hade någon återvändo. Nu måste han ju slå. Men Erik, eller personen vid sidan av Erik som betraktade skådespelet, upptäckte att Silverhielm var nära att börja gråta. Nu skulle det gå att sätta igång honom lika säkert som man tryckte på en knapp. Hans ögon flackade hit och dit i sidled men när Erik äntligen fick ögonkontakt log han så hånfullt det gick och tryckte på knappen:

– Du stinker, Skitenhielm...

Kvävda skratt i omgivningen, skratt som lät som nervositet och skratt som lät tillgjorda som för att lägga mera bränsle på elden.

Då slog Silverhielm första slaget. Erik hörde hur han träffades på vänstra ansiktshalvan och hur Silverhielm gav ifrån sig ett ljud när han slog, som en blandning mellan en tennisspelares stön i serven och ett ljud av förtvivlan.

– Du luktar skit till och med om händerna, sa Erik.

Då började Silverhielm slå som en vansinnig. Han slog omväxlande med höger och vänster swing mot ansiktet och för varje slag gav han ifrån sig ljudet som var en blandning mellan stön av ansträngning och pip av förtvivlan och ju mer han slog ju mer uppskärrad blev han.

Erik hörde slagen träffa i ansiktet och kände hur huvudet kastades än hit än dit. På höger hand hade Silverhielm en stor signetring med familjevapnet och nästan varje gång högernäven träffade slogs det upp ett sår. Efter en stund måste Erik ha sagt någonting för ett av slagen med högern träffade med sådan effekt – eftersom Erik tydligen inte bet ihop käkarna just då – att en hörntand slogs in och blev liggande mitt i munnen. Nästa slag träffade över näsan. Erik hörde krasandet och koncentrerade sig på att inte böja sig framåt, att stå kvar trots näsblodet. Och eftersom han stod kvar drevs Silverhielm vidare i sin spiral av rädsla och aggression så att han fick nya krafter till nya omväxlande swingar. Signetringen slog upp nya sår och träffade flera gånger på samma ställe och rev upp ena mungipan.

Erik, eller personen som stod bredvid Erik, hade en svag förnimmelse av vrål och jubel och hur rektor och läraren fortsatte att då och då föra gaffeln till munnen och hur Silverhielms händer nu var alldeles blodiga och hur det började stänka på dom som satt i närheten och ner på dom två närmaste borden.

Men han såg inte Silverhielm tydligt längre. Inte falla, tänkte han, inte falla, du måste stå kvar. Blodet rann i en varm ström ner över ansiktet och hakan och ner på den röda skjortan. Plötsligt tog det slut och han skymtade Silverhielm andfådd med båda händerna hängande utefter sidorna.

– Du schtinker schit, väste Erik med munnen full av blod.

Silverhielm skrek till och började med nya förtvivlans krafter slå sina swingar. Erik hade en svag aning om att greppet kring vänster handled höll på att lossna och att matsalen började gunga.

Men plötsligt hördes en helt främmande röst säga någonting och Silverhielm slutade slå.

Det var rektor som inte längre kunde sitta och låtsas om ingenting eftersom det stänkt blod i hans mat. Rektor hade rest sig och gett en kort order till Silverhielm och Erik att följa med honom ut.

I dimman framför sig såg Erik hur Silverhielm gick framåt gången i vad som såg ut som fyrtiofem graders lutning. Han måste försöka följa efter. Han måste kunna gå. Fick inte falla, måste kunna gå även om fötterna kändes som om dom var fastskruvade i golvet.

På något sätt gick han plötsligt efter Silverhielm ut mellan de två borden. När han kom till Silverhielms plats längst upp stannade han till och spottade ut tanden och en munfull blod över Silverhielms tallrik innan han fortsatte efter Silverhielm och rektor ut genom matsalen.

Så fort de tre kommit ut drog rektor igen skjutdörrarna och sa någonting som Erik inte uppfattade. Och Silverhielm svarade någonting som inte heller hördes. Sen sa rektor antagligen att Erik skulle försvinna ut från matsalen – egendomligt, dom var ju redan ute ur matsalen? – och tvätta av sig och sen drogs skjutdörrarna ihop igen och Erik var ensam.

Sakta som i en dröm vek sig benen under honom och han sjönk ner på knä och stirrade en stund med ena ögat (han såg tydligen bara på ena ögat) på blodpölen som växte på parkettgolvets rektangelmönster.

Fem minuter senare, eller om det bara var en halv minut senare tog han sig ner till toaletterna under matsalen och satte på kranen med kallt vatten.

Det blev rött i handfatet och han undvek att se sig i spegeln ovanför. Sen tog han några pappershanddukar och vek ihop och blötte i det kalla vattnet, pressade dom mot ansiktet och fällde huvudet bakåt en stund.

Sen gick han över den tomma gårdsplanen bort mot simhallen och systers mottagning. På systers dörr satt en lapp där det stod ”kom in” och ”kommer strax”. Han gick in och la sig på den gröna plastbåren med kräppat skyddspapper över. Samtidigt som smärtorna började komma kom också medvetandet tillbaks som om personen som befunnit sig bredvid honom gick tillbaks in i hans kropp.

Skitenhielm, tänkte han, från och med nu ska du alltid heta Skitenhielm. Sen tänkte han ingenting mer.

Efter en stund upptäckte han systers ansikte ovanför sitt eget. Hon höll på att tvätta såren med kompresser som hon höll i en lång pincett.

– Herrn kom lite tidigare än jag väntat, om herrn ursäktar, men jag trodde faktiskt att det skulle dröja tills en stund efter middagen, sa syster.

– De schkulle de eschentligen ha schort ockschå, mumlade Erik.

– Bilen kommer snart, sa syster, för det här är mer än jag kan lappa ihop. Din kamrat har kommit med en ny skjorta, ska vi försöka få på den så att vi blir lite presentabla i Flen?

Sen satt han i mörkret i baksätet på taxin med dunkande huvud och blodsmak i munnen och tankarna sakta på väg tillbaks. Det gick inte att andas genom näsan och det ilade fruktansvärt i den avslagna tanden när han drog in luften genom munnen. Men han måste ha somnat, för det var som om resan till Flen bara tog några minuter.

Sen låg han i det skarpa ljuset på akutmottagningens gröna plastbår, samma gröna plastbår med kräppat pappersöverdrag som hos syster.

Läkaren hade halva glasögon och vitt skägg, av någon anledning kom Erik att tänka på George Bernard Shaw.

– Det är till att ha ramlat i någon av Stjärnsbergs trappor, förstår jag, sa George Bernard Shaw medan han höll upp en bedövningsspruta mot ljuset och tryckte ut en kort stråle i luften.

– Stilla nu så ska vi bedöva, vill syster göra i ordning en till? Jaha unge man, här kommer första sprutan. Besvärliga trappor ni har där på Stjärnsberg, inte sant?

Erik svarade inte. Läkaren satte in den första bedövningssprutan någonstans på kinden under vänster öga.

– E de mycke schom schka schys? undrade Erik.

– Mm, men jag har sett värre, sa läkaren medan han förberedde nästa spruta. Det blir några timmars syslöjd här det kan jag försäkra.

– Hu många schtygn och va schitter dom?

– Här på kinden har vi två ställen som drar sju åtta stygn vardera. Såren är inte så jämna i kanterna som man kanske skulle önska, dom har ju åstadkommits av det som på polisspråk heter trubbigt våld. Trappan alltså.

– Å munnen?

– Här i mungipan behöver vi nog bara ett stygn, möjligen två, men sen så måste vi nog böka oss in i munnen för att tråckla ihop dej lite på insidan också.

– Å öga hu e de med de hä öga? Ja scher ingenting på de.

– Själva ögat är ju inte skadat och det är väl huvudsaken. Men efter så många slag så dröjer det nog några dar innan ögat tittar fram igen. Har dom sparkat dej i ansiktet?

Erik försökte tänka efter vad han skulle svara.

– Nej, sa han bara.

– Konstigt, fortsatte George Bernard Shaw och böjde sig fram med ansiktet nära, det ser i alla fall ut som sparkar och dom här ojämna sårkanterna skulle ha kunnat åstadkommas av klackarna på skorna, inte sant?

Läkaren pressade in en tredje bedövningsspruta medan Erik tänkte efter vad han egentligen skulle svara. Var det alltså så att alla som kom hit efter att ha varit i rutan på Stjärnsberg ljög om anledningen?

– Sådär, sa läkaren, nu ska vi bara vänta ett slag på att bedövningen verkar. Har du kräkts på vägen hit? Mår du illa? Syster, vi kanske ska ta fram ett bäcken om syster vill vara så snäll.

– Nej ja må faktischt ganska fint, svarade Erik.

Läkaren höll upp sina instrument mot ljuset och trädde in den första tråden i sin tång.

– Jaja, dom trapporna dom trapporna, suckade han. Men jag har ju sett dom som sett värre ut än du.

I början på terminen var det en här som hette Lennart någonting tror jag. Han hade tre tänder borta och näsbenet splittrat i fem bitar. Din näsa har ju bara fått sig en knäck. Ordnar sig på ett par veckor, även om du kommer att se lite brednosad ut.

Läkaren drog igenom det första stygnet.

– Vill syster klippa här, sådärja tack. Han med näsbenet i fem bitar och tre tänder borta hade väl ramlat i samma trappa som du, antar jag. Du kanske rentav såg hur det gick till?

Läkaren drog igenom det andra stygnet.

Det var alltså Lelle läkaren talade om. Förstod läkaren sambandet, visste han att det var Erik som hade varit Lelles trappa? Nej, antagligen inte.

Kapitel 12 : Valkampanjen hade föregåtts... (6) Chapter 12 : The election campaign was preceded... (6)

Hade han en så väl uttänkt plan att ingenting kunde förmå honom att gå ifrån den? هل كانت لديه خطة مدروسة جيدًا بحيث لا يمكن لأي شيء أن يجعله ينحرف عنها؟ Did he have a plan so well thought out that nothing could make him abandon it?

När middagen var slut skulle alltså fjärderingare, bordschefer och rådsmedlemmar gå ut först, innan gymnasisterna och realskoleeleverna fick följa efter i bordens nummerordning. |||||||table hosts||||||||||||||| عندما ينتهي العشاء ، سيخرج الرعاة الرابعون ومديرو الطاولات وأعضاء المجلس أولاً ، قبل أن يتبع طلاب المدارس الثانوية وطلاب المدارس الثانوية ترتيب الطاولات. Det betydde att dom skulle stå och vänta utanför porten. هذا يعني أنهم سيقفون وينتظرون خارج البوابة. Det var ingen mening med att smita ut i förväg. لم يكن هناك جدوى من التسلل إلى الخارج مسبقًا. There was no point in sneaking out beforehand. För det första skulle dom ta honom förr eller senare i alla fall och för det andra förlorade man bara på att visa sig rädd. بادئ ذي بدء ، كانوا سيأخذونه عاجلاً أم آجلاً على أي حال ، وثانيًا ، لقد خسرت فقط من خلال إظهار الخوف. Firstly, they were going to get him sooner or later anyway and secondly, you only lost by showing fear.

Enda chansen att vinna nästa rond var ju att inte visa sig rädd. الفرصة الوحيدة للفوز بالجولة التالية هي عدم إظهار الخوف. Det bästa vore om det gick att provocera Silverhielm här och nu inne i matsalen. سيكون من الأفضل لو كان من الممكن إثارة سيلفرهيلم هنا والآن داخل غرفة الطعام. Det skulle förta effekten av stryket efter middagen. ||diminish||||| سوف يزيل تأثير السكتة الدماغية بعد العشاء.

– Jag tycker du äter dåligt, Skitenhielm, det är väl inget fel på den här maten, sa Erik med långsamt och överdrivet uttal på Skitenhielm. |||||idiot|||||||||||||||||| - قال إريك بلهجة بطيئة ومبالغ فيها على Skitenhielm أعتقد أنك تأكل بشكل سيئ ، Skitenhielm ، فلا حرج في هذا الطعام. Från och med nu skulle han bara använda det namnet. من الآن فصاعدًا ، سيستخدم هذا الاسم فقط. Förr eller senare skulle det fastna. عاجلا أو آجلا سوف يلتصق.

Silverhielm la ner kniv och gaffel och slog knytnäven i bordet men lyfte inte blicken från tallriken. وضع سيلفرهيلم السكين والشوكة وضرب بقبضته على المنضدة لكنه لم يرفع نظره من صحنه. Bra, nu var han på gång. جيد ، الآن هو في طريقه.

– Tänk om det blir chokladpudding till efterrätt, fortsatte Erik, chokladpudding med gul vaniljsås va? - ماذا لو كان هناك بودنغ الشوكولاتة للحلوى ، تابع إريك ، بودنغ الشوكولاتة بالكاسترد الأصفر ، أليس كذلك؟ Då kan väl jag få din portion, Skitenhielm? ثم يمكنني الحصول على نصيبك ، Skitenhielm؟

Nu äntligen fungerade det. الآن في النهاية نجحت. Silverhielm reste sig från sin plats. ارتفع سيلفرهيلم من مقعده.

Erik reste sig också och tog två steg bakåt så att han stod med ryggen mot väggen när Silverhielm närmade sig. وقف إريك أيضًا وتراجع خطوتين إلى الوراء حتى كان يقف وظهره إلى الحائط عندما اقترب سيلفرهيلم.

Erik la armarna bakom ryggen och fattade med höger hand hårt runt vänster handled. وضع إريك ذراعيه خلف ظهره وأمسك معصمه الأيسر بإحكام بيده اليمنى. Erik put his arms behind his back and grabbed his right hand tightly around his left wrist. Tre saker att koncentrera sig på: ثلاثة أشياء يجب التركيز عليها:

Inte falla, inte bli nedslagen vad som än hände. لا تسقط ، لا تنزل مهما حدث. Not falling, not being knocked down no matter what happened.

Inte slå tillbaks vad som än hände. لا تقاوم مهما حدث.

Inte gråta, inte visa smärta och dessutom fortsätta hånet, vad som än hände. لا تبكي ولا تظهر الألم واستمر في التهكم مهما حدث.

Silverhielm stannade upp alldeles framför honom. توقف سيلفرهيلم أمامه مباشرة. Han såg hysterisk ut och darrade i hela kroppen. بدا عليه الهستيري وكان يرتجف في كل مكان.

Sorlet i matsalen tystnade. صمتت الهمهمة في غرفة الطعام. I ena ögonvrån såg Erik hur dom som satt vid borden längst bort i matsalen ställde sig upp på stolarna för att se vad som hände. من زاوية عينه ، رأى إريك كيف وقف أولئك الجالسون على الطاولات الأبعد في غرفة الطعام على كراسيهم ليروا ما كان يحدث. I andra ögonvrån såg Erik hur rektor och vakthavande lärare fortsatte att äta och konversera som om dom inte såg vad som höll på att hända fastän de satt på mindre än tre meters håll. من زاوية عينه ، رأى إريك كيف استمر المدير والمعلم المناوب في تناول الطعام والتحدث كما لو أنهما لم يروا ما يحدث ، على الرغم من جلوسهما على بعد أقل من ثلاثة أمتار.

Erik sökte ögonkontakt med Silverhielm samtidigt som han koncentrerade sig på bilden av farsan med hundpiskan eller skohornet och han kände hur greppet runt handleden bakom ryggen hårdnade och hur musklerna i låren och magen spändes allt hårdare. سعى إريك إلى الاتصال بالعين مع سيلفرهيلم بينما كان يركز على صورة الأب بسوط الكلب أو بوق الحذاء وشعر كيف أن القبضة حول المعصم خلف ظهره تتقلص وكيف أن عضلات فخذيه وبطنه متوترة أكثر من أي وقت مضى. Han vred höfterna aningen i sidled för att vara garderad möt ett knä mot underlivet. قام بلف وركيه قليلاً إلى الجانب لحمايته من الركبة حتى الفخذ. He turned his hips slightly sideways to guard against a knee to the abdomen.

Slår han raka slag mot ansiktet så gäller det att ducka, annars stå stilla vad som än händer, tänkte Erik och hörde redan tankarna som i ett eko långt borta, som om dom redan tänktes i en annan person vid sidan av. إذا قام بضربات مباشرة على وجهه ، فمن الضروري أن ينحني ، وإلا فإنه يقف ساكنًا بغض النظر عما يحدث ، كما يعتقد إريك وقد سمع بالفعل الأفكار كما لو كانت في صدى بعيد ، كما لو كان قد تم التفكير فيها بالفعل من قبل شخص آخر على جانب.

Silverhielm andades tungt men tvekade trots att han inte längre hade någon återvändo. ||||||||||||return كان سيلفرهيلم يتنفس بصعوبة لكنه تردد على الرغم من أنه لم يعد لديه أي ملاذ. Silverhielm breathed heavily, but hesitated even though he had no way out. Nu måste han ju slå. Men Erik, eller personen vid sidan av Erik som betraktade skådespelet, upptäckte att Silverhielm var nära att börja gråta. لكن إريك ، أو الشخص الذي بجانب إريك الذي كان يشاهد المشهد ، وجد أن سيلفرهيلم كان على وشك البكاء. Nu skulle det gå att sätta igång honom lika säkert som man tryckte på en knapp. الآن سيكون من الممكن أن تبدأه بالتأكيد مثل الضغط على زر. Now it would be possible to turn him on as safely as pressing a button. Hans ögon flackade hit och dit i sidled men när Erik äntligen fick ögonkontakt log han så hånfullt det gick och tryckte på knappen: اندفعت عيناه هنا وهناك بشكل جانبي ، ولكن عندما اتصل إريك أخيرًا بالعين ، ابتسم بسخرية قدر استطاعته وضغط على الزر:

– Du stinker, Skitenhielm... - أنت كريه الرائحة ، Skitenhielm ...

Kvävda skratt i omgivningen, skratt som lät som nervositet och skratt som lät tillgjorda som för att lägga mera bränsle på elden. الضحك الخانق في المحيط ، الضحك الذي بدا وكأنه توتر وضحك بدا مفتعلًا كأنه يضيف مزيدًا من الوقود إلى النار. Stifled laughter in the surroundings, laughter that sounded like nervousness and laughter that sounded contrived as if to add more fuel to the fire.

Då slog Silverhielm första slaget. Erik hörde hur han träffades på vänstra ansiktshalvan och hur Silverhielm gav ifrån sig ett ljud när han slog, som en blandning mellan en tennisspelares stön i serven och ett ljud av förtvivlan. سمع إريك كيف تعرض للضرب على الجانب الأيسر من وجهه وكيف أحدث سيلفرهيلم صوتًا عندما ضرب ، مثل مزيج بين تأوه لاعب التنس في الإرسال وصوت اليأس. Erik yüzünün sol tarafına nasıl vurulduğunu ve Silverhielm'in topa vurduğunda bir tenisçinin servis atarken çıkardığı iniltiyle umutsuzluk sesinin karışımı gibi bir ses çıkardığını duydu.

– Du luktar skit till och med om händerna, sa Erik. - قال إريك حتى رائحة مثل القرف على يديك.

Då började Silverhielm slå som en vansinnig. ثم بدأ سيلفرهيلم في الضرب مثل مجنون. Han slog omväxlande med höger och vänster swing mot ansiktet och för varje slag gav han ifrån sig ljudet som var en blandning mellan stön av ansträngning och pip av förtvivlan och ju mer han slog ju mer uppskärrad blev han. ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||agitated|| كان يضرب بالتناوب مع تقلبات اليمين واليسار على وجهه ، ومع كل ضربة كان يصدر صوتًا كان مزيجًا بين أنين الجهد ونغمات اليأس وكلما ضرب أكثر كلما أصبح جرحًا أكثر.

Erik hörde slagen träffa i ansiktet och kände hur huvudet kastades än hit än dit. سمع إريك الضربات وهي ترتطم على وجهه وشعر برأسه يتناثر من جانب إلى آخر. Erik heard the blows hit his face and felt his head being thrown this way and that. På höger hand hade Silverhielm en stor signetring med familjevapnet och nästan varje gång högernäven träffade slogs det upp ett sår. على يده اليمنى ، كان سيلفرهيلم يرتدي خاتمًا كبيرًا مع شعار العائلة ، وفي كل مرة تقريبًا تضرب قبضة يده اليمنى ، يتم فتح جرح. On his right hand, Silverhielm wore a large signet ring with the family crest, and almost every time the right fist hit, a wound was opened. Efter en stund måste Erik ha sagt någonting för ett av slagen med högern träffade med sådan effekt – eftersom Erik tydligen inte bet ihop käkarna just då – att en hörntand slogs in och blev liggande mitt i munnen. بعد فترة ، يجب أن يكون إريك قد قال شيئًا ما لأن إحدى الضربات باليمين سقطت بهذا التأثير - حيث يبدو أن إريك لم يضغط على فكيه في ذلك الوقت - أن سنًا للكلاب قد طُرق وترك ملقى في منتصف الفم . After a while, Erik must have said something because one of the blows with his right hand struck with such effect - because Erik apparently did not clench his jaw at the time - that a canine tooth was knocked in and remained in the middle of his mouth. Nästa slag träffade över näsan. ضربت الضربة التالية الأنف. Erik hörde krasandet och koncentrerade sig på att inte böja sig framåt, att stå kvar trots näsblodet. سمع إريك الحادث وركز على عدم الانحناء للأمام ، والوقوف ثابتًا على الرغم من نزيف الأنف. Och eftersom han stod kvar drevs Silverhielm vidare i sin spiral av rädsla och aggression så att han fick nya krafter till nya omväxlande swingar. ||||||||||||||||||||||||swings وبينما بقي ، تم دفع سيلفرهيلم أكثر في دوامة الخوف والعدوان حتى اكتسب قوة جديدة لتقلبات متناوبة جديدة. Signetringen slog upp nya sår och träffade flera gånger på samma ställe och rev upp ena mungipan. فتح خاتم الخاتم جروحًا جديدة وضرب عدة مرات في نفس المكان ، مما أدى إلى فتح إحدى زوايا الفم. The signet ring opened new wounds and struck several times in the same place, tearing open one side of the mouth.

Erik, eller personen som stod bredvid Erik, hade en svag förnimmelse av vrål och jubel och hur rektor och läraren fortsatte att då och då föra gaffeln till munnen och hur Silverhielms händer nu var alldeles blodiga och hur det började stänka på dom som satt i närheten och ner på dom två närmaste borden. كان لدى إريك ، أو الشخص الذي يقف بجانب إريك ، إحساس خافت من الزئير والتهليل وكيف استمر مدير المدرسة والمعلم في إحضار الشوكة إلى أفواههم من وقت لآخر وكيف أصبحت يد سيلفرهيلم الآن دموية تمامًا وكيف بدأ الأمر للرش على أولئك الجالسين في الجوار والأسفل على أقرب طاولتين. Erik ya da Erik'in yanında duran kişi, bağırışları ve tezahüratları, müdürün ve öğretmenin çatalı zaman zaman nasıl ağızlarına götürdüklerini ve Silverhielm'in ellerinin şimdi nasıl kanlı olduğunu ve yakınlarda oturanlara ve en yakındaki iki masaya nasıl sıçramaya başladığını belli belirsiz hissetti.

Men han såg inte Silverhielm tydligt längre. لكنه لم يعد يرى سيلفرهيلم بوضوح بعد الآن. But he did not see Silverhielm clearly anymore. Inte falla, tänkte han, inte falla, du måste stå kvar. كان يعتقد ، لا تسقط ، لا تسقط ، يجب أن تبقى. Blodet rann i en varm ström ner över ansiktet och hakan och ner på den röda skjortan. كان الدم يتدفق في تيار دافئ على وجهه وذقنه وعلى قميصه الأحمر. Plötsligt tog det slut och han skymtade Silverhielm andfådd med båda händerna hängande utefter sidorna. فجأة انتهى الأمر ولمح سيلفرهيلم من أنفاسه وكلتا يديه معلقة من جانبيه. Suddenly it ended and he saw Silverhielm breathless with both hands hanging at his sides.

– Du schtinker schit, väste Erik med munnen full av blod. |you stink|shit||||||| - أنت نتن قذرة ، إريك هسهس وفمه مليء بالدماء. - You schtinker shit," Erik hissed, his mouth full of blood.

Silverhielm skrek till och började med nya förtvivlans krafter slå sina swingar. صرخ سيلفرهيلم وبدأت قوى اليأس الجديدة تضرب تقلباته. Erik hade en svag aning om att greppet kring vänster handled höll på att lossna och att matsalen började gunga. كان لدى إريك فكرة خافتة عن ارتخاء القبضة حول معصمه الأيسر وأن غرفة الطعام بدأت تهتز. Erik had a vague idea that the grip on his left wrist was loosening and the dining room was starting to rock.

Men plötsligt hördes en helt främmande röst säga någonting och Silverhielm slutade slå. ولكن فجأة سمع صوت أجنبي تمامًا يقول شيئًا ما وتوقف سيلفرهيلم عن الضرب. But suddenly a completely foreign voice was heard saying something and Silverhielm stopped beating.

Det var rektor som inte längre kunde sitta och låtsas om ingenting eftersom det stänkt blod i hans mat. كان مدير المدرسة هو الذي لم يعد بإمكانه الجلوس والتظاهر بعدم وجود شيء بسبب تناثر الدم في طعامه. It was the headmaster who could no longer sit and pretend nothing happened because blood was splashed in his food. Rektor hade rest sig och gett en kort order till Silverhielm och Erik att följa med honom ut. وقف مدير المدرسة وأصدر أمرًا موجزًا إلى سيلفرهيلم وإريك لمرافقته في الخارج.

I dimman framför sig såg Erik hur Silverhielm gick framåt gången i vad som såg ut som fyrtiofem graders lutning. |||||||||||||||||||slope في الضباب أمامه ، رأى إريك سيلفرهيلم يسير إلى الأمام أسفل القاعة في ما يشبه منحدرًا يبلغ 45 درجة. In the fog ahead, Erik saw Silverhielm walking down the aisle at what looked like a forty-five degree angle. Han måste försöka följa efter. يجب أن يحاول أن يتبع. Han måste kunna gå. Fick inte falla, måste kunna gå även om fötterna kändes som om dom var fastskruvade i golvet. لم أستطع السقوط ، كان يجب أن أكون قادرًا على المشي حتى لو شعرت قدمي وكأنهما مشدودتان على الأرض.

På något sätt gick han plötsligt efter Silverhielm ut mellan de två borden. بطريقة ما تبع فجأة سيلفرهيلم بين الطاولتين. Bir şekilde aniden Silverhielm'i iki masanın arasından takip etti. När han kom till Silverhielms plats längst upp stannade han till och spottade ut tanden och en munfull blod över Silverhielms tallrik innan han fortsatte efter Silverhielm och rektor ut genom matsalen. عندما وصل إلى مقعد سيلفرهيلم في الأعلى ، توقف وبصق أسنانه ولحمه من الدم على طبق سيلفرهيلم قبل المتابعة بعد سيلفرهيلم ومدير المدرسة من خلال قاعة الطعام. Silverhielm'in en üstteki koltuğuna ulaştığında durdu ve Silverhielm ile müdürü yemek odasından çıkarken takip etmeden önce dişini ve bir ağız dolusu kanı Silverhielm'in tabağına tükürdü.

Så fort de tre kommit ut drog rektor igen skjutdörrarna och sa någonting som Erik inte uppfattade. |||||||||the sliding doors||||||| بمجرد خروج الثلاثة ، أغلق المدير الأبواب المنزلقة وقال شيئًا لم يفهمه إريك. As soon as the three of them came out, the headmaster closed the sliding doors and said something that Erik did not hear. Üçü dışarı çıkar çıkmaz müdür sürgülü kapıları kapattı ve Erik'in anlamadığı bir şey söyledi. Och Silverhielm svarade någonting som inte heller hördes. وأجاب سيلفرهيلم على شيء لم يسمع به أيضًا. Ve Silverhielm de duyulmayan bir cevap verdi. Sen sa rektor antagligen att Erik skulle försvinna ut från matsalen – egendomligt, dom var ju redan ute ur matsalen? ثم ربما قال المدير أن إريك سيختفي خارج غرفة الطعام - غريبًا ، لقد كانوا بالفعل خارج غرفة الطعام؟ Then the principal probably told Erik to disappear from the dining room - strange, they were already out of the dining room? Sonra müdür muhtemelen Erik'e yemek odasından kaybolmasını söyledi - garip, zaten yemek odasından çıkmışlardı? – och tvätta av sig och sen drogs skjutdörrarna ihop igen och Erik var ensam. - واغسلها ثم أغلقت الأبواب المنزلقة مرة أخرى وكان إريك وحده. - and wash up and then the sliding doors were closed again and Erik was alone. - Sonra sürgülü kapılar tekrar kapandı ve Erik yalnız kaldı.

Sakta som i en dröm vek sig benen under honom och han sjönk ner på knä och stirrade en stund med ena ögat (han såg tydligen bara på ena ögat) på blodpölen som växte på parkettgolvets rektangelmönster. رويدًا رويدًا ، كما لو كان في المنام ، التواءت ساقاه تحته وسقط على ركبتيه وحدق للحظة بعين واحدة (على ما يبدو أنه رأى عينًا واحدة فقط) في بركة الدم التي تنمو على النمط المستطيل لأرضية الباركيه.

Fem minuter senare, eller om det bara var en halv minut senare tog han sig ner till toaletterna under matsalen och satte på kranen med kallt vatten. بعد خمس دقائق ، أو بعد نصف دقيقة فقط ، شق طريقه إلى المراحيض أسفل غرفة الطعام وفتح صنبور الماء البارد.

Det blev rött i handfatet och han undvek att se sig i spegeln ovanför. تحول إلى اللون الأحمر في الحوض وتجنب النظر إلى نفسه في المرآة أعلاه. Sen tog han några pappershanddukar och vek ihop och blötte i det kalla vattnet, pressade dom mot ansiktet och fällde huvudet bakåt en stund. |||||||||wet|||||||||||||| ثم أخذ بعض المناشف الورقية وطوىها ونقعها في الماء البارد ، وضغطها على وجهه وأمال رأسه للخلف لفترة.

Sen gick han över den tomma gårdsplanen bort mot simhallen och systers mottagning. ثم سار عبر الفناء الفارغ باتجاه حمام السباحة واستقبال الأخت. Then he walked across the empty courtyard towards the swimming pool and his sister's office. På systers dörr satt en lapp där det stod ”kom in” och ”kommer strax”. على باب الأخت كانت هناك ملاحظة تقول "تعال" و "قريبًا". On her sister's door was a note saying "come in" and "coming soon". Han gick in och la sig på den gröna plastbåren med kräppat skyddspapper över. |||||||||plastic stretcher||crinkled|| دخل واستلقى على نقالة بلاستيكية خضراء مع ورقة واقية ملتوية عليها. He went in and lay down on the green plastic stretcher with crepe paper over it. Samtidigt som smärtorna började komma kom också medvetandet tillbaks som om personen som befunnit sig bredvid honom gick tillbaks in i hans kropp. في نفس الوقت الذي بدأت فيه الآلام في الظهور ، عاد الوعي أيضًا كما لو أن الشخص الذي كان بجانبه عاد إلى جسده. With the onset of the pain, consciousness also returned as if the person who had been next to him went back into his body.

Skitenhielm, tänkte han, från och med nu ska du alltid heta Skitenhielm. كان يعتقد أن Skitenhielm ، من الآن فصاعدًا ، سيُطلق عليك دائمًا اسم Skitenhielm. Sen tänkte han ingenting mer. ثم لم يفكر أكثر من ذلك.

Efter en stund upptäckte han systers ansikte ovanför sitt eget. بعد فترة اكتشف وجه أخته فوق وجهه. Hon höll på att tvätta såren med kompresser som hon höll i en lång pincett. كانت تغسل الجروح بالكمادات التي كانت تحملها بملاقط طويلة. She was washing the wounds with compresses held in long tweezers.

– Herrn kom lite tidigare än jag väntat, om herrn ursäktar, men jag trodde faktiskt att det skulle dröja tills en stund efter middagen, sa syster. - جاء الرجل أبكر بقليل مما كنت أتوقع ، إذا سمح لي الرجل ، لكنني اعتقدت في الواقع أنه سيكون بعد فترة من العشاء ، قالت الأخت. - "The gentleman came a little earlier than I expected, if the gentleman will excuse me, but I really thought it would be some time after dinner," said Sister.

– De schkulle de eschentligen ha schort ockschå, mumlade Erik. |should||essentially||short|also|| - ربما كان يجب أن يرتدوا سراويل قصيرة أيضًا ، تمتم إريك. - They should have done that too," Erik muttered.

– Bilen kommer snart, sa syster, för det här är mer än jag kan lappa ihop. - قالت أختك إن السيارة ستصل قريبًا ، لأن هذا أكثر مما أستطيع أن أجمعه معًا. Din kamrat har kommit med en ny skjorta, ska vi försöka få på den så att vi blir lite presentabla i Flen? |||||||||||||||||||presentable|| لقد أحضر رفيقك قميصًا جديدًا ، فهل نحاول ارتدائه حتى نكون رائعين قليلاً في Flen؟ Your friend has brought a new shirt, shall we try to wear it so that we can be presentable in Flen?

Sen satt han i mörkret i baksätet på taxin med dunkande huvud och blodsmak i munnen och tankarna sakta på väg tillbaks. ثم جلس في الظلام في المقعد الخلفي لسيارة الأجرة برأس نابض وطعم الدم في فمه وعادت أفكاره ببطء. Det gick inte att andas genom näsan och det ilade fruktansvärt i den avslagna tanden när han drog in luften genom munnen. كان من المستحيل أن يتنفس من خلال أنفه ولسعه بشكل رهيب في السن المكسور عندما كان يسحب الهواء من فمه. He couldn't breathe through his nose, and the flattened tooth hissed terribly as he drew air in through his mouth. Burnundan nefes alamıyordu ve ağzından hava çekerken yassılaşmış dişi korkunç bir şekilde ağrıyordu. Men han måste ha somnat, för det var som om resan till Flen bara tog några minuter. لكن لا بد أنه نام ، لأنه بدا كما لو أن الرحلة إلى فلين استغرقت بضع دقائق فقط.

Sen låg han i det skarpa ljuset på akutmottagningens gröna plastbår, samma gröna plastbår med kräppat pappersöverdrag som hos syster. ||||||||||||||||paper cover||| ثم استلقى في الضوء الساطع على نقالة بلاستيكية خضراء في قسم الطوارئ ، وهي نفس الحمالة البلاستيكية الخضراء ذات الغطاء الورقي المجعد مثل غطاء أختي.

Läkaren hade halva glasögon och vitt skägg, av någon anledning kom Erik att tänka på George Bernard Shaw. ||||||||||||||||Bernard Shaw|George Bernard Shaw كان للطبيب نصف نظارة ولحية بيضاء ، ولسبب ما فكر إريك في جورج برنارد شو.

– Det är till att ha ramlat i någon av Stjärnsbergs trappor, förstår jag, sa George Bernard Shaw medan han höll upp en bedövningsspruta mot ljuset och tryckte ut en kort stråle i luften. - قال جورج برنارد شو إنه سقط على أحد درجات Stjärnsberg ، كما أفهم ، وهو يرفع حقنة التخدير إلى الضوء ويدفع شعاعًا قصيرًا في الهواء.

– Stilla nu så ska vi bedöva, vill syster göra i ordning en till? - هدوء الآن ونحن في طريقنا للتخدير ، هل تريد الأخت تحضير واحدة أخرى؟ - Hold still, we're going to stun, does Sister want to prepare another one? Jaha unge man, här kommer första sprutan. نعم ، أيها الشاب ، ها هي الطلقة الأولى. Besvärliga trappor ni har där på Stjärnsberg, inte sant? سلالم محرجة لديك هناك في Stjärnsberg ، أليس كذلك؟

Erik svarade inte. Läkaren satte in den första bedövningssprutan någonstans på kinden under vänster öga. قام الطبيب بإدخال أول حقنة مخدرة في مكان ما على الخد تحت العين اليسرى.

– E de mycke schom schka schys? |||so|what|cool - E de mycke schom schka schys؟ - Are they very badly damaged? undrade Erik.

– Mm, men jag har sett värre, sa läkaren medan han förberedde nästa spruta. - مم ، لكني رأيت أسوأ ، قال الطبيب وهو يعد الحقنة التالية. Det blir några timmars syslöjd här det kan jag försäkra. ||||sewing class||||| سيكون هناك بضع ساعات من التطريز هنا ، يمكنني أن أؤكد لكم. There will be a few hours of sewing here, I can assure you.

– Hu många schtygn och va schitter dom? ||stitches|||stitches| - كم عدد schtygns وما القرف هم؟ - How many stitches and how bright are they?

– Här på kinden har vi två ställen som drar sju åtta stygn vardera. - هنا على الخد لدينا مكانان يرسم كل منهما سبع أو ثماني غرز. Såren är inte så jämna i kanterna som man kanske skulle önska, dom har ju åstadkommits av det som på polisspråk heter trubbigt våld. ||||||||||||||||||||police language||blunt| لم تكن الجروح سلسة حول الأطراف كما قد يرغب المرء ، فقد نتجت عن ما يسمى في لغة الشرطة بالقوة الحادة. The edges of the wounds are not as smooth as one might wish, as they have been caused by what is known in police language as blunt force. Trappan alltså. هكذا الدرج.

– Å munnen? - بالفم؟

– Här i mungipan behöver vi nog bara ett stygn, möjligen två, men sen så måste vi nog böka oss in i munnen för att tråckla ihop dej lite på insidan också. |||||||||||||||||poke around|||||||stitch together|||||| - هنا في زاوية الفم ، ربما نحتاج فقط إلى غرزة واحدة ، وربما اثنتين ، ولكن بعد ذلك ربما يتعين علينا شق طريقنا إلى الفم لمداعبتك قليلاً من الداخل أيضًا. - Here in the corner of the mouth we probably only need one stitch, possibly two, but then we will probably have to bend into the mouth to thread you a little on the inside as well.

– Å öga hu e de med de hä öga? - يا عين ما هم بهذه العيون؟ - By the way, what's going on with this eye? Ja scher ingenting på de. |care||| نعم ، لا شيء يحدث لهم.

– Själva ögat är ju inte skadat och det är väl huvudsaken. - العين نفسها غير متضررة ، وهذا هو الشيء الرئيسي. Men efter så många slag så dröjer det nog några dar innan ögat tittar fram igen. ولكن بعد العديد من الضربات ، ربما يستغرق الأمر بضعة أيام قبل أن تتطلع العين إلى الأمام مرة أخرى. But after so many blows, it will probably take a few days before the eye appears again. Har dom sparkat dej i ansiktet? هل ركلوك في وجهك؟

Erik försökte tänka efter vad han skulle svara. حاول إريك التفكير في الإجابة.

– Nej, sa han bara. - لا ، قال للتو.

– Konstigt, fortsatte George Bernard Shaw och böjde sig fram med ansiktet nära, det ser i alla fall ut som sparkar och dom här ojämna sårkanterna skulle ha kunnat åstadkommas av klackarna på skorna, inte sant? - غريب ، تابع جورج برنارد شو وانحنى للأمام ووجهه قريبًا ، يبدو مثل الركلات على أي حال وهذه الجروح غير المستوية قد تكون ناجمة عن كعوب الحذاء ، أليس كذلك؟ - 'Strange,' continued George Bernard Shaw, bending over with his face close, 'it looks like kicks anyway, and these uneven edges of the wound could have been made by the heels of the shoes, couldn't they?

Läkaren pressade in en tredje bedövningsspruta medan Erik tänkte efter vad han egentligen skulle svara. قام الطبيب بدفع حقنة مخدرة ثالثة بينما فكر إريك في ما يجب أن يجيب عليه حقًا. Var det alltså så att alla som kom hit efter att ha varit i rutan på Stjärnsberg ljög om anledningen? فهل كان الأمر كذلك أن كل من جاء إلى هنا بعد أن كان في صندوق Stjärnsberg كذب بشأن السبب؟

– Sådär, sa läkaren, nu ska vi bara vänta ett slag på att bedövningen verkar. - هذا كل شيء ، قال الطبيب ، الآن علينا فقط أن ننتظر قليلاً حتى يعمل المخدر. Har du kräkts på vägen hit? هل تقيأت في الطريق إلى هنا؟ Did you throw up on the way here? Mår du illa? Are you feeling sick? Syster, vi kanske ska ta fram ett bäcken om syster vill vara så snäll. |||||||basin|||||| أختي ، ربما يجب أن نحضر حوضًا إذا كانت الأخت لطيفة جدًا. Sister, perhaps we should bring out a bedpan if Sister would be so kind.

– Nej ja må faktischt ganska fint, svarade Erik. |||actually|||| - لا ، أنا في الواقع أشعر أنني بحالة جيدة ، أجاب إريك.

Läkaren höll upp sina instrument mot ljuset och trädde in den första tråden i sin tång. رفع الطبيب أدواته حتى الضوء ولف الخيط الأول في ملقطه.

– Jaja, dom trapporna dom trapporna, suckade han. - حسنًا ، تلك السلالم تلك السلالم ، تنهد. Men jag har ju sett dom som sett värre ut än du. لكني رأيتهم يبدون أسوأ منك. But I've seen people who look worse than you.

I början på terminen var det en här som hette Lennart någonting tror jag. في بداية الفصل الدراسي كان هناك رجل يدعى لينارت شيء ما ، على ما أعتقد. Han hade tre tänder borta och näsbenet splittrat i fem bitar. فقد ثلاثة من أسنانه وتحطمت عظام أنفه إلى خمس قطع. Din näsa har ju bara fått sig en knäck. أنفك انكسر للتو. Ordnar sig på ett par veckor, även om du kommer att se lite brednosad ut. |||||||||||||wide-nosed| يتم الفرز في غضون أسبوعين ، على الرغم من أنك ستبدو واسع الأنف قليلاً. You'll be fine in a couple of weeks, although you'll look a bit wide-nosed.

Läkaren drog igenom det första stygnet. سحب الطبيب أول غرزة.

– Vill syster klippa här, sådärja tack. - الأخت تريد أن تقطع هنا ، هكذا ، شكرًا. Han med näsbenet i fem bitar och tre tänder borta hade väl ramlat i samma trappa som du, antar jag. إنه بعظام أنفه في خمس قطع وثلاثة أسنان مفقودة ربما سقط على نفس الدرج كما أفترض. Du kanske rentav såg hur det gick till? ربما حتى رأيت كيف حدث ذلك؟ Maybe you even saw how it happened?

Läkaren drog igenom det andra stygnet. سحب الطبيب الغرزة الثانية.

Det var alltså Lelle läkaren talade om. لذلك كانت ليلي التي كان يتحدث عنها الطبيب. Förstod läkaren sambandet, visste han att det var Erik som hade varit Lelles trappa? ||||||||||||Lelle's| هل فهم الطبيب العلاقة ، هل كان يعلم أن إريك هو من كان على سلم ليل؟ Did the doctor understand the connection, did he know that it was Erik who had been Lelle's staircase? Nej, antagligen inte. لا ربما لا.